Use $item["title"] for Centralbanksvecka i fokus när rapportperioden går mot sitt slut
Use $item["date"] for Vecka 19 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Veckan dominerades av en rad centralbanksbesked. Av störst intresse för oss i Sverige var torsdagens väntade, men inte helt självklara, besked från Riksbanken att behålla styrräntan oförändrad på 2,25 procent. Riksbankens beslut föranleddes av en preliminär inflationsmätning från Statistikmyndigheten på onsdagen.
Med utgång från veckans information är det inte osannolikt att räntan blir kvar på nuvarande nivå året ut, ifall inte kommande inflationsmätningar kommer in mycket lägre än vad Riksbanken förväntar sig.
Veckans inflationsmätning visade en prisökning i april med 0,3 procent på årsbasis, vilket var lägre än mars månads 0,5 procent. Prisökningen från mars till april låg på 0,1 procent. För Riksbankens målvariabel KPIF var mätningen 2,3 procent på årsbasis, oförändrat från föregående månad. Prisökningen i fast ränta från mars till april var 0,2 procent. För måttet på kärninflationen, KPIF-XE, var prisökningen 3,1 procent, en liten uppgång från 3,0 procent föregående månad.
Rimligtvis bör inte för stort fokus läggas på den låga KPI-siffran, då differensen mellan denna och KPIF beror på lägre marknadsräntor i sig. En mer detaljerad bild av prisläget ges av den ordinarie mätningen som publiceras på onsdag.
Riksbanken skriver i sitt pressmeddelande till torsdagens beslut att konjunkturutsikterna ser något svagare ut än vid förra prognosen. Direktionen bedömer att det är mer sannolikt att inflationen blir lägre är högre, jämfört med prognosen i mars, där inflationsbanan var något stigande under resten av året för att nå två procent för KPIF strax efter årsskiftet. Direktionens syn på handelshindren är att de kan dämpa inflationen i Europa på grund av minskad efterfrågan. Det kan däremot bidra positivt på priserna ifall en mer protektionistisk hållning tas av Europa, enligt pressmeddelandet.
Den amerikanska motsvarigheten Federal Reserve beslöt att hålla styrräntan på 4,5 procent. Det var tredje mötet i rad som styrräntan, som sänkts med en procentenhet sedan förra sommaren, behölls oförändrad. Centralbanken hänvisade i sitt pressmeddelande till att arbetslösheten stabiliserats på en låg nivå medan inflationen är något förhöjd. Kommittén gör bedömningen att riskerna för högre arbetslöshet såväl som högre inflation har ökat. Noterbart är att handelshindren inte nämndes i pressmeddelandet.
Från företagsrapporterna kan nämnas en stark kvartalsrapport från danska Novo Nordisk. Företaget ökade sin försäljning med 19 procent under årets första kvartal till 79 miljarder danska kronor. 56 procent av företagets försäljning skedde i USA. Rörelseresultatet landade på 38,8 miljarder danska kronor, vilket var en ökning med 22 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Aktien handlades trots detta ner 2,5 procent under veckan på Köpenhamnsbörsen.
Förra helgens stora nyhet var att Warren Buffett frånträder sin position som VD för investmentbolaget Berkshire Hathaway vid årsskiftet. Buffet rekommenderar att han efterträds av styrelsemedlemmen Greg Abel från Kanada. Under veckan kom tydliggörande att Warren Buffet planerar att behålla sin ordförandepost i styrelsen även efter årsskiftet, vilket lugnade marknaden något. Aktien handlades ner drygt fem procent på måndagen för att avsluta veckan knappt fem procent ner.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2519
Use $item["url"] for /nyheter-2/centralbanksvecka-i-fokus-nar-rapportperioden-gar-mot-sitt-slut/
Use $item["id"] for 105
Use $item["title"] for Goda rapporter från teknikbolagen men negativ tillväxt i USA
Use $item["date"] for Vecka 18 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 18 2025
Tredje kortveckan i rad och börsuppgångarna fortsätter på bred front. Stockholmsbörsen gick upp knappt två procent och befinner sig i korrektion med en uppgång på drygt 14 procent sedan botten den nionde april. Positivt även på Europabörserna där det breda indexet steg tre procent och därmed ökat med 14 procent sedan botten den nionde april.
Bakom uppgångarna står en lättnad kring både tullkriget mellan USA och omvärlden samt marknadens risk att USA går in i en recession. Det har dessutom backats upp av mestadels goda börsrapporter för det första kvartalet. Samtliga tre svenska storbanker har rapporterat och i USA har de efterlängtade rapporterna från teknikbolagen Apple, Meta och Microsoft kommit.
Swedbank rapporterade en minskning av intäkterna, som uppgick till 17,3 miljarder SEK, med fyra procent jämfört med samma kvartal föregående år. Rörelseresultatet landade på 10,4 miljarder SEK, vilket var en minskning med två procent jämfört med föregående kvartal och samma kvartal föregående år.
SEB:s intäkter uppgick till knappt 20 miljarder SEK, en minskning med fyra procent jämfört med samma kvartal föregående år. Noterbart att kreditförlusterna steg med 76 procent till 663 miljoner SEK. Rörelseresultatet var precis under 10 miljarder SEK, en minskning med hela 19 procent jämfört med samma kvartal föregående år.
Handelsbanken rapporterade intäkter på 14,8 miljarder SEK för årets första kvartal, en minskning med tre procent jämfört med samma kvartal föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 8,1 miljarder SEK, en minskning med elva procent jämfört med föregående kvartal, men endast två procent lägre än första kvartalet föregående år.
Apple rapporterade försäljning på drygt 95 miljarder US-dollar för andra kvartalet i sitt brutna räkenskapsår, plus fem procent på årsbasis. Företagets tjänster stod för störst ökning, med en uppgång på 11,6 procent på årsbasis. Företagets vinst uppgick till knappt 25 miljarder US-dollar, en ökning med 4,8 procent jämfört med samma kvartal föregående år.
Meta rapporterade intäkter på 42 miljarder US-dollar för årets första kvartal, en ökning med sexton procent på årsbasis. Vinsten landade på 16,6 miljarder US-dollar, upp hela 37 procent på årsbasis. Företaget rapporterade 3,43 miljarder användare av koncernens plattformar som inkluderar bland andra Facebook, Facebook Messenger, WhatsApp och Instagram.
Microsoft rapporterade intäkter på 70 miljarder US-dollar för det tredje kvartalet av det brutna räkenskapsåret, vilket var en ökning med 13 procent på årsbasis. Vinsten uppgick till 25,8 miljarder US-dollar, en uppgång med knappt 18 procent på årsbasis. Företagets mjukvaror och företagstjänster stod för knappt 30 miljarder av intäkterna medan molntjänster stod för 26,7 miljarder av intäkten.
På makroområdet har preliminära BNP-siffror kommit för Sverige och USA. I Sverige publicerade Statistikmyndigheten en årlig tillväxt på 1,3 procent för mars. På kvartalsbasis steg BNP med 1,1 procent jämfört med föregående år.
I USA publicerades en negativ BNP-tillväxt med 0,3 procent för årets första kvartal. Det var det första kvartalet med negativ tillväxt sedan första kvartalet 2022. Det var klart lägre än det förväntade 0,3 procents BNP-tillväxt. Det var bland annat en stor ökning av importen inför de förväntade tullarna som bidrog till den svaga siffran. På den positiva sidan är att den årliga tillväxten fortfarande ligger på två procent, även om det var fjärde kvartalet i följd som siffran sjönk.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2518
Use $item["url"] for /nyheter-2/goda-rapporter-fran-teknikbolagen-men-negativ-tillvaxt-i-usa/
Use $item["id"] for 104
Use $item["title"] for Återhämtningen på börsen håller i sig när rapportperioden fortsätter
Use $item["date"] for Vecka 17 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 17 2025
För svensk del avslutas ännu en kortvecka, men börserna höll öppet i USA i måndags — där veckan inleddes med en stor nedgång för att följas upp av fyra positiva dagar i följd, vilket medförde att S&P 500 avslutade veckan upp med 4,6 procent. Indexet har återhämtat sig knappt elva procent sedan botten den åttonde april. Positivt även på Stockholmsbörsen där det breda indexet steg med 3,4 procent, med en uppgång på sammanlagt tolv procent sedan botten den nionde april. Trots all uppmärksamhet är det värt noterbart att dessa breda index endast är ned sex procent respektive fyra procent för året.
Fokus har legat på rapportperioden som intensifierats under veckan. Mot bakgrund av de breda uppgångarna så kan vi sluta oss till att det mestadels varit positiva tongångar. På hemmaplan har bland annat Volvo och SAAB redovisat sina kvartalsrapporter.
För Volvos del uppgick nettoomsättningen till 121,8 miljarder SEK, vilket var en minskning med sju procent jämfört med samma kvartal föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 13,3 miljarder SEK, vilket var en minskning med hela 27 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Glädjande steg marknadsandelarna på flera områden, bland annat har företaget en marknadsandel på 20 procent för tunga lastbilar i Europa. De två delområdena anläggningsmaskiner och bussar ökade båda med sju procent och stod för 17 procent respektive fyra procent av omsättningen under kvartalet. Aktiekursen steg fem procent under veckan och är svagt negativ för året, efter att ha tappat en tredjedel av sitt börsvärde under de turbulenta tullveckorna mellan slutet av februari och början av april.
För försvarskoncernen SAAB uppgick försäljningen under årets första kvartal till 15,8 miljarder SEK, vilket var en uppgång med elva procent jämfört med samma kvartal föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 1,45 miljarder SEK, vilket var en ökning med hela 22 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Företagets VD framhöll i rapporten att det kommer ta tid innan satsningarna på Europas försvar syns inom koncernens kontrakt och ordrar. Samtidigt har större ordrar till Lettland samt Tyskland redovisats och summan av alla ordrar uppgår till 189 miljarder SEK vid rapporttillfället. Vid sidan av satsningarna inom Europa så stärker företaget sin verksamhet inom USA, enligt rapporten. Det har också påbörjats förhandlingar om inköp av stridsflygplanet Gripen av Thailand och Colombia.
I USA kom den första efterlängtade rapporten av de stora teknikbolagen när Alphabet rapporterade för första kvartalet. Företagets intäkter uppgick till 90 miljarder US-dollar under perioden, vilket var en ökning med tolv procent jämfört med samma period föregående år. Google Services som innehåller bland annat sökmotor Google Search och videoplattformen YouTube ökade intäkterna med tio procent och stod för cirka 85 procent av koncernens intäkter. Google Cloud stod för knappt 14 procent, men den största procentuella ökningen med 28 procent jämfört med samma period föregående år. Företaget redovisade 1,5 miljarder användare av sin sökmotor Google Search och 270 miljoner betalda medlemskap över sina plattformar.
På det ekonomisk-politiska området var veckans stora händelse det årliga mötet med Världsbanken och Internationella Valutafonden som hölls i Washington, D.C., USA mellan måndagen och lördagen, där många finansministrar och centralbankschefer deltog. Tullfrågan stod i fokus och trots flera bilaterala möten med USA:s finansminister har inga konkreta lösningar på tullfrågan redovisats av några länder. Två länder som har framhållits som goda diskussionspartners från amerikanskt håll har varit Japan och Sydkorea.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2517
Use $item["url"] for /nyheter-2/aterhamtningen-pa-borsen-haller-i-sig-nar-rapportperioden-fortsatter/
Use $item["id"] for 103
Use $item["title"] for Europeiska centralbanken sänker räntan och rapportperioden startar
Use $item["date"] for Vecka 16 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 16 2025
Vi summerar en förlängd påskvecka. Förhandlingarna om tullarna fortsätter, medan rapportperioden dragit i gång på Stockholmsbörsen. Det har kommit ett räntebeslut från ECB och den svenska regeringen har presenterat sin vårbudget.
Gällande tullarna har inga ändringar skett, utan USA:s importtullar mot Kina ligger i intervallet 145 till 245 procent, medan Kinas mottullar på import av amerikanska varor ligger på 125 procent. Det har kommit rapporter om att Vita huset tror sig kunna komma till avtal med Kina, men även att Vita huset för dialog med sina partners att isolera Kina ekonomiskt med hjälp av egna tullar. Detta skulle kunna vara en viktig del av förhandlingarna att sluta handelsavtal med USA för övriga världen.
De svenska bankerna kommer med sina rapporter först om två veckor, men Nordea presenterade sin kvartalsrapport i onsdags. Bolaget rapporterade ett rörelseresultat på 1,6 miljarder euro för årets första kvartal, vilket var tio procent högre än föregående kvartal, men en minskning med nio procent jämfört med samma kvartal föregående år. Kreditförlusterna uppgick till 13 miljoner euro, vilket var en minskning från 54 miljoner föregående kvartal. Aktien steg med sex procent för veckan och är plus knappt tre procent för året.
Ericsson presenterade sin kvartalsrapport i tisdags. Företagets försäljning uppgick till 55 miljarder kronor, vilket var en uppgång med tre procent jämfört med samma kvartal föregående år — med fortsatt stark tillväxt i Nord- och Sydamerika. Bruttoresultatet uppgick till 26,5 miljarder kronor, vilket var en ökning med hela 16,7 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Resultatet för perioden landade på 4,2 miljarder kronor, att jämföra med 2,6 miljarder samma kvartal föregående år. Aktien steg med elva procent under veckan, men ligger fortfarande 13,5 procent under startkursen för året.
Som väntat beslutade ECB att sänka sin viktigaste styrränta från 2,5 procent till 2,25 procent, tillsammans med samma sänkning för de två övriga styrräntorna. Det gör att eurozonens styrränta återigen ligger på samma nivå som den svenska, vilket har medfört att en euro på nytt handlas under elva kronor. Centralbanken lyfter i pressmeddelandet fram att beslutet bland annat fattats mot bakgrund av att inflationen som förväntat sjönk i mars. ECB förväntar sig att inflationen varaktigt etablerar sig vid målet på två procent.
Utsikterna för tillväxten i euroområdet har försämrats på grund av handelsspänningar, enligt ECB. I takt med att hushåll och företag justerar ner sina utsikter så sker en åtstramning på lånemarknaden. Gällande framtiden lämnar inte centralbanken några utfästelser, utan betonar att besluten sker möte till möte baserat på kommande data.
För statens vårbudget som presenterades av regeringen i tisdags kan nämnas nya satsningar på 11,5 miljarder kronor. För hushållen finns lättnader i drivmedelsskatter samt skatter på sparande. Regeringen vill även stötta ekonomin och att öka aktiviteten i ekonomin för att få ner den strukturella arbetslösheten. Dessutom önskas Sveriges och EU:s konkurrenskraft och produktivitet förbättras genom att underlätta för investeringar. Bland enskilda satsningar under året kan nämnas ett militärt stöd till Ukraina för 29,5 miljarder kronor. Regeringen förväntar sig en årlig BNP-tillväxt på 2,1 procent samt att KPIF stiger med 2,5 procent.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2516
Use $item["url"] for /nyheter-2/europeiska-centralbanken-sanker-rantan-och-rapportperioden-startar/
Use $item["id"] for 102
Use $item["title"] for Återhämtning på USA-börserna när importtullar omförhandlas
Use $item["date"] for Vecka 15 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 15 2025
Precis som föregående vecka har det mesta handlat om efterspelet av tullarna som Vita huset lanserade förra veckan. Vissa eftergifter har gjorts; samarbetsvilliga länder har fått ett uppskov på 90 dagar innan tullarna införs och vissa teknikvaror har undantagits importtull till USA. Däremot verkar ett storskaligt handelskrig se ut att utvecklas mellan USA och Kina. Kina har varit snabba att införa mottullar på amerikanska varor, vilket fått USA att svara med ännu högre tullar på kinesiska varor.
En viss återhämtning har skett på de amerikanska börserna, där S&P 500 stigit med 7,4 procent för veckan och NASDAQ noterade den bästa börsdagen någonsin i onsdags då indexet steg med tolv procent. Eftersom undantaget för teknikvaror lanserades under lördagen är detta sannolikt inte inräknat i kurserna ännu. Uppgången uteblev på de europeiska börserna där Stockholmsbörsen gick ner en procent och det breda europeiska indexet gick ner två procent.
Det har skett kraftiga rörelser både på obligationsmarknaderna och valutamarknaden. Räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen har stigit med en halv procentenhet, motsvarande en ökning med 12,5 procent, sedan den fjärde april då räntan nuddade fyraprocentsgränsen. Dollarn har tappat i värde och dollarindexet föll under 100-strecket för första gången på tre år.
Den svenska kronan är en av de starkaste valutorna för tillfället och en US-dollar handlas en bit under tio kronor och euron handlas för cirka elva kronor. Mätt sedan årsskiftet har kronan stärkts med tolv procent mot US-dollarn och drygt tre procent mot euron.
På makroområdet har KPI och PPI kommit från USA. KPI sjönk från 2,8 procent i februari till 2,4 procent i mars, den lägsta noteringen sedan september förra året och lägre än det förväntade 2,6 procent. Där gick mat- och energipriserna åt olika håll, med en ökning av matpriserna men en minskning av energipriserna på grund av fallande drivmedelspriser. Även måttet på kärninflationen sjönk tillbaka till 2,8 procent, en nedgång från 3,1 procent föregående månad och två tiondels procentenheter lägre än förväntat. Noteringen var den lägsta sedan april 2021.
Priserna i producentled sjönk för andra månaden i rad. Prisökningarna låg på 2,7 procent på årsbasis, vilket var den lägsta noteringen sedan september förra året och klart lägre än det förväntade 3,3 procent. Det är bland annat en minskning i bensinpriset på elva procent på årsbasis som drar ner indexet. Även prisindex för tjänster föll tillbaka för månaden. Det återstår att se om tullarna kommer påverka producentpriserna i kommande mätningar.
I Sverige har vi fått den ordinarie mätningen av KPI från Statistikmyndigheten. Som tidigare låg siffrorna i linje med den preliminära mätningen. Den detaljerade redovisningen visade att elpriser och drivmedelspriser bidrog till den låga noteringen på 0,5 procent på årsbasis. Även räntekostnader bidrog på nedsidan, medan livsmedelspriserna bidrog på uppsidan. Gällande boendekostnader kan noteras att minskningen berodde på lägre elpriser och räntekostnader, medan högre hyror förminskade effekten.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2515
Use $item["url"] for /nyheter-2/aterhamtning-pa-usa-borserna-nar-importtullar-omforhandlas/
Use $item["id"] for 101
Use $item["title"] for Stora börsras efter Liberation Day och fallande prisökningar i Sverige
Use $item["date"] for Vecka 14 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 14 2025
Vi sammanfattar en händelserik vecka präglad av Liberation Day onsdagen den andra april. Vita huset har kommunicerat ett nationellt undantagstillstånd och lanserat sina tullar mot omvärlden som förväntas träda i kraft under helgen och kommande vecka. Mycket fokus ligger på nationell säkerhet. Enligt pressmeddelandet behöver landet säkra resurser nödvändiga för att bygga upp försvarskapacitet och skydda sig mot utbudsstörningar liknande de vi sett senaste åren. Även tillgången på mat tas upp som en faktor för nationens säkerhet.
Vita huset lyfter också fram den inhemska arbetsmarknaden. Tillverkningsindustrin har minskat de senaste decennierna i takt med att produktion flyttat utomlands. Detta har lett till stor arbetslöshet i delar av landet. Medan USA fortfarande står för en stor del av patent och bidrag till forskning och utveckling har etableringen av multinationella företag gjort att mycket av produktionen hamnat i Kina.
I huvudsak är tullarna baserade på USA:s handelsunderskott mot respektive länder. En tioprocentig tull ska sättas på all import. De länder som USA har störst handelsunderskott med har fått en individuellt satt tull. För Sveriges del gäller 20 procent, precis som för hela Europeiska unionen. Import från Kina belastas med 34 procents tull. Noterbart är att vissa länder undantagits från individuella tullar; bland andra Mexiko, UK och Kanada.
Marknaden tog inte emot beskedet lättvindigt; börserna föll världen över. S&P 500 föll nio procent för veckan och är därmed ner 13,5 procent för året. Samma utfall för Stockholmsbörsen där breda indexet är ner cirka 14,5 procent för året. Storbolagsindexet OMX30 föll 10 procent för veckan och är nu negativ för året, knappt nio procent. Det breda europeiska indexet Stoxx 600 föll knappt 8,5 procent för veckan och är nu ner knappt tre procent för året. Dollarkursen, som initialt handlades ner till 9,64 SEK per USD stärkes till att avsluta veckan där den började, strax under 10 SEK per USD.
På makrofronten kom snabb-KPI för mars från Statistikmyndigheten. Den preliminära siffran visade endast 0,5 procent prisökningar på årsbasis, en kraftig nedgång från 1,3 procent i februari och första nedgången för året. Vi får gå tillbaka till december 2020 för att hitta en så låg notering. Riksbankens målvariabel KPIF föll från 2,9 procent i februari till 2,3 procent i mars, vilket var lägre än det förväntade 2,6 procent. Måttet på kärninflationen, KPIF-XE låg på tre procent i mars, oförändrat från föregående månad, enligt de preliminära mätningarna.
I USA visade makrostatistiken olika riktning. Inköpsindex för tillverkningsindustrin visade återigen på en minskning, efter ett avbrott från den nedåtgående trenden från november 2022 de senaste två månaderna, med ett index på 49, vilket var lägre än det förväntade 49,5. Noterbart är att insatspriserna för tillverkningsindustrin steg kraftigt jämfört med föregående månad samt att en viss minskning i efterfrågan från Kanada på livsmedel märks.
Statistiken för antalet skapade jobb i USA (NFP) under mars landade på 228 000 nya jobb, vilket var klart högre än det förväntade 135 000 nya jobb och en ökning från 117 000 nya jobb i februari. Nya jobb tillkom framför allt inom hälsovård och social sektor, medan antalet statligt anställda minskade för andra månaden i följd.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2514
Use $item["url"] for /nyheter-2/stora-borsras-efter-liberation-day-och-fallande-prisokningar-i-sverige/
Use $item["id"] for 100
Use $item["title"] for Amerikanska tullar träder i effekt samtidigt som guldet når ny rekordnivå
Use $item["date"] for Vecka 13 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 13 2025
Marknaden inväntar Liberation Day onsdagen den andra april, då USA startar sin process att komma till rätta med underliggande problem i den inhemska ekonomin som bottnar i långvariga handelsunderskott med omvärlden. Underskottet har aldrig varit lägre än det nuvarande — minus drygt 130 miljarder US-dollar i januari — när företag försökt förekomma tullar genom att tidigarelägga import.
Ett mer närliggande problem är den ihållande inflationen i den amerikanska ekonomin. Veckans mätning av prisökningarna (PCE), visade 2,5 procent på årsbasis för februari. Detta var oförändrat från föregående månad och i linje med förväntningarna. Mer besvärande att måttet på kärninflationen (kärn-PCE) ökade med 2,8 procent på årsbasis, vilket var både en tiondels procentenhet högre än föregående månad och lika mycket högre än förväntat.
Den ihållande förhöjda prisökningstakten i kombination med en fortsatt stark arbetsmarknad bådar inte gott för de som väntat sig kraftiga räntesänkningar från Federal Reserve. Senaste arbetsmarknadsdata visade antalet ansökningar om arbetslöshetsersättning på 224 000, vilket var 1 000 lägre än föregående vecka och lika mycket lägre än det förväntade utfallet. Antalet federalt anställda som sökte ersättning minskade, vilket visar att effekterna av effektiviseringsarbetet inom staten inte fått genomslag på arbetsmarknaden.
På hemmaplan har Riksbankens protokoll från mötet den 19 mars publicerats. Vid mötet beslöt direktionen hålla styrräntan oförändrad på 2,25 procent. I protokollet noteras den senaste tidens utveckling med sänkta amerikanska marknadsräntor samt rotationen från amerikanska till europeiska värdepapper. Både kronan och euron har stärkts till följd av sänkta amerikanska tillväxtutsikter, enligt protokollet. Det noterades att det inte råder några förväntningar på ytterligare räntesänkningar från Riksbanken, till följd av de högre inflationsutfallen i januari och februari, något som Riksbanken missat i sin penningpolitiska rapport i december, då prognosen låg 0,6 procentenheter lägre än det verkliga utfallet.
Riksbanken förväntar sig en inhemsk BNP-tillväxt på två procent för 2025 följt av 2,4 procent under 2026. Arbetsmarknaden förväntas stärkas i takt med en starkare konjunktur, med en arbetslöshet som vänder nedåt före sommaren och förväntas sjunka till 7,5 procent under de kommande åren. Inflationen förväntas återgå till målet på två procent under nästa år till följd av bland annat lägre livsmedelspriser och en stärkt krona.
Marknadsmässigt kan två noteringar göras. Guldpriset fortsätter stiga, delvis till följd av den svagare US-dollarn och har slagit igenom 3 100 US-dollar per uns guld, motsvarande ett pris på strax under 1 000 000 SEK per kilo.
Det har skett ett skifte på den europeiska börsmarknaden där Novo Nordisk tappat över hälften av sitt börsvärde sedan toppnoteringen i slutet av juni förra året och blivit övertaget av såväl franska lyxmärkeskonglomeratet LVMH, såväl som det tyska mjukvarubolaget SAP och befinner sig som nummer tre bland de högst värderade europeiska börsbolagen. För svensk del befinner sig det högst värderade bolaget på Stockholmsbörsen, AstraZeneca, på åttonde plats.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2513
Use $item["url"] for /nyheter-2/amerikanska-tullar-trader-i-effekt-samtidigt-som-guldet-nar-ny-rekordniva/
Use $item["id"] for 99
Use $item["title"] for Oförändrade styrräntor i Sverige och USA medan Tyskland ändrar budgetregler
Use $item["date"] for Vecka 12 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 12 2025
Veckans största ekonomiska nyhet var det förväntade beslutet av den avgående riksdagen i Tyskland att med två tredjedels majoritet klubba igenom det historiska beslutet att lätta på budgetreglerna för att öppna upp för satsningar på försvar och infrastruktur. Beslutet gick senare igenom det sista hindret i riksdagens andra kammare. Den nya riksdagen samlas den 25 mars.
Vi lägger en centralbanksvecka till handlingarna. Störst intresse riktades mot USA, där räntan som väntan hålls kvar på 4,5 procent för andra mötet i rad. I pressmeddelandet hänvisades till att den ekonomiska aktiviteten expanderar, medan arbetslösheten stabiliserats på en låg nivå de senaste månaderna. Det noterades att inflationen (2,6 procent mätt i kärn-PCE senaste månaden) ligger något högt. Vidare menades att osäkerheten över de ekonomiska utsikterna har ökat och att riskerna observeras både på upp- och nedsidan gällande arbetslöshetsmålet och inflationsmålet.
Beskedet emottogs lugnt av marknaden. Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan sjönk med sju punkter inför beskedet och ligger på 4,25 procent, vilket är klart lägre än årets toppnotering på 4,8 procent den 13 januari. Det breda amerikanska börsindexet stängde upp 0,5 procent för veckan, vilket betyder en nedgång på 7,8 procent för året, men en återhämtning på 2,6 procent från lägstanivån i torsdags förra veckan.
Noterbart gällande den amerikanska ekonomin är att inflationsförväntningarna ligger på hög nivå, trots den fallande inflationen de senaste två och ett halvt åren. University of Michigans preliminära mätning för mars visade på 3,9 procent för inflationen fem år framåt i tiden och hela 4,9 procent ett år framåt i tiden.
På hemmaplan beslutade Riksbanken som väntat att lämna styrräntan oförändrad på 2,25 procent, vilket var den första gången efter fem raka sänkningar sedan juli förra året. I pressmeddelandet bedömdes utsikterna för inflationen och konjunkturen stå emot turbulensen i omvärlden. Riksbanken noterar att KPIF (2,9 procent på årsbasis i februari) ligger högre än väntat och förväntas ligga mellan två och tre procent under 2025 innan den stabiliseras kring målet på två procent. Ökningen sägs bero på bland annat högre matpriser, men kan lindras av en starkare krona. Bedömningen är att styrräntan kommer ligga kvar på 2,25 procent.
Ett svep kring övriga centralbankers räntebeslut visar att den japanska centralbanken behåller styrräntan på 0,5 procent efter januaris höjning med 25 punkter. I Schweiz sänkte centralbanken styrräntan med 25 punkter till 0,25 procent till följd av den låga inflationstakten på 0,3 procent. I UK ligger styrräntan kvar på 4,5 procent efter tre sänkningar sedan början av augusti.
I eurozonen — där ECB senast sänkte den viktigaste styrräntan till 2,5 procent — ökade konsumentprisindex på 2,3 procent på årsbasis under februari, vilket var en minskning från 2,5 procent månaden före. Måttet på kärninflationen ändrades för första gången på sex mätningar när den sjönk med en tiondelsprocentenhet till 2,6 procent — den lägsta nivån sedan januari 2022.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2512
Use $item["url"] for /nyheter-2/oforandrade-styrrantor-i-sverige-och-usa-medan-tyskland-andrar-budgetregler/
Use $item["id"] for 98
Use $item["title"] for Korrektion på USA-börsen medan svenska ekonomin återhämtar sig
Use $item["date"] for Vecka 11 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 11 2025
Störst rubriker denna vecka fick den förväntade konkursen av det delvis skattefinansierade batteriföretaget Northvolt. Totalt investerades cirka 150 miljarder kronor i företaget, varav drygt hälften finansierades med skattemedel från olika stater i den största konkursen sedan Kreugerkraschen 1932.
På börsen nådde det amerikanska indexet S&P 500 med torsdagens stängning korrektionsnivåer, det vill säga en nedgång på tio procent. Nedgången skedde på enbart 16 handelsdagar, vilket är en av de snabbare nedgångarna på senare tid. Glädjande steg indexet med drygt två procent på fredagen, vilket gjorde att veckan summeras till drygt minus två procent.
På makroområdet var den senaste KPI-mätningen från USA huvudnumret. Prisökningarna på årsbasis sjönk från 3,0 procent i januari till 2,8 procent i februari, vilket var den första minskningen sedan september. Boendekostnader stod för ungefär hälften av prisökningarna på månadsbasis. Måttet på kärninflationen steg med 3,1 procent på årsbasis, vilket var en minskning från januaris mätning på 3,3 procent och första gången sedan april 2021 som indexet gick under 3,2 procent.
I Sverige låg KPI på årsbasis i februari på 1,3 procent, en uppgång från 0,9 procent i januari. Riksbankens målvariabel KPIF låg på 2,9 procent, vilket var en uppgång från 2,2 procent i januari. Måttet på kärninflationen, KPIF-XE, låg på tre procent. Samtliga mätningar överensstämde med förra veckans snabb-KPI.
Bidragande till uppgången på årsbasis var bland annat resor och elpriser som ökade med cirka nio procent, livsmedel och restaurangbesök som ökade med 3,9 procent vardera och hyror som ökade med sex procent. På minussidan låg räntekostnader för bostadsrätter och egnahem som minskade med 20,3 procent respektive 17,4 procent samt drivmedelspriser som minskade med sju procent på årsbasis.
Statistikmyndigheten har även redovisat sin BNP-indikator för januari månad. De två föregående mätningarna låg på förvånansvärt höga siffror med en ökning av BNP på årsbasis på först 2,8 procent i november följt av 3,4 procent i december. Denna gång sjönk siffran tillbaka något, men landade ändå på två procent, vilket bortsett från de två senaste mätningarna är en nivå som vi behöver gå tillbaka två år för att finna.
Avslutningsvis kom på fredagen även Statistikmyndighetens arbetskraftsundersökning (AKU) för februari. Denna går på tvärs med den starka BNP-siffran med en ökning av arbetslösheten med 0,9 procentenheter till 9,4 procent. Sysselsättningsgraden uppgick till 68,7 procent. Intressant nog ökade antalet fast anställda, vilket innebär att det är tidsbegränsade anställningar som minskar. Även den totala mängden arbetade timmar ökade. Dessa siffror kan tolkas som att det finns ett behov av arbetskraft hos företagen, men att osäkerheten gör att färre anställningar påbörjas.
Denna statistik ska bland annat ligga till grund för Riksbanken när de fattar sitt räntebeslut på onsdag, följt av publiceringen på torsdagen. Styrräntan förväntas ligga kvar på 2,25 procent efter tre sänkningar i följd. Även den amerikanska centralbanken Federal Reserve fattar sitt nästa räntebeslut på onsdag, då styrräntan förväntas ligga kvar på 4,5 procent för andra mötet i rad, efter de möjligen förhastade räntesänkningarna i slutet av förra året.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2511
Use $item["url"] for /nyheter-2/korrektion-pa-usa-borsen-medan-svenska-ekonomin-aterhamtar-sig/
Use $item["id"] for 97
Use $item["title"] for Svag tillväxt förutspås i USA medan Tyskland storsatsar på investeringar
Use $item["date"] for Vecka 10 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 10 2025
Vi avrundar en börsvecka där flera faktorer samspelar för att ge en svag inramning för börserna. Detta var tydligast på USA-börserna där det breda S&P 500-indexet sjönk med 3,1 procent för veckan. Detta kan jämföras med tekniktunga NASDAQ 100 som enbart föll med 1,7 procent, vilket indikerar att det var en bred börsnedgång som inte enbart drevs av teknikaktier. Något bättre gick det för Stockholmsbörsen med en nedgång på 1,2 procent och STOXX 600 som föll med 0,7 procent.
Mycket uppmärksamhet har riktats mot Tyskland där den tillträdande förbundskanslern på onsdagen offentliggjorde ett historiskt beslut att ändra landets budgetregler för att öppna upp för stora satsningar på försvar och infrastruktur. Samma budgetregler som var en av de bidragande orsakerna till att den förra regeringskoalitionen brast, vilket ledde till förra månadens nyval.
Den nya inriktningen ledde till att räntorna på landets statsobligationer sköt i höjden; den tioåriga statsobligationsräntan steg från 2,47 procent till 2,84 procent — en ökning med 15 procent på en enskild handelsdag och den största förändringen över två handelsdagar sedan 1970-talet. Beskedet mottogs bättre av börsmarknaden, vilket ledde till att det breda DAX-indexet gick mot strömmen med en ökning på två procent för veckan. Indexet är upp knappt 33 procent sedan början av augusti och knappt 15 procent för året.
Från makroområdet beslöt ECB som väntat att sänka den viktigaste styrräntan med 25 punkter till 2,5 procent, den sjätte sänkningen sedan maj förra året, då räntan stod på fyra procent. Beslutet var positivt för kronkursen som befinner sig i en stark återhämtningsperiod. Från toppnoteringen den 17 januari på 11,75 SEK per euro, så handlas nu kronan till en kurs på 10,95 SEK per euro. Ännu starkare har kronan utvecklats mot US-dollarn, som generellt tappat i värde sedan årsskiftet. En US-dollar handlas nu för 10,09 SEK per US-dollar, jämfört med toppnoteringen på 11,22 SEK per US-dollar i början av februari.
På hemmaplan kom snabb-KPI för februari. Det breda KPI steg från 0,9 procent i januari till 1,3 procent i februari. Månadsförändringen var hela 0,6 procent. Även Riksbankens målvariabel KPIF steg från 2,2 procent i januari till 2,9 procent i februari. Måttet på kärninflationen KPIF-XE var i februari 3,0 procent, vilket var en ökning från 2,7 procent. Som vanligt innehåller inte snabb-KPI information om varifrån prisökningarna härstammar, vilket redovisas först i ordinarie publicering nästa vecka.
På andra sidan Atlanten sjunker förhoppningarna över den amerikanska ekonomins tidigare uppvisade styrka. I takt med att utsikterna för både hushållens, företagens och statliga utgifter normaliseras så sjunker även tillväxtprognoserna.
Marknaderna fick en rejäl chock när centralbanken Feds regionala kontor i Atlanta, Georgia på måndagen publicerade sin senaste tillväxtprognos. Denna visade en förväntad minskning av real BNP med 2,8 procent på helårsbasis, en siffra som på torsdagen reviderades till minus 2,4 procent. Det var framför allt en svag mätning av tillstånden hos företag inom privat sektor som bidrog till den negativa siffran.
Veckan avslutades med februari månads mätning över antalet skapade jobb inom den amerikanska ekonomin. Mätningen landade på 151 000 nya jobb, jämfört med 125 000 nya jobb föregående månad. Det var dock lägre än de förväntade 160 000 nya jobben. Den största ökningen skedde inom vårdsektorn, medan antalet jobb inom statlig verksamhet minskade med 10 000, sannolikt en effekt av effektiviseringsarbetet från den nya administrationen. Dock förväntas de stora effekterna ses först i kommande mätningar.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2510
Use $item["url"] for /nyheter-2/svag-tillvaxt-forutspas-i-usa-medan-tyskland-storsatsar-pa-investeringar/
Use $item["id"] for 96
Use $item["title"] for Fredsförhandlingar pågår medan börsoron tilltar
Use $item["date"] for Vecka 9 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 9 2025
Veckans stora rubriker har kretsat kring förhandlingarna mellan USA och Ryssland för att få slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina. Vissa framsteg har gjorts, medan diskussionerna i Ovala rummet mellan presidenterna för USA och Ukraina skedde inför öppen ridå.
På ekonomiområdet var Nvidias kvartalsrapport den stora händelsen. Företaget fungerar som en barometer för hela AI-utvecklingen som mycket av teknikbolagens börsvärderingar är upphängda på. Företagets resultat har därmed inte bara påverkan på den egna aktien, utan en stor del av de amerikanska aktieindexen.
Nvidia rapporterade en rekordstor intäkt på knappt 40 miljarder US-dollar för det senaste kvartalet. Detta var en ökning med tolv procent från föregående kvartal och hela 78 procent högre än samma kvartal föregående år. Företagets datacenter stod för 90 procent av intäkterna med en nära fördubbling på ett år. Kvartalets resultat gjorde att intäkterna för helåret landade på strax över 130 miljarder US-dollar, vilket var en ökning med 114 procent jämfört med föregående kvartal.
Rapporten fick trots framgångarna ett svalt mottagande av marknaden och aktien sjönk med sju procent för veckan. Det innebär att aktien har tappat 16,5 procent sedan den högsta noteringen 6 januari i år. Totalt för 2025 har aktiekursen handlats ner nästan tio procent.
I övrigt kan noteras att motgångarna för Tesla fortsätter. Det var försäljningen av nya bilar i Europa som nästan halverades i januari. Aktien tappade över 13 procent i värde under veckan och företaget har tappat nästan 40 procent av sitt börsvärde sedan toppnoteringen 17 december 2024.
På makroområdet var den senaste inflationsmätningen i USA huvudnumret. PCE-indexet, som mäter hushållens utgifter och därför speglar prisökningarna väl, steg i januaris mätning med 2,5 procent på årsbasis. Detta var en minskning med en tiondels procentenhet jämfört med decembers mätning och första gången på fyra månader som indexet sjönk. Noterbart är att måttet på kärninflationen, som exkluderar mat- och energipriser, på årsbasis sjönk från 2,9 procent i december till 2,6 procent i januari.
Vi har även fått inflationsmätningar från några av Europas största ekonomier. Före eurozonen som helhet låg prisökningar på 2,5 procent på årsbasis. Detta var den fjärde månaden i rad som indexet steg. Tittar vi på kärninflationen så låg den oförändrad på 2,7 procent för femte månaden i rad, vilket är en bra bit ifrån inflationsmålet på två procent.
På hemmaplan kan vi glädjas åt en relativt stark BNP-mätning. Enligt Statistikmyndighetens mätning för det sista kvartalet 2024 landade tillväxten för kvartalet på 0,8 procent jämfört med kvartalet innan. Det gjorde att tillväxten på årsbasis blev hela 2,4 procent för kvartalet, den högsta noteringen sedan tredje kvartalet 2022.
Sammanlagt för 2024 var dock ökningen av BNP enbart en procent jämfört med året före. Det är en av de svagaste noteringarna för det senaste årtiondet, men ändå bättre än 2023, då BNP minskade med en tiondels procentenhet.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2509
Use $item["url"] for /nyheter-2/fredsforhandlingar-pagar-medan-borsoron-tilltar/
Use $item["id"] for 95
Use $item["title"] for Nyval i Tyskland och insyn i Federal Reserves tankegångar
Use $item["date"] for Vecka 8 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 8 2025
Veckan domineras av söndagens nyval till förbundsdagen i Tyskland. Enligt vallokalsundersökningarna blir CDU största parti med 29 procent av rösterna. Ytterligare fyra partier ser ut att klara spärren på fem procent; AfD med 19,5 procent, SPD med 16 procent, Die Grünen med 13,5 procent och Die Linke med 8,5 procent. Just nu ligger FPD och BSW under spärren på 4,9 procent och 4,7 procent.
Makroläget är fortsatt i fokus. Förra veckan kom egentligen ingen ny information från utfrågningen av Fedchefen Jerome Powell. Desto mer intressant att läsa protokollen från Fed:s senaste räntemöte i slutet av januari som publicerades under veckan.
I protokollet noteras att marknadens förväntningar på räntan ligger högre än Feds interna bedömningar, framför allt bortom nästa årsskifte. Samtidigt har de långa räntorna för statsobligationer stigit kraftigt sedan mötet i december, delvis på grund av den starka jobbrapporten samma månad. Totalt har räntan för längre löptider stigit med hundra punkter (en procentenhet) sedan september. Detta beror enligt Fed sannolikt på att styrräntan för att klara centralbankens mål bedöms vara högre än tidigare av marknadens aktörer.
Noterbart är att ett trendskifte skett ungefär samtidigt som den nya presidenten tillträdde i Vita huset, något som inte nämns i protokollet. Sedan den 14 januari har den tioåriga statsobligationsräntan i USA sjunkit med nästan 25 punkter. Detta mottas sannolikt väl av den nya finansministern som uttryckt både sin egen och presidentens fokus på att få ner de långa räntorna, något som skulle kunna hjälpa staten med den betungande skulden på sikt.
Gällande den övergripande ekonomiska situationen konstateras i protokollet att den reala tillväxten steg rejält i USA under 2024. Arbetsmarknaden stabiliserades efterhand och arbetslösheten var låg, medan konsumentprisindexet var något högt. PCE för helåret 2024 bedöms vara 2,6 procent och kärn-PCE 2,8 procent. Riskerna gällande inflationen ligger i huvudsak på uppsidan, bland annat till följd av effekterna av Vita husets handelspolitik, enligt protokollet.
På hemmafronten kom nya arbetslöshetssiffror från Statistikmyndigheten i måndags. Antalet arbetslösa ökade med hela 114 000 personer till 592 000 personer. Arbetslöshetstalet ökade med 1,9 procent och befinner sig nu på tvåsiffrig notering med 10,4 procent, den högsta nivån sedan juni 2021. Endast lite drygt två tredjedelar av Sveriges befolkning mellan 15 och 74 år har en sysselsättning enligt samma undersökning. På ett annat sätt kan det sägas att 4,7 miljoner av Sveriges 10,5 miljoner medborgare har en anställning, vilket är strax under 45 procent.
På börsfronten får hälsovårdsbolagen stor uppmärksamhet. Hälsovårdsförsäkringsbolaget, ett av de 20 största amerikanska börsbolagen, United Healths aktie föll sju procent under fredagen efter nyheter om en kommande översyn av bolagets del i sjukvårdssystemet. Samtidigt steg Novo Nordisks aktie med nästan sex procent på Köpenhamnsbörsen efter positiva nyheter från USA. Aktien fortsätter sin återhämtning med 13 procent sedan noteringen i mitten av februari.
Vi kan även konstatera att de kinesiska teknikföretagen fortsätter att gå bra. Mest utmärker sig Alibaba, en kinesisk motsvarighet till Amazon och ett av de kinesiska bolag som är noterade på de amerikanska börserna. Aktien har stigit kraftigt till följd av de kinesiska framstegen på AI-området och visar en uppgång för året på hela 69 procent och en uppgång de senaste tolv månaderna med 89 procent. En av de börser som gått bäst i år är det teknikinriktade Hang Seng-indexet på Hongkongbörsen med en uppgång på nästan 20 procent, följt av exempelvis sydkoreanska KOSPI med en uppgång på drygt 10 procent.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2508
Use $item["url"] for /nyheter-2/nyval-i-tyskland-och-insyn-i-federal-reserves-tankegangar/
Use $item["id"] for 94
Use $item["title"] for Fedchefen under press när inflationen stiger på nytt
Use $item["date"] for Vecka 7 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 7 2025
Denna vecka låg fokus på USA där Federal Reserves ordförande Jerome Powell förhörts i kongressen. Powell har varit under politiskt tryck från den amerikanska presidenten som argumenterat för snabbare styrräntesänkningar. I en spretig utfrågning över många politiska och ekonomiska områden svarade Powell helst på frågor om räntepolitiken. Han vidhöll sin tidigare åsikt att det inte är brådskande att sänka räntan ytterligare.
Marknadens förväntningar om räntebanan har reviderats kraftigt och nu ligger förväntningarna för räntan vid utgången av 2025 snarare runt fyra procent, jämfört med cirka 3,25 procent vid årsskiftet. Några kommentatorer har hävdat att Fed gjorde ett policymisstag när de sänkte räntan tre gånger det andra halvåret av 2024. Det har även antytts att nästa ränteändring från Fed till och med borde vara en höjning.
Mot bakgrund av denna diskussion så röner varje amerikansk datarapport stor uppmärksamhet. Viktigast denna vecka var KPI-siffran för januari som publicerades i onsdags. Det breda KPI steg med 0,5 procent på månadsbasis och 3,0 procent på årsbasis.
Det var den fjärde månadens ökning i rad sedan septembers mätning på 2,4 procent och den högsta mätningen sedan juli 2024. Störst del av prisökningarna bestod av bostadskostnader medan störst procentuell ökning bestod av energipriser. Måttet på kärninflationen låg på 3,3 procent, fortsatt inom intervallet 3,2–3,4 procent som hållits sedan maj 2024.
Dataströmmen fortsatte med ett liknande index, men mätt på producentpriser i stället för konsumentpriser. Måttet PPI uppmärksammas mest för att det är en av huvudkomponenterna i Fed:s favoritmått PCE som publiceras i slutet av februari. Januari månads mätning av PPI visade en prisökning på 0,4 procent på månadsbasis och 3,5 procent på årsbasis, vilket var oförändrat sedan förra månadens notering som var den högsta sedan februari 2023. Noterbart är att denna månads publicering var klart högre än förväntningarna som låg på 3,2 procent.
I skymundan av fokuset på USA sedan valet kan konstateras att trendbrottet som skedde vid årsskiftet gällande de europeiska börsernas prestation jämfört med de amerikanska har hållit i sig.
Medan S&P 500 visar en avkastning för 2025 på 4,2 procent har det breda europeiska indexet Stoxx 600 stigit med hela 8,2 procent och storbolagsindexet Stoxx 50 har inlett året ännu bättre med en uppgång på 11,7 procent.
För det europeiska storbolagsindexet innebär den senaste uppgången att en historisk högstanivå har nåtts på nytt efter 25 års väntan. Indexet står alltså på samma nivå som det gjorde våren 2000, då IT-krisen på världens börser bröt ut och 60 procent av indexet raderades ut under de följande tre åren.
I Stockholm ligger både det breda indexet och storbolagsindexet OMX30 på en uppgång på 8,3 procent för året. Dock är det värt att komma ihåg att S&P 500 fortfarande ligger ytterst nära sin högstanivå, så ännu har det inte skett något absolut trendbrott gällande de amerikanska börserna.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2507
Use $item["url"] for /nyheter-2/fedchefen-under-press-nar-inflationen-stiger-pa-nytt/
Use $item["id"] for 93
Use $item["title"] for Ljumma rapporter och inflationen stiger på nytt i Sverige
Use $item["date"] for Vecka 6 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 6 2025
Rapportperioden fortsätter med den sista storbanksrapporten från Sverige och fortsättningen av förra veckans teknikrapporter från USA.
Handelsbankens aktie steg något dagarna efter onsdagens rapport. Banken rapporterade ett rörelseresultat på knappt 9,2 miljarder SEK för det fjärde kvartalet, vilket var en ökning med 100 miljoner från samma kvartal föregående år. Räntenettot var i princip oförändrat jämfört med föregående kvartal, men fyra procent lägre än samma kvartal föregående år.
Sämre gick det för SEB vars räntenetto minskade med två procent jämfört med föregående kvartal och drygt tio procent jämfört med samma kvartal föregående år. Aktien har sjunkit med ett par procent sedan rapporten. Även för Nordea och Swedbank sjönk räntenettot med fem procent respektive tre procent på helårsbasis.
Trots minskade marginaler för in- och utlåningsräntorna till följd av sänkta styrräntor fortsätter bankerna göra goda vinster. Nordea rapporterade ett rörelseresultat för senaste kvartalet på knappt 1,5 miljarder EUR. Swedbank rapporterade ett resultat före skatt på knappt 10,7 miljarder SEK för samma period. Motsvarande siffra för SEB var strax över 10 miljarder SEK.
I USA har Alphabet och Amazon lämnat sina delårsrapporter. Först ut var Alphabet vars intäkter ökade med tolv procent till 96,5 miljarder US-dollar för senaste kvartalet. Google Services innehållande Google Search och YouTube stod för 87 procent av intäkterna, medan tillväxten var starkast inom Google Cloud som växte med 30 procent. Företaget har enligt rapporten stark ställning inom AI och kommer satsa 75 miljarder US-dollar på utveckling och investeringar. Rapporten mottogs svalt av marknaden och aktien stängde veckan ner nio procent.
Röda siffror även för Amazons vars aktie stängde veckan ner cirka 3,5 procent. Försäljningen ökade tio procent på helårsbasis och uppgick till knappt 188 miljarder US-dollar. Sannolikt innebär detta att Amazon går om Walmart som det börsnoterade bolaget med störst försäljning. Amazons dotterbolag inom datanät, AWS, stod för 15 procent av försäljningen med en årlig ökning med 19 procent.
På makroområdet har det kommit inflationssiffror från Statistikmyndigheten. Den preliminära KPI-siffran överraskade kraftigt på uppsidan med en notering på en procent på årsbasis. Detta var en uppgång från 0,8 procent i december och högre än det förväntade 0,5 procent. Även den preliminära KPIF steg till 2,2 procent i januari från 1,5 procent i december. Det preliminära måttet på kärninflationen, KPIF-XE, steg till 2,7 procent i januari från 2,0 i december.
Utfallet ger ytterligare tyngd till Riksbankschefens uttalanden i tisdags mötesprotokoll. I protokollet menade Riksbankschefen att normaliseringen av styrräntan som påbörjades i maj 2024 fullföljs, men att styrräntan i och med den senaste sänkningen förmodligen sänkts tillräckligt mycket, med sänkningar på 1,75 procentenheter. Vidare menade Riksbankschefen att det är klokt att inte har för bråttom med eventuella ytterligare räntesänkningar, då de fulla effekterna av tidigare sänkningar ännu inte synts.
I USA har januari månads mätning av nya arbetstillfällen (NFP) inkommit. Dessa landade på låga 143 000 nya jobb, att jämföra med 307 000 nya jobb i december och klart lägre än förväntade 170 000 nya jobb. Störst tillökning var inom hälsovård och detaljhandeln medan arbetstillfällena sjönk inom gruv- och energinäringarna.
Arbetslösheten sjönk enligt samma publicering för andra månaden i rad till 4,0 procent, vilket innebar 6,8 miljoner arbetslösa, den lägsta procentuella nivån sedan maj 2024. Antalet långtidsarbetslösa uppgick till 1,4 miljoner.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2506
Use $item["url"] for /nyheter-2/ljumma-rapporter-och-inflationen-stiger-pa-nytt-i-sverige/
Use $item["id"] for 92
Use $item["title"] for Förväntade utfall från centralbanksveckan och risk för handelskrig mellan USA och omvärlden
Use $item["date"] for Vecka 5 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 5 2025
En händelserik vecka läggs till handlingarna. I USA har rapporter för senaste kvartalet från tre av de stora techbolagen kommit in. Ändå har Nvidia dominerat rubrikerna med ett spektakulärt börsras på 17 procent på måndagen. Det är den största nedgången i en enskild aktie genom tiderna, med ett förlorat marknadsvärde på 600 miljarder US-dollar, motsvarande hela Sveriges årliga bruttonationalprodukt.
Skälet var nyheten om en kinesisk språkmodell kallad DeepSeek som enligt utsago kan utföra samma uppgifter som de etablerade modellerna, men med mindre beräkningskraft, vilket skulle innebära ett lägre behov av Nvidias produkter. Nvidias aktie handlades upp något under tisdagen men avslutade veckan svagt och stängde ner 15,8 procent för veckan.
För de rapporterande techbolagen gick det bäst för Meta vars aktie steg med 6,4 procent för veckan. Vi kan även notera en uppgång för Apples aktie med 5,9 procent för veckan, medan Microsofts aktie sjönk med 6,5 procent. De tre övriga techbolagen, bortsett från Nvidia som rapporterar först den 26 februari, rapporterar samtliga kommande vecka.
Makroområdet har varit minst lika intressant med räntebeslut både från Sverige, eurozonen och USA. Som väntat beslöt både Riksbanken och ECB att sänka styrräntan med 25 punkter, till i Sveriges fall 2,25 procent och i eurozonens fall till 2,75 procent.
Det var den sjätte sänkningen från Riksbanken och den femte i rad. Enligt pressmeddelandet ser Riksbanken tecken på att konjunkturen är på väg att vända. De tidigare genomförda räntesänkningarna har givit en positiv effekt på hushållens och företagens ekonomi, även om de ännu inte fått full effekt. Riksbanken anser att den tidigare prognosen om att styrräntan kommer hållas på 2,25 procent i allt väsentligt står sig.
ECB gjorde sin femte räntesänkning och den fjärde i rad. Centralbanken anser i pressmeddelandet att inflationen på god väg ner mot målet på två procent, även om vissa löne- och priseffekter från den höga inflationsperioden släpar efter. Det är många lån som rullas över till högre räntor, vilket har en dämpande effekt. ECB anser att ekonomin befinner sig i motvind, men att stigande reallöner och räntesänkningar kommer att öka efterfrågan i medlemsländerna.
Till skillnad från Riksbanken och ECB beslöt amerikanska Federal Reserve att behålla sin styrränta oförändrad på 4,5 procent. Skälen är sannolikt att inflationen fortsatt är en bit över målet samt att det råder osäkerhet hur Vita husets ekonomiska politik kommer påverka priserna.
Den senaste inflationsmätningen i USA, som kom efter räntebeslutet, visade att hushållens utgifter steg med 2,6 procent på årsbasis i december. Det var den tredje månaden som mätningen ökade från bottennoteringen på 2,1 procent i september och den högsta nivån sedan april 2024. Måttet på kärninflationen låg kvar på 2,8 procent för tredje månaden i rad.
Det har även kommit siffror över den amerikanska tillväxten för det sista kvartalet 2024. Denna landade på 2,3 procent på årsbasis, en nedgång från 3,1 procent föregående kvartal och 3,2 procent samma kvartal föregående år. Privat konsumtion bidrog på plussidan med en ökning på 4,2 procent på årsbasis, medan offentlig konsumtion endast steg med 2,5 procent på årsbasis. Noterbart var att både import och export minskade jämfört med föregående kvartal.
Det återstår att se hur tillväxten påverkas av Vita husets handelspolitik. Presidenten beslutade under veckan att lägga en 25-procentig tariff på import från Kanada och Mexiko samt en tioprocentig tariff på importerade varor från Kina.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2505
Use $item["url"] for /nyheter-2/forvantade-utfall-fran-centralbanksveckan-och-risk-for-handelskrig-mellan-usa-och-omvarlden/
Use $item["id"] for 91
Use $item["title"] for Konferens i Davos och storsatsning på AI-infrastruktur i USA
Use $item["date"] for Vecka 4 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 4 2025
Medan kvartalsrapporterna strömmat in och den nya presidenten i USA rivstartat sin mandatperiod har den politiska och ekonomiska eliten samlats till World Economic Forums årliga konferens i Davos i organisationens hemland Schweiz.
Mest uppmärksamhet under veckan fick Vita husets lansering av företaget Stargate, ett samarbete mellan teknikbolagen Oracle och OpenAI samt investerarna SoftBank från Japan och MGX från Förenade Arabemiraten. Lanseringen innehöll utlovade satsningar på utveckling av infrastruktur inom AI i USA till ett initialt värde av 100 miljarder US-dollar och ett kommande värde av 500 miljarder US-dollar. USA:s president meddelade i samband med presskonferensen att 100 000 jobb kan skapas av satsningen.
Rapportsäsongen har startat och störst uppmärksamhet tilldrog sig Ericsson, vars aktie föll 10,5 procent för veckan. Bolaget rapporterade en ökning av försäljningen under årets sista kvartal med två procent jämfört med samma period föregående år. Vinsten blev 4,9 miljarder SEK, jämfört med 3,4 miljarder SEK föregående kvartal. Försäljningen som för helåret uppgick till 248 miljarder SEK, sjönk med fem procent. Resultatet för 2024 blev 400 miljoner SEK, en förbättring från 2023 års förlust på 26,1 miljarder SEK.
En aktie som slagit nytt rekord i samband med rapporten är Netflix som steg på NASDAQ-börsen med 14 procent. Bolaget värderas idag till knappt 418 miljarder US-dollar, vilket gör det till det tjugoförsta högst värderade bolaget i världen. I tisdagens kvartalsrapport rapporterades intäkter på strax över 10 miljarder US-dollar, vilket gjorde att de årliga intäkterna för 2024 landade på cirka 39 miljarder US-dollar, en ökning med 15,7 procent från föregående år. Bolaget hade över 300 miljoner betalande medlemskap världen över vid utgången av 2024, en ökning med 41 miljoner jämfört med samma tid föregående år.
På makroområdet uppgick antalet ansökningar om arbetslöshetsersättning i USA under vecka 3 till 223 000, något mer än de förväntade 220 000 och en ökning från föregående vecka med 6 000 ansökningar. Antalet arbetslösa inom försäkringssystemet uppgick till 1 899 000 personer, motsvarande 1,2 procent, vilket var den högsta siffran sedan november 2021.
På fredagen kom det förväntade beskedet från Bank of Japan att höja styrräntan med 25 punkter från 0,25 procent till 0,5 procent. Senast styrräntan låg på den nivån var oktober 2008 och den har inte legat högre än så sedan september 1995, då styrräntan sänktes från en procent till en halv procent. Inflationen steg i december till 3,6 procent, vilket var en ökning från oktober månads 2,3 procent och november månads 2,9 procent.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2504
Use $item["url"] for /nyheter-2/konferens-i-davos-och-storsatsning-pa-ai-infrastruktur-i-usa/
Use $item["id"] for 90
Use $item["title"] for Starka rapporter i inledningen av rapportperioden medan tillväxten i Kina överraskade på uppsidan
Use $item["date"] for Vecka 3 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 3 2025
Rapportsäsongen har smygstartat — framför allt i USA där flera storbanker lämnat positiva rapporter för det sista kvartalet av 2024. Den största banken JPMorganChase rapporterade intäkter på 43,7 miljarder US-dollar och en vinst på 14 miljarder US-dollar. Aktien steg med åtta procent under veckan. Sammantaget steg Dow Jones bankindex med 7,5 procent för veckan.
En annan uppmärksammad rapport är från det taiwanesiska halvledarföretaget TSMC. Företaget, som är det nionde högst värderade aktiebolaget i världen, rapporterade intäkter motsvarande 26,9 miljarder US-dollar, vilket var en ökning med 14 procent jämfört med föregående kvartal och en ökning med 37 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Aktien, som steg med knappt 75 procent förra året, handlades upp med knappt två procent för veckan.
På makrosidan kom i onsdags en KPI-mätning för december från USA som sände börserna uppåt. Mätningen visade en ökning av KPI för tredje månaden i rad till 2,9 procent, i linje med förväntningarna. Energipriserna sjunker fortsatt, men inte i samma takt som föregående månad, vilket bidrog till att KPI ökade med 0,4 procent på månadsbasis. Matpriserna ökade med en tiondels procentenhet på årsbasis till 2,5 procent, medan ökningen i bostadspriserna — som drivit upp KPI på slutet — sjönk tillbaka till den lägsta nivån sedan början av 2022, med en ökning på 4,6 procent på årsbasis.
Skälet att börserna tolkade mätningen som positiv var att den indikerar en avmattning på Federal Reserves favoritmått på inflationen PCE, vars mätning kommer först den sista januari.
Ett positivt tecken för den globala konjunkturen är att tillväxten i Kina överraskade stort på uppsidan i fredags. Siffran för det sista kvartalet av 2024 blev 5,4 procent på årsbasis, vilket var en stor ökning från föregående kvartals 4,6 procent och högre än det förväntade 5,0 procent. Den låga tillväxten i Kina uppmärksammades under hösten då flera stimulanspaket lanserades av centralbanken. Tillväxten fick en skjuts av att exporten ökade kraftigt, sannolikt en effekt av att tullar förväntas implementeras av den nya amerikanska regeringen.
På hemmaplan kom dystra arbetslöshetssiffror från Arbetsförmedlingen. Antalet arbetslösa enligt Arbetsförmedlingens definition låg på 7,1 procent i december, motsvarande strax över 375 000 personer, vilket var en ökning från 6,6 procent samma månad föregående år. Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos förväntas arbetslösheten sluta öka under första halvåret 2025 för att långsamt sjunka så att arbetslösheten blir lägre för 2026 än för 2025.
Kombinationen av svaga utsikter för den svenska ekonomin med det stora gapet mellan styrräntorna i Sverige och USA har haft negativa effekter för den svenska kronan. Dollarkursen är återigen uppe på rekordnivåerna från hösten 2022 och hösten 2023. Dollarn handlas nu för strax under elva kronor och 20 öre, medan euron handlas för cirka elva kronor och 50 öre, fortfarande en bit från rekordnivån hösten 2023 då en euro kostade knappt tolv kronor.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2503
Use $item["url"] for /nyheter-2/starka-rapporter-i-inledningen-av-rapportperioden-medan-tillvaxten-i-kina-overraskade-pa-uppsidan/
Use $item["id"] for 89
Use $item["title"] for Kräftgång i Storbritannien medan inflationskampen går framåt på hemmaplan
Use $item["date"] for Vecka 2 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 2 2025
Årets första riktiga börsvecka är avklarad, även om den var något kortare på grund av trettondedagen i Sverige och begravningen av president Carter i USA i torsdags. I USA upptar de omfattande bränderna i Los Angeles-området mycket av nyhetsrapporteringen. På andra sidan Atlanten kan vi glädjas åt en ny högstanivå i måndags för Nvidia som är uppe på andraplatsen efter Apple för högst värderade aktiebolag i världen. Den kommande veckan är den sista innan årsrapportperioden på Stockholmsbörsen inleds.
På hemmaplan kom i onsdags snabb-KPI, som hittills visat sig vara i linje med den riktiga mätningen av KPI. Denna gång överraskade mätningen på nedsidan med en halvering från föregående tre månaders 1,6 procent till 0,8 procent på årsbasis. Det innebär — om siffran valideras vid den egentliga publiceringen — att KPI under 2024 sjunkit från 5,4 procent i januari till 0,8 procent i december och fullbordar nedgången av prisökningarna som inleddes i början av 2023 då KPI steg med 11,7 procent på årsbasis.
Internationellt har uppmärksamheten återigen riktats mot UK:s statslåneräntor. Den tioåriga statslåneräntan steg kraftigt från två procent till över fyra procent under hösten 2022 och har sedan dess legat i intervallet mellan 3,5 procent och strax över 4,5 procent. Men nu har ett trendbrott skett där räntan stigit med över en procentenhet sedan september till 4,85 procent — en nivå som inte har setts sedan finanskrisåret 2008. Ännu mer dramatiskt blir det om man ser den 30-åriga statslåneräntan som handlas till 5,4 procent, även det en uppgång med en procentenhet sedan september, en nivå som inte har setts sedan 1998.
UK utmärker sig som en stat som haft svårt att få bukt med inflationen, som enligt den senaste mätningen ligger på 2,6 procent. Detta har fått Bank of England att gå försiktigt framåt genom att hittills endast sänka räntan med 50 punkter, från 5,25 procent till 4,75 procent. Detta ihop med en tillväxt som legat under en procent på årsbasis de senaste två åren skapar en dålig makroekonomisk inramning. Detta visar sig inte minst på Londonbörsen som endast avkastat 8,7 procent de senaste fem åren.
På fredagskvällen svensk tid kom en jobbrapport från USA. Arbetsmarknaden är under observation eftersom den anses avgörande för Federal Reserves räntepolitik under det närmaste året. Denna mätning visade att 256 000 nya jobb skapades i USA under december, vilket var den högsta mätningen sedan i mars. Likt tidigare så var många arbeten inom offentlig sektor, men denna gång steg även antalet nya jobb i detaljhandeln. Arbetslösheten låg kvar på 4,1 procent.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2502
Use $item["url"] for /nyheter-2/kraftgang-i-storbritannien-medan-inflationskampen-gar-framat-pa-hemmaplan/
Use $item["id"] for 88
Use $item["title"] for Lugna börser över jul- och nyårsveckorna bortsett från börsras för Novo Nordisk
Use $item["date"] for Vecka 1 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vecka 1 2025
Vi kan summera tre börsveckor där den fallande trenden på Stockholmsbörsen som inleddes i slutet av september hållit i sig, trots ett kortvarigt decemberrally under två veckor i slutet av november och början av december. Nedgången uppgår till måttliga fem och en halv procent. Bättre har det gått på de amerikanska börserna, där uppgången som inleddes i somras hållit i sig, även fast utvecklingen de senaste två månaderna varit i huvudsak sidledes. Det breda europeiska börsindexet STOXX 600 har utvecklat sig snarlikt Stockholmsbörsen, dock med en något bättre inledning på börsåret 2025.
Årets sista månad dominerades av de avslutande räntebeskeden för 2024 från ECB, Riksbanken och Fed. Den 12 december offentliggjorde ECB som förväntat en sänkning av sin viktigaste styrränta med 25 punkter till tre procent. En vecka senare följde Riksbanken upp med en sänkning av styrräntan med 25 punkter till 2,5 procent. Detta var Riksbankens femte räntesänkning sedan slutet av april 2024. Likaså sänkte Federal Reserve den 18 december sin styrränta med 25 punkter till 4,5 procent. Samtliga sänkningar var enligt förväntan.
Något oroväckande steg prisökningarna i USA för den andra månaden i rad i november, vilket publicerades den 11 december, före centralbankens räntebeslut. Prisökningarna uppgick i november till 2,7 procent för den senaste tolvmånadersperioden. Störst bidrag hade boendekostnaderna, som stod för 40 procent av prisökningarna. Även mat- och energipriserna steg under november. Måttet på kärninflationen låg på 0,3 procent på månadsbasis precis som de två föregående månaderna. På årsbasis låg siffran på relativt höga 3,3 procent för den tredje månaden i rad.
På den första vardagen för året kom i USA en stark konjunkturindikator i form av ansökningar om arbetslöshetsersättning, som sjönk för tredje veckan i rad till 211 000, vilket var den lägsta siffran sedan slutet av april 2024 och klart lägre än det förväntade 222 000. Kombinationen av en fortsatt stark arbetsmarknad och en ihållande inflation kan få den amerikanska centralbanken att föra en försiktig räntepolitik under den kommande året.
Det mest anmärkningsvärda som hänt på börserna under julveckorna var raset av Novo Nordisks aktie på Köpenhamnsbörsen. Det var den 20 december — mot bakgrund av ett sämre än förväntat utfall av en klinisk studie — som aktien föll hela 20 procent under en handelsdag. Aktien har sedan dess återhämtat sig med fem procent, men befinner sig ändå på minus de senaste tolv månaderna och med en nedgång på nästan 40 procent sedan toppnoteringen i slutet av juni 2024.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2501
Use $item["url"] for /nyheter-2/lugna-borser-over-jul-och-nyarsveckorna-bortsett-fran-borsras-for-novo-nordisk/
Use $item["id"] for 87
Use $item["title"] for Nasdaq bröt igenom historisk gräns och Elon Musk mest förmögne personen i modern tid
Use $item["date"] for Vecka 50 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
En historisk vecka avslutas, där Nasdaq i onsdags för första gången gick över 20 000. Totalt är börsindexet, som startade 1971 med ett värde på 100, upp 35 procent för året. P/E-talet, som nådde en historiskt hög nivå på 200 vid millennieskiftet, ligger idag strax under 48. Noterbart är att kryptovalutan Bitcoin steg över 100 000 US-dollar per bitcoin för första gången samma dag.
En av Nasdaqs stora vinnare, Tesla, har klättrat till ny högstanivå och passerat den förra toppnoteringen från november 2021. Aktien är upp drygt 75 procent för året. Teslas VD Elon Musk är numera den rikaste personen som tidskriften Forbes uppmätt under de fyra senaste decennierna, med en förmögenhet över 400 miljarder US-dollar.
På hemmaplan har vi fått tillväxtsiffror från BNP-indikatorn och en slutgiltig inflationsmätning för november i form av konsumentprisindex, båda från Statistikmyndigheten. Tillväxten fortsätter vara svag i Sverige med en minskning på 0,4 procent jämfört med samma månad förra året. Särskilt hushållens svaga konsumtion och en låg varuexport bidrog till resultatet. Det var den femte månaden under året med negativ tillväxt. Mätningen var dock bättre än september, då den negativa siffran var 1,5 procent på årsbasis.
Konsumentprisindex steg med 1,6 procent i november, vilket var samma som den tidigare publicerade snabb-KPI. KPIF steg med 1,8 procent, vilket var en tiondels procentenhet lägre än den preliminära mätningen. Måttet på kärninflationen, KPIF-XE låg på 2,4 procent på årsbasis i november, vilket var samma som den preliminära mätningen. Det var den andra månaden i följd som KPIF-XE steg sedan bottennoteringen på två procent i september.
Elpriserna är som bekant höga i Sverige, men var ändå lägre än samma månad föregående år. Drivmedelspriserna låg 18 procent lägre än föregående år. Sjönk gjorde även räntekostnaderna som bidrog negativt till siffran. Detta motverkas av bostadsrättsavgifter som stigit med 6,6 procent på ett år, liksom hyror som stigit med 4,9 procent jämfört med samma månad föregående år. Livsmedelspriserna har stigit med 1,9 procent på årsbasis. På torsdag kommande vecka väntas Riksbankens nästa räntebeslut.
Från Asien kan rapporteras att den årliga kinesiska ekonomikonferensen hållits. De kinesiska börserna inledde veckan uppåt på rykten om kraftiga stimulanser av den inhemska ekonomin, men sjönk sedan tillbaka under veckan. Hong Kong-börsen steg en halv procentenhet, medan Shanghaibörsen sjönk knappt en halv procentenhet.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2450
Use $item["url"] for /nyheter-2/nasdaq-brot-igenom-historisk-grans-och-elon-musk-mest-formogne-personen-i-modern-tid/
Use $item["id"] for 85
Use $item["title"] for Uppåt på Stockholmsbörsen medan prisökningarna stiger på nytt
Use $item["date"] for Vecka 49 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Äntligen har decemberrallyt fått fart på Stockholmbörsen som annars haft en tråkig höst. Uppgången för veckan blev hela 3,4 procent och ökningen närmar sig sex procent sedan botten den 20 november. Som jämförelse är S&P 500-indexet i USA upp med 3,7 procent sedan botten den 15 november. I dagsläget kan vi räkna en uppgång på tio procent för kalenderåret och Stockholmsbörsen är åter i närheten av rekordnivån från slutet av 2021.
Ett hinder på vägen mot nya rekord kan möjligtvis vara den inhemska inflationen som verkar vara på uppgång. Den preliminära beräkningen av KPI låg visserligen på 1,6 procent för tredje månaden i följd, men KPIF steg oroväckande från 1,5 procent i oktober till 1,9 procent i november. Även måttet på kärninflationen KPIF-XE steg preliminärt till 2,4 procent jämfört med 2,1 procent föregående månad.
Förutsatt att dessa siffror bekräftas av den ordinarie mätningen kan det orsaka visst huvudbry för Riksbanksdirektionen när de sammanträder den 18 december inför publiceringen av årets sista räntebeslut den 19 december. Guidning får de även av ECB som publicerar sitt räntebeslut för eurozonen på torsdag, där förväntningarna ligger på en sänkning med 25 punkter av den viktigaste styrräntan.
Från USA kom i veckan den senaste jobbrapporten. Antal nyskapade jobb studsade upp från den låga noteringen på 36 000 nya jobb i oktober till 227 000 nya jobb i november. Siffran överträffade förväntningarna som låg på 200 000 nya jobb. Noterbart är att de flesta nyskapade arbeten låg i vårdsektorn och offentlig sektor, medan detaljhandeln visade på en nettominskning av 32 000 jobb.
Den amerikanska arbetslösheten låg i november enligt samma rapport på 4,2 procent, vilket var en uppgång med en tiondels procentenhet jämfört med föregående månad och en ökning med fyra tiondels procentenheter jämfört med samma månad föregående år. Långtidsarbetslösheten — motsvarande en period längre än ett halvår — låg på 1,7 miljoner, vilket var en ökning med 500 000 jämfört med ett år sedan.
Gällande den amerikanska ekonomin kan valutaparet USD/EUR nämnas som återigen handlas på nivåer strax under paritet. I dagsläget motsvarar en US-dollar 0,95 euro, vilket betyder att US-dollarn har stärkts mot euron med nästan sju procent sedan slutet av september. Det innebär också att US-dollarn handlas på rekordnivåer mot den svenska kronan, 10,93 i dagsläget, där kursen var uppe strax under 11 SEK i början av veckan.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2449
Use $item["url"] for /nyheter-2/uppat-pa-stockholmsborsen-medan-prisokningarna-stiger-pa-nytt/
Use $item["id"] for 86
Use $item["title"] for Prisökningarna kryper uppåt medan vissa framsteg gjorts på den geopolitiska arenan
Use $item["date"] for Vecka 48 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
När rapportperioden avslutas riktas fokus mot geopolitiken och inflationen som börjar uppmärksammas på nytt. Positiva nyheter har kommit från Mellanöstern där Israel och Hizbollah är överens om en vapenvila. Det finns tecken på framsteg i konflikten mellan Ryssland och Ukraina — där Ukrainas president öppnat upp för fredssamtal med Rysslands president. Marknaden har reagerat med att sänka oljepriset med 4,5 procent.
Den amerikanska börsen fortsätter gå starkt med ny högstanivå på det breda S&P 500-indexet. Det återstår att se om det traditionsenligt kommer ett decemberrally eller om det blir ett trendbrott från uppgången som egentligen började redan i oktober förra året. Trögare går det på Stockholmsbörsen som toppade redan i slutet av september i år och sedan dess tappat drygt fem procent. Dock steg Stockholmsbörsen under veckan — för första gången på tre veckor — med en uppgång på en procent.
Inflationen är åter i blickfånget när centralbanker riskerar att begå policyfel med för tidiga räntesänkningarna samt missa med sina prognoser ifall energipriserna överraskar på uppsidan och när beräkningseffekter från föregående år klingar av. Den tillträdande amerikanske presidenten kommer lägga stor vikt vid importtullar, vilka har en potential att driva upp priserna på nytt.
I onsdags kom en inflationsmätning från USA som visade på en uppgång från 2,1 procent i september till 2,3 procent i oktober, vilket var i linje med förväntningarna. Jämfört med ett år sedan sjönk varupriserna med en procent, medan tjänstepriser steg med cirka fyra procent. Matpriserna steg med en procent och energipriserna sjönk med hela sex procent. Måttet på kärninflationen steg därför mer än det bredare indexet, nämligen med 2,8 procent på årsbasis, vilket är en bit över den amerikanska centralbankens mål på två procent.
I eurozonen steg priserna preliminärt i november för andra månaden i rad och är nu uppe på 2,3 procent på årsbasis, vilket är den högsta nivån sedan juli. Tjänstepriserna bidrog mest på uppsidan med en ökning på 3,9 procent. Även matpriserna bidrog med en uppgång på 2,8 procent. Kraftigt fallande energipriser för ett år sedan försämrar beräkningseffekterna. Noterbart är att prisökningarna skiljer sig åt markant mellan medlemsländerna, från 0,5 procent i Irland till 5,0 procent i Belgien.
I Sverige får vi vänta till torsdag på snabb-KPI som hittills har varit träffsäkert i linje med ordinarie mätning. Förväntningarna ligger på att prisökningarna stiger från 1,6 procent i oktober till 1,9 procent för november, vilket skulle vara den första ökningen för året.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2448
Use $item["url"] for /nyheter-2/prisokningarna-kryper-uppat-medan-vissa-framsteg-gjorts-pa-den-geopolitiska-arenan/
Use $item["id"] for 84
Use $item["title"] for Upptrappning mellan Ryssland och Ukraina medan guldpriset fortsätter uppåt
Use $item["date"] for Vecka 47 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Denna vecka kom den emotsedda kvartalsrapporten från världens högst värderade aktiebolag Nvidia. Det mesta överskuggas dock av upptrappningen i vad som ser ut att bli en internationell konflikt i Ryssland och Ukraina.
Det började med den amerikanske presidentens beslut att tillåta avfyrning av amerikanska ballistiska robotar mot Ryssland blev känt i slutet av förra veckan — följt av en attack av Ukraina mot militära mål i Ryssland på tisdagen. Samtidigt undertecknade den ryska presidenten en uppdaterad kärnvapendoktrin som sänker tröskeln för vad som krävs för att använda kärnvapen i en konflikt.
Marknadens reaktioner har mestadels varit dämpade. Börskurserna i USA har startat återhämtningen efter förra veckans nedgång. Den amerikanska tioåriga statsobligationen tappade cirka 15 punkter i inledningen av veckan, men återtog hälften av nedgången till slutet av veckan. Den mest anmärkningsvärda förändring är guldpriset som stigit med 5,5 procent under veckan. Även kryptovalutan bitcoin nådde en ny högstanivå precis under 100 000 US-dollar.
Gällande Nvidias kvartalsrapport, som publicerades på onsdagen, så rapporterades en rekordintäkt på 35 miljarder US-dollar för kvartalet, vilket var en ökning med 17 procent jämfört med föregående kvartal och hela 94 procent högre än samma kvartal föregående år.
Noterbart är att av intäkterna stod företagets datacenter för dryga 30 miljarder, vilket är mer än en fördubbling på ett år. Nettoinkomsten låg på 20 miljarder US-dollar, upp med 18 procent från föregående kvartal och en ökning med 100 procent jämfört med ett år sedan.
Företagets grundare och VD Jensen Huang meddelade att AI-eran är i full gång, vilket lett till ett skifte mot Nvidias beräkningskrafter. Vidare kommunicerades att AI transformerar alla industrier, företag och nationer — med satsningar inte bara AI som agent för att effektivisera arbete, utan även fysiskt med robotar utrustade med artificiell intelligens.
Företaget förväntar sig en fortsatt ökning av intäkterna till 37,5 miljarder US-dollar för innevarande kvartal, dock med något sjunkande bruttomarginaler. Aktien handlades oförändrat för veckan, vilket gör att aktien håller sig före Apple som den högst värderade med en marginal på två miljarder US-dollar.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2447
Use $item["url"] for /nyheter-2/upptrappning-mellan-ryssland-och-ukraina-medan-guldpriset-fortsatter-uppat/
Use $item["id"] for 83
Use $item["title"] for Rekordnivå på USA-börserna samtidigt som inflationsbekämpningen fortgår
Use $item["date"] for Vecka 46 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi lägger en vecka bakom oss som började med en ny högstanivå för Dow Jones-indexet i New York, men där kurserna sedan föll tillbaka nästan två och en halv procent och stängde veckan ner en dryg procent. USA-börserna blickar fram emot onsdagens rapport från Nvidia, som har potential att driva på börsrallyt ytterligare. Efter USA-valet riktas fokus återigen på centralbankernas kamp mot inflationen.
Den största oron råder kring inflationen i USA som har bitit sig fast envist under året. Onsdagens inflationsmätning från USA visade ett trendbrott från de senaste sex månadernas fallande siffror med en uppgång på två tiondels procentenheter till 2,6 procent, vilket även var i linje med förväntningarna. Det var framför allt bostadskostnader och mat som bidrog till ökningen. Den årliga förändringen i priser exklusive mat och energi låg kvar på höga 3,3 procent för oktober, vilket var den sjätte månaden i rad med en mätning i intervallet 3,4 procent till 3,2 procent.
Jerome Powells tal i torsdags rönte stor uppmärksamhet. Trots en ihållande inflation långt över målet har centralbanken Fed redan hunnit sänka räntan i två omgångar — från 5,5 procent till dagens 4,75 procent.
I talet betonade Powell att Fed tror inflationen är på väg ner till målet på två procent. Han framhöll även att den amerikanska ekonomin är den överlägset starkaste i världen, med en tillväxt för året på 2,5 procent. Det är den expanderade arbetskraften ihop med ökad produktivitet som ligger bakom den starka utvecklingen, enligt Powell.
Gällande inflationen nämnde Powell några saker som oroade marknaden. Dels att Fed förväntar sig att inflationen fortsätter att fluktuera på nuvarande nivåer, dels att arbetsmarknaden nu är i balans och inte bidrar till inflationen, vilket skulle kunna ge inflationsbekämpningen ökad betydelse i deras dubbla mandat. Powell avslutade resonemanget om inflationen med att säga att Fed förväntar sig en delvis ojämn väg till inflationsmålet. Sammantaget menades att de ekonomiska signalerna inte visar på en brådska att sänka räntorna.
På hemmaplan har Riksbanken publicerat sitt penningpolitiska protokoll från sammanträdet inför det senaste räntebeslutet, då en dubbelsänkning genomfördes från 3,25 procent till 2,75 procent. I protokollet står att beslutet stod mellan att sänka styrräntan med 25 eller 50 punkter. Prisökningarna var något högre än förväntat sedan föregående möte, delvis beroende på högre livsmedelspriser. Det varnades även att den svaga kronan kan påverka prisökningarna.
Protokollet framhöll att Sverige befinner sig i en svag lågkonjunktur och att det inte finns några indikatorer på en förbättring av konjunkturen. Arbetslösheten är hög och industrins konjunktur ser ut att försvagas. Dock förväntar sig Riksbanken att konjunkturen förbättras under 2025 med en potentiell förbättring på arbetsmarknaden. Riksbanken förväntar sig fortfarande en sänkning i december följt av sänkningar under 2025, oförändrat från föregående möte.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2446
Use $item["url"] for /nyheter-2/rekordniva-pa-usa-borserna-samtidigt-som-inflationsbekampningen-fortgar/
Use $item["id"] for 82
Use $item["title"] for Framgång för det Republikanska partiet i valet och nya rekordnivåer på USA-börserna
Use $item["date"] for Vecka 45 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Det amerikanska valet blev en framgång för det Republikanska partiet med seger i presidentvalet samt egen majoritet i senaten och representanthuset. Detta orsakade glädjeyra på landets börser, där S&P-indexet gick över 6 000 för första gången. Indexet stängde veckan upp drygt tre procent och är upp hela 26 procent för kalenderåret. Det svenska breda indexet OMX SPI stängde veckan ner en knapp procent, medan det europeiska storbolagsindexet STOXX 600 gick ner under veckan med 2,3 procent.
Den senaste inflationsmätningen i form av snabb-KPI från SCB visade på torsdagsmorgonen prisökningar på 1,6 procent på helårsbasis i oktober, vilket var oförändrat jämfört med föregående månad. Prisökningarna från september till oktober var dock positiva, med en ökning på 0,2 procent. KPIF låg preliminärt på 1,5 procent i oktober, vilket var en ökning från 1,1 procent i september. Kärninflationsmåttet KPIF-XE låg på 2,1 procent i oktober, vilket var en tiondels procentenhet högre än föregående månad.
Den svenska Riksbanken meddelade senare på torsdagen som förväntat att styrräntan sänks med 50 punkter till 2,75 procent. Detta var den fjärde sänkningen för året. Det finns även möjlighet att räntan sänks på nytt vid nästa sammanträde i december. Något förvånande hänvisar Riksbanken till den svaga konjunkturen, vilken enligt pressmeddelandet behöver stärkas för att stabilisera inflationen. Den svenska centralbanken har endast tre mandat; att hålla inflationen låg och stabil över tid, hålla det finansiella systemet stabilt och hantera betalningssystemen.
Märkligt nog nämns inte kronkursen i pressmeddelandet. Kronan har tappat betydligt gentemot US-dollarn med en nuvarande kurs på 10,83 USD/SEK och ser ut att kunna passera 11-kronorsnivån på nytt om trenden håller i sig. Något bättre utvecklar sig eurokursen som hållit sig relativt stabil under året och idag ligger på 11,60 EUR/SEK. Möjligtvis tar inte Riksbanken lika stor hänsyn till den svaga kronan nu när inflationen är nere på lägre nivåer och risken att importera inflation genom högre importpriser inte är lika allvarlig.
Den amerikanska centralbanken FED lämnade även de sitt räntebesked på torsdagen. De följde upp september månads sänkning på 50 punkter med en sänkning med 25 punkter till 4,75 procent. I presskonferensen menade ordföranden Powell att ekonomin fortfarande är stark och att arbetsmarknaden kylts av, men fortsatt är stabil. Totalt sett är arbetsmarknadens förhållanden tillbaka på 2019 års nivåer, vilket inte bidrar nämnvärt till inflationen — som sedan sommaren 2022 sjunkit från dryga sju procent till nuvarande två procent, mätt i konsumentpriser. Dock ligger kärninflationen enligt samma mätningar på 2,7 procent, vilket är något högt, enligt Powell.
I presskonferensen lyftes fram att en för snabb räntesänkning kan bidra negativt till inflationsmålet, men avvägningen mot riskerna för arbetslösheten väger över vid detta tillfälle. Direktionen vill inte göra några utfästelser för kommande besked, utan väger in kommande statistik och fattar varje beslut möte för möte. De har enligt ordförande Powell medvetet lagt sig på en nivå så att de dels kan bromsa räntesänkningarna ifall inflationen ligger för högt, dels påskynda desamma ifall arbetsmarknaden visar svaghet.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2445
Use $item["url"] for /nyheter-2/framgang-for-det-republikanska-partiet-i-valet-och-nya-rekordnivaer-pa-usa-borserna/
Use $item["id"] for 79
Use $item["title"] for Ljumt mottagande av techrapporter när viktig vecka stundar
Use $item["date"] for Vecka 44 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Mycket ställs på sin spets när rapportsäsongen går mot sitt slut samtidigt som viktiga makrodata presenterats som visar vägen för centralbankernas kommande räntebeslut. Dessutom stundar ett presidentval i USA som kan ha viss effekt på marknaderna. Det breda amerikanska börsindexet S&P 500 stängde veckan ner med 1,4 procent, medan det europeiska storbolagsindexet STOXX 600 gick ner med 1,5 procent. Det svenska breda indexet följde strömmen med en nedgång på 1,4 procent, likaså storbolagsindexet OMX 30 som också gick ner 1,4 procent.
Fyra av världens största aktiebolag har levererat sina kvartalsrapporter i USA. Av dessa var det Alphabet som hade en positiv utveckling på börsen för veckan med en uppgång på 3,4 procent. Företaget rapporterade en årlig intäktsökning med 15 procent till 88 miljarder US-dollar. De totala rörelseintäkterna ökade med 34 procent och rörelsemarginalen ökade med 4,5 procentenheter till 32 procent.
Meta rapporterade en ökning av intäkterna med 19 procent på årsbasis, där reklamintäkter på 40 miljarder US-dollar under kvartalet stod för i stort sett hela uppgången. Bolaget rapporterade även en ökning i användarskaran, men rapporterade ökade kostnader för satsningar på framtidsprojekt inom AI samt VR/AR-området.
Apples intäkter ökade med sex procent på årsbasis till 95 miljarder US-dollar för kvartalet. Både försäljningen av iPhone, med intäkter på 46 miljarder US-dollar, samt företagets tjänster — så som iCloud, App Store och Apple Music — med intäkter på 25 miljarder US-dollar, bidrog positivt. Utvecklingen var svagare för företagets datorer och paddor.
Microsoft, som firar 50 år som bolag i april 2025, levererade sin årsrapport för 2024. Företaget rapporterade 245 miljarder US-dollar i intäkter för året, vilket var en ökning med sexton procent jämfört med föregående år. Rörelseintäkterna uppgick till 109 miljarder US-dollar, vilket var en ökning med 19 procent.
Det var en intensiv makrovecka med tillväxtsiffror både på hemmaplan, i euroområdet och i USA. De preliminära BNP-siffrorna för Sverige under det tredje kvartalet visade på en minskning med 0,1 procent jämfört med föregående kvartal. Detta var en markant minskning jämfört med föregående kvartal, då BNP ökade med 0,5 procent. Det var också klart lägre än den förväntad tillväxten på 0,7 procent.
Euroområdet levererade starkare siffror med en preliminär BNP-tillväxt på 0,4 procent jämfört med föregående kvartal. Något förvånande bidrog industriländer som Tyskland, Frankrike och Spanien med positiva siffror för kvartalet.
Den amerikanska ekonomin utvecklas fortsatt starkt med en årlig BNP-tillväxt på 2,8 procent för det tredje kvartalet. Det var dock något lägre än de förväntade tre procent och som levererades föregående kvartal. Det var framför allt konsumtionen som bidrog positivt med en ökning på sex procent på årsbasis.
Det har kommit inflationssiffror från eurozonen och USA. Inflationen i eurozonen ökade till två procent på årsbasis från 1,7 procent föregående kvartal. Det var en tiondels procentenhet högre än förväntat. Den amerikanska PCE låg på 2,1 procent på årsbasis för föregående kvartal, vilket var en minskning från 2,3 procent från föregående kvartal och i linje med förväntningarna.
De amerikanska jobbsiffrorna visade en klen ökning av 12 000 jobb under oktober, en minskning från 223 000 nya jobb under september och lägre än förväntningarna på 113 000 nya jobb. Pågående strejk inom Boeing och orkansäsongen lyfts fram som bidragande orsaker till den svaga siffran.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2444
Use $item["url"] for /nyheter-2/ljumt-mottagande-av-techrapporter-nar-viktig-vecka-stundar/
Use $item["id"] for 68
Use $item["title"] for TEMA: Presidentvalet i USA
Use $item["date"] for 28 oktober 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
2024 börjar lida mot sitt slut och vi kan konstatera att det har varit ett år fyllt med makroekonomiska förändringar och oroligheter ute i världen som påverkat och fortsatt påverkar den ekonomiska marknaden. Vi har även ett presidentval att blicka fram mot och det rapporteras ständigt om vad de olika utfallen kan innebära. Vi har här sammanställt de viktigaste skillnaderna mellan Trump och Harris politik och vilken påverkan respektive kandidaten möjligtvis kan ha för ekonomin.
Trump och republikanerna fortsätter på liknande spår som vid första mandatperioden med skattesänkningar för bolag, skarpare höjning av tullar för importerade varor, fortsatt avreglering inom miljö- och arbetsrättsliga områden samt deportera fler utlandsfödda.
Potentiell positiv påverkan:
• Sänkta skatter kan generera högre vinster för företagen vilket i sin tur kan öka nya investeringar och återinvesteringar.
• Avregleringar kan leda till ökade investeringar och produktion inom energi- och tillverkningsindustrin.
• Både skattesänkningar och avregleringar kan i sin tur stimulera tillväxten.
• Höjda tullar kan gynna viss inhemsk industri såsom stål- och tillverkningsindustrin vilket kan generera fler arbetstillfällen.
Potentiell negativ påverkan:
• Inkomstklyftorna kan öka då främst företag och välbärgade hushåll gynnas.
• Sänkta skatter minskar statens intäkter och kan leda till ökat budgetunderskott vilket på längre sikt kan leda till höjda räntor.
• Avregleringar kan leda till att miljö- och arbetsrättsliga regler rullas tillbaka och ökar utsläppen samt försämrar arbetsvillkor.
• Ökad deportering minskar utbudet av arbetskraft i landet vilket tenderar att pressa upp lönerna eftersom färre människor konkurrerar om lika många jobb vilket i sin tur kan leda till att inflationen pressas upp.
• Höjda tullar ökar priserna för konsumenter och företag som är importberoende och kan missgynna exportberoende branscher om andra länder svarar med egna höjda tullar mot USA.
Harris och demokraterna vill å sin sida höja skatterna för höginkomsttagare och företag, öka satsningar på infrastruktur, förnybar energi och sjukvård samt stärka fackföreningarna och öka samarbeten inom handelspolitiken.
Potentiell positiv påverkan:
• Skattehöjningarna kan leda till omfördelning av förmögenhet och minska inkomstklyftorna vilket kan förbättra levnadsstandarden för många amerikaner.
• Skatterna förväntas finansiera satsningar inom utbildning, sjukvård och infrastruktur.
• Ökade satsningar inom förnybar energi kan skapa fler arbetstillfällen inom dessa sektorer och öka USA:s konkurrenskraft i omställningen.
• Stärkta fackföreningar kan höja lönerna och främst för de med lägst inkomst.
• En mer multilateral handelspolitik med ökade samarbeten kan leda till ökad stabilitet i den globala handeln och generera lägre priser för konsumenter och företag som är importberoende.
Potentiell negativ påverkan:
• Skattehöjningar kan minska incitamenten att investera då företagens marginaler minskar och således vinsterna vilket kan bromsa tillväxten.
• Hårdare satsning inom förnybar energi kan leda till färre arbetstillfällen inom den mer traditionella energisektorn och således leda till ökade energipriser.
• Stärkta fackföreningar som kan pressa upp lönerna kan leda till ökade kostnader för företagen och i sin tur ökad arbetslöshet.
• Multilateral handel kan öka oron på arbetsmarknaden för att produktion och tillverkning flyttas till länder med billigare arbetskraft vilket i sin tur kan leda till ett tryck ner av lönerna i inhemsk produktion.
• Ökade satsningar inom utbildning, sjukvård och infrastruktur kan leda till ökat budgetunderskott vilket kan leda till höjda räntor.
Avslutningsvis är det viktigt att ha med sig att finansiella marknader tenderar att vara mer volatila under valår och fram till valet nått ett resultat. Finansiella marknader ogillar osäkerhet och otydlighet. När väl valet fått ett resultat har man historiskt sett kunnat se att detta stabiliserats något eftersom ett resultat medför ökad tydlighet om vad som komma skall och vad som kan förväntas ske framledes.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2443-T
Use $item["url"] for /nyheter-2/tema-presidentvalet-i-usa/
Use $item["id"] for 67
Use $item["title"] for Trög rapportvecka för industribolag medan bankerna fortsätter göra starka resultat
Use $item["date"] for Vecka 43 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi summerar en vecka där Stockholmsbörsen föll med en och en halv procent, medan storbolagsindexet OMX 30 gick svagt uppåt. 25 av 30 bolag på OMX30 har redovisat sin senaste kvartalsrapport.
Bäst gick veckan för nätcasinobolaget Evolution, med en uppgång på drygt nio procent. Bland veckans vinnare finns även storbankerna Handelsbanken och Swedbank, med uppgångar på 8,8 procent och 3,7 procent för veckan. Försvarskoncernen SAAB bröt den negativa trenden sedan sommaren, med en uppgång på drygt fem procent.
Handelsbanken redovisade ett förbättrat rörelseresultat på drygt nio miljarder SEK för det tredje kvartalet till följd av ökade intäkter och minskade kostnader. Det var drygt 500 miljoner SEK bättre är föregående kvartal. Kreditförlusterna var fortsatt låga och till och med negativa genom nettoåterföringar. Räntenettot, alltså det banken tjänade på skillnaden mellan inlånings- och utlåningsräntorna uppgick under kvartalet till 11,7 miljarder SEK, vilket var oförändrat från föregående kvartal.
Swedbank gjorde ett rörelseresultat på 9,4 miljarder SEK för det tredje kvartalet. Förutom ett räntenetto på 12,2 miljarder SEK steg även provisionsnettot, alltså det de tjänat på sina egna tjänster och fonder till 4,3 miljarder SEK, vilket så klart hjälpts av en positiv börsmarknad. Kreditförlusterna uppgick till 271 miljoner SEK, vilket var en ökning med cirka 550 miljoner SEK från föregående kvartal.
Veckans största nedgång stod detaljhandelsbolaget Electrolux för som föll tvåsiffrigt med ett tapp på 13,4 procent. Storbanken SEB kvartalsrapporterade och föll med 3,5 procent för veckan. På förlorarsidan återfinns även flera rapporterande verkstadsbolag som Atlas Copco, Sandvik och Assa Abloy.
Electrolux redovisade en något minskade nettoomsättning på 33,3 miljarder SEK. Försäljningen ökade med 6,2 procent, drivet bland annat av Latinamerika, Europa och Asien. Det sammanlagda rörelseresultatet var 349 miljoner SEK, vilket var en minskning från 608 miljoner SEK samma kvartal föregående år. Oroväckande är ett fortsatt negativt rörelseresultat i Nordamerika med 249 miljoner SEK, vilket dock var en förbättring med knappt 200 miljoner SEK från samma kvartal föregående år.
SEB gick emot strömmen av storbankerna, med en negativ börsutveckling under rapportveckan. Rörelseintäkterna uppgick till 20,9 miljarder SEK, vilket gav ett rörelseresultat på 11,8 miljarder SEK, i stort sett lika med föregående kvartal, men en minskning med nio procent jämfört med samma kvartal föregående år. Kreditförlusterna var relativt stora med 393 miljoner SEK och uppgår till nästan en miljard SEK för helåret. Räntenettot låg på 11 miljarder SEK för kvartalet och provisionsnettot uppgick till hela sex miljarder för kvartalet.
I USA så har två av de sju högst värderade aktiebolagen rapporterat den gångna veckan. Störst uppmärksamhet fick Tesla, vars aktie lyfte med tio procent i samband med rapporten och avrundade veckan knappt 22 procent upp, vilket vänt den annars dystra börsutvecklingen under året till en uppgång med åtta procent. Aktien befinner sig dock 50 procent bort från rekordnivån från hösten 2021, men tillräckligt för att grundaren Elon Musk återigen kan räkna sig som världens rikaste person.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2443
Use $item["url"] for /nyheter-2/trog-rapportvecka-for-industribolag-medan-bankerna-fortsatter-gora-starka-resultat/
Use $item["id"] for 66
Use $item["title"] for Rapportperioden har startat med lågt ställda förväntningar trots rekordnivåer på börserna
Use $item["date"] for Vecka 42 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Återigen dags för en ny rapportsäsong och denna gång är förväntningarna relativt lågt ställda mot bakgrund av den sviktande konjunkturen i omvärlden. Det ska bli intressant att se om några företag börjar gynnas av det förbättrade ränteläget, där framför allt de korta räntorna gått ner kraftigt det senaste kvartalet. Den svenska STIBOR-räntan har exempelvis gått ner från 3,67 procent till strax under tre procent de senaste tre månaderna. Detta bör lindra storbolagens upplåningskostnader, vilket på sikt kan ge en positiv effekt på resultaten.
Bland de svenska storbolagen så har ABB, Ericsson, Getinge, H&M, Investor, Kinnevik, Nordea och Volvo rapporterat för det tredje kvartalet. Bland dessa sticker Ericsson ut med en kursuppgång på 14,7 procent för veckan, medan Nordea steg med 7,6 procent. På den negativa sidan syns Kinnevik med en nedgång på 6,7 procent och Getinge med en nedgång på 5,7 procent.
Ericsson fortsätter därmed sin starka trend med en uppgång på knappt 40 procent för året, medan Nordea med veckans uppgång ligger oförändrad sedan årets inledning. Kinnevik och Getinge tillhör sedan tidigare förlorarna på Stockholmsbörsen i år med nedgångar på 31 procent respektive 14 procent för året.
Ericsson rapporterade ökad försäljning jämfört med föregående kvartal och meddelade förväntade patentlicensavtal för 5G på 13 miljarder SEK för 2024. Det var den nordamerikanska marknaden som hjälpte siffrorna med en ökning på 55 procent jämfört med samma period föregående år. Bruttoinkomsten var den hösta sedan Q4 2023 och steg med nio procent jämfört med föregående kvartal.
Nordea rapporterade stigande intäkter med två procent. Avkastning på eget kapital var 16,7 procent. Lånemarknaden går fortsatt trögt, men efterfrågan på nya lån börjar stiga på nytt, enligt rapporten. Kreditförlusterna uppgick till 51 miljoner EUR, vilket var en ökning från 33 miljoner EUR samma kvartal föregående år. Räntenettot låg på 1 882 miljoner EUR, motsvarande 21,5 miljarder SEK, vilket bidrog till ett positivt rörelseresultat för kvartalet på 1,6 miljarder EUR, motsvarande 18,7 miljarder SEK.
På den amerikanska börsen går vi in i rapportperioden med nya högstanivåer på såväl Dow Jones och S&P 500, medan NASDAQ 100 ligger något lägre än högsta noteringen från i juli. Ingen av de sju största börsbolagen har rapporterat ännu, först ut är Tesla kommande onsdag, följt av Amazon på torsdag. Jättarna Alphabet, Meta, Microsoft och Apple rapporterar samtliga under de sista tre dagarna i oktober.
På makroområdet kom som förväntat en tredje sänkning av de tre viktigaste styrräntorna av ECB. Inlåningsräntan sänktes med 25 punkter till 3,25 procent. Motivationen var att inflationstakten fortsätter att sjunka, senast 1,7 procent i september, vilket var en minskning med 0,5 procentenheter från augusti. I Sverige så fastställdes den slutliga mätningen av KPI till en ökning med 1,6 procent i september, vilket var precis vad den preliminära siffran föregående vecka visade.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2442
Use $item["url"] for /nyheter-2/rapportperioden-har-startat-med-lagt-stallda-forvantningar-trots-rekordnivaer-pa-borserna/
Use $item["id"] for 65
Use $item["title"] for Marknaden blickar mot Kina och premiär för nytt inflationsmått från Statistikmyndigheten
Use $item["date"] for Vecka 41 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Den gångna veckan har blickarna riktats mot Kina, där de statliga stimulansåtgärderna har fått de kinesiska börserna att ömsom stiga och ömsom falla. I Hong Kong föll indexet med 6,5 procent för veckan efter ett ras med nästan tio procent på tisdagen, medan börsen i Shanghai stängde veckan upp drygt fyra procent, vilket kan förklaras av den tidigare helgperioden i Kina, vilket gjort att börsernas öppettider varierat.
Det är mot bakgrund av de svaga tillväxtsiffrorna och den oroväckande låga inflationen i landet som riktade åtgärder för att få igång landets ekonomi lanserats. Det har dragit blickarna till landets börser, som fört en tillbakadragen tillvaro i samband med att ekonomin hållits nedstängd och fastighetssektorn dragits med stora problem. De senaste veckornas rally har fått Shanghaibörsen på plus för de senaste fem åren, medan Hong Kong-börsen fortfarande är negativ med tjugo procent under samma mätperiod.
Den senaste mätningen av konsumentpriserna i Kina visar en fortsatt låg aktivitet med en ökning på 0,4 procent på årsbasis de senaste tolv månaderna. Landet har inte haft samma inflationsproblem som stora delar av omvärlden utan snarare under 2023 och 2024 dragits med ett deflationshot där priserna som mest var negativa med 0,8 procent på årsbasis i januari i år.
I USA har protokollet publicerats för Federal Reserves senaste möte den 17:e och 18:e september, då centralbanken gjorde sin första sänkning av styrräntan på fyra år från 5,5 procent till 5,0 procent. I protokollet konstateras fallande räntor för amerikanska statspapper i samband med att förväntningarna på lättnader i penningpolitiken ökat. Dock nämns att utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaden är i linje med fortsatt ekonomisk expansion.
Marknadens förväntningar på räntesänkningar hade fördubblats från 50 punkter vid föregående mötet i juli till 100 punkter vid detta möte. I en enkätundersökning var förväntningarna kring konjunkturen fortsatt optimistisk på kort och medellång sikt, medan förväntningarna kring arbetslösheten i huvudsak var oförändrade.
I Sverige har det nya snabb-KPI presenterats för första gången av Statistikmyndigheten (SCB). Syftet är att ge en tidig indikation för prisutvecklingarna den gångna månaden, inför den riktiga mätningen som kommer i mitten på månaden. Den preliminära mätningen visade på prisökningar på 1,6 procent i september, vilket skulle vara en minskning från 1,9 procent i augusti.
Den preliminära mätningen på Riksbankens målvariabel KPIF var 1,1 procent, vilket skulle vara en minskning med en tiondels procentenhet från föregående månad. Glädjande så var även det preliminära måttet på kärninflationen KPIF-XE preliminärt nere på två procent, i så fall för första gången sedan december 2021.
I USA kom rapporten för konsumentpriserna från departementet för arbetsmarknadsstatistik (BLS). Mätningen visade en fortsättning av trenden med fallande priser som pågått i sex månader, där KPI fallit från 3,5 procent till 2,4 procent. Dock ligger kärninflationen på höga 3,3 procent, vilket till och med var en uppgång med en tiondels procentenhet från föregående månad. Det var framför allt tjänstepriserna som bidrog positivt med en ökning med 4,7 procent.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2441
Use $item["url"] for /nyheter-2/marknaden-blickar-mot-kina-och-premiar-for-nytt-inflationsmatt-fran-statistikmyndigheten/
Use $item["id"] for 63
Use $item["title"] for Oron ökar i Mellanöstern medan konjunkturindikatorerna jämnar ut sig
Use $item["date"] for Vecka 40 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Veckan har präglats av oro på marknaderna efter eskaleringen i konflikten mellan Israel och Iran. Oljepriset, som gått ner kraftigt de senaste veckorna, har åter stigit upp nära 80 USD per fat, vilket är det högsta priset sedan slutet av augusti. På börserna har det varit blandad men lugn utveckling med svagt stigande kurser i USA och svagt fallande kurser i Europa inklusive Sverige.
Det har varit en intensiv makrovecka, där de amerikanska jobbsiffrorna haft mest tyngd. Det statliga amerikanska arbetsmarknadsdepartementet rapporterade på fredagen 254 000 nyskapade jobb i september, vilket var kraftigt högre än både augusti månads 159 000 nya jobb och de förväntade 140 000 nya jobben. Arbetslösheten sjönk för tredje månaden i rad till 4,1 procent, vilket var en minskning med 281 000 personer.
På den här sidan Atlanten rapporterade Eurostat den preliminära inflationssiffran för eurozonen i september. Den visade på en minskning för den tredje månaden i rad från augusti månads 2,2 procent till 1,8 procent i september. Det var en tiondels procentenhet lägre än förväntat samt den lägsta nivån sedan april 2021 och ett förmodat välkommet besked efter två raka räntesänkningar av centralbanken.
Noterbart är att prisökningarna är som högst i tjänstesektorn samt för mat och dryck med uppgångar på årsbasis på 4,0 procent respektive 2,4 procent. Det är framför allt energipriserna som dragit ner siffran, med en prisnedgång på sex procent på årsbasis i september.
Eurostat har även rapporterat den samlade arbetslöshetsdatan för eurozonen, vilken låg på 6,4 procent i augusti, vilket var oförändrat från föregående månad och i linje med förväntningarna. Noterbart är att denna nivå är den lägsta sedan mätningarna började 1995, vilket tyder på en fortsatt stark arbetsmarknad i euroländerna och en av de starkaste konjunkturindikatorerna för Europa just nu.
I Sverige har det kommit data för den privata tjänstesektorns inköpschefsindex som sätts samman av Sveriges inköps- och logistikförbund (SILF). Den visade på en stark inbromsning med en mätning på 49,1, vilket var klart lägre än förra månadens 52,4 och första gången sedan april i år som indexet legat under 50.
Tjänstesektorns utveckling kan fungera som en ledande indikator för tillväxt och arbetslöshet i landet och en svag notering som denna kan motivera Riksbanken att fortsätta lätta på penningpolitiken. Dock ska inte en enstaka månadsnotering övertolkas, vilket framhålls av chefen för mätningarna på SILF. Det samlade PMI för hela ekonomin backade till 49,7 för september, vilket var en minskning från 52,5 i augusti. I rapporten framhölls att återhämtningen i näringslivet går trögt med stor risk för fortsatt hög arbetslöshet i landet.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2440
Use $item["url"] for /nyheter-2/oron-okar-i-mellanostern-medan-konjunkturindikatorerna-jamnar-ut-sig/
Use $item["id"] for 69
Use $item["title"] for Svenska konjunkturen pekar uppåt men svag tillväxt i omvärlden riskerar drabba exportindustrin
Use $item["date"] for Vecka 39 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Riksbanken meddelade på onsdagen att de sänker sin styrränta med 25 punkter till 3,25 procent. De flaggar för två möjliga räntesänkningar i de återstående mötena i november och december, där även en dubbelsänkning kan bli aktuell, samt två ytterligare eventuella sänkningar första halvåret 2025.
I den kvartalsvisa penningpolitiska rapporten skriver Riksbanken att Sverige befinner sig i en mild lågkonjunktur där nu inflationstrycket anses vara förenligt med målet om två procent, medan det konstateras att tillväxten och arbetsmarknaden är svag. Det är framför allt lägre energipriser som har bidragit till lägre prisökningar. KPIF, som i augusti låg på 1,2 procent, antas fortsatt ligga under målet fram till 2027, då den enligt rapportens prognos når upp till två procent.
Kombinationen av låg inflation och sjunkande räntor antas bidra till en starkare inhemsk konjunktur under nästa år i takt med att efterfrågan och företagsinvesteringar ökar. Den låga inflationen bidrar även till att reallönerna stiger. Riksbankens prognos är att räntan kommer sänkas till mellan 2,25 och 2,5 procent under det första halvåret av 2025.
Gällande omvärlden skriver Riksbanken i rapporten att arbetsmarknaden i USA börjar mattas av, men att BNP-tillväxten förblir relativt stark. I Euroområdet råder enligt rapporten motsatt förhållande, där arbetsmarknaden är stark, medan tillväxten är svag.
Den svaga europeiska konjunkturen belystes av de måndagens svaga PMI-data från Sveriges största exportland, Tyskland. Det sammansatta indexet sjönk i september för fjärde månaden i följd till 47,2, vilket var en hel procentenhet under förväntan. Det är tillverkningsindustrin som går tyngst och är nere på den lägsta nivån på tolv månader. Den viktiga fordonsindustrin, som utgör fem procent av landets BNP, samt en femtedel av både industriproduktion och export och står för sysselsättning för 800 000 personer, genomgår en tuff tid som inte har setts sedan nedstängningen av ekonomin 2020—2021.
Ännu större oro kring tillväxten råder i Kina där centralbanken som trots, eller tack vare, att den viktigaste styrräntan lämnades oförändrad, under veckan följde upp med en rad lättnader i penningpolitiken som fick Shanghaibörsen att rusa med nästan 13 procent. Tillväxten i Kina, som gått från regelbundet tvåsiffriga noteringar under inledningen av 2000-talet har, bortsett från pandemiåren, varit på en stadigt sjunkande nivå sedan 2010 och där det utsatta femprocentsmålet för 2024 riskeras att inte infrias.
Med sviktande konjunktur i både Tyskland, USA och Kina som gemensamt står för cirka en fjärdedel av Sveriges export, så riskerar vi trots en stärkt inhemsk konjunktur att gå en tuff tid till mötes.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2439
Use $item["url"] for /nyheter-2/svenska-konjunkturen-pekar-uppat-men-svag-tillvaxt-i-omvarlden-riskerar-drabba-exportindustrin-1/
Use $item["id"] for 70
Use $item["title"] for Fed slog till med dubbelsänkning och Riksbanken publicerar sitt nästa räntebeslut på onsdag
Use $item["date"] for Vecka 38 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi går in i den sista av tre intressanta centralbanksveckor, där först ECB som väntat följde Riksbanken och sänkte sin viktigaste styrränta med 25 punkter och Fed förra veckan något överraskande slog till med en dubbel sänkning med 50 punkter. På onsdag publiceras Riksbankens räntebesked, där de flesta bedömare väntar sig en sänkning med 0,25 procentenheter till 3,25 procent.
Redan i inledningen av året förekom spekulationer att den amerikanska centralbanken Fed skulle vänta till just septembermötet med att genomföra sin första räntesänkning sedan mars 2020. Det markerade då slutet på den då nio månader långa räntesänkningscykeln som inleddes sommaren 2019 och tog räntan från 2,5 procent till intervallet 0—0,25 procent.
Denna gång inleds sänkningscykeln på den högsta nivån sedan 2001, då räntan låg på 6,5 procent och den gången sänktes ner till en procent sommaren 2003, alltså en period på två och ett halvt år. Dock genomfördes majoriteten av räntesänkningen redan under 2001, i elva steg, ner till intervallet 1,5—1,75 procent.
En annan jämförbar period var finanskrisåren 2007—2008, då räntan i september 2007 låg på höga 5,25 procent och sänktes i tio steg ner till intervallet 0—0,25 procent fram till slutet av 2008.
En observation är att botten på de tre senaste räntesänkningscyklerna tagit styrräntan till en procent, följt av 0,25 procent två gånger om. Huruvida det finns utrymme att genomföra så kraftiga räntesänkningar denna gång utan att spä på en alltjämt ihållande inflation återstår att se.
I dagsläget befinner sig kärninflationen på 3,2 procent, medan Feds favoritmått PCE befinner sig på 2,5 procent. Att Fed ändå går ut med en dubbel sänkning kan tolkas som att farhågorna över en kraschlandning av ekonomin väger högre än risken för ännu en inflationsvåg. Det kan även tolkas som att centralbanken önskar stötta upp ekonomin inför presidentvalet i november.
Den amerikanska börsen, som redan innan beslutet låg på rekordnivå, tog ett skutt uppåt i samband med räntebeskedet. Det breda amerikanska indexet S&P 500 ligger nu över 20 procent upp för året, att jämföra med motsvarande index i Europa, STOXX 600, som ligger 7,5 procent upp för året eller det breda svenska indexet OMX SPI som ligger elva procent upp för året.
Under veckan som gått kom även centralbanksbesked från Bank of Japan, som för andra gången i rad lät styrräntan ligga kvar på 0,25 procent, efter höjningen i slutet av juli som sände chockvågor till världens börser. Även i Kina, där centralbanken befinner sig i en snart tio år lång räntesänkningscykel, lät centralbanken People’s Bank of China styrräntan ligga kvar oförändrad på 3,35 procent.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2438
Use $item["url"] for /nyheter-2/fed-slog-till-med-dubbelsankning-och-riksbanken-publicerar-sitt-nasta-rantebeslut-pa-onsdag/
Use $item["id"] for 71
Use $item["title"] for ECB följde Riksbanken i spåren och FED kan ta till dubbelsänkning efter inflationsras
Use $item["date"] for Vecka 37 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Störst fokus den gångna veckan och den kommande är på inflationsmätningar och centralbanksbeskeden. Som brukligt i mitten på månaden kom förra månadens konsumentprismätningar från Sverige och USA.
För Sverige rapporterade SCB en ökning i KPI med 1,9 procent för augusti, vilket var en markant nedgång från juli månads 2,6 procent och lägre än de förväntade 2,1 procent. Det är den lägsta mätningen sedan juli 2021 och första gången sedan dess som förändringen i KPI legat under inflationsmålet på två procent. Jämfört med föregående månad var prisnivåerna sjunkande med en minskning med 0,6 procent.
Riksbankens målvariabel konsumentprisindex i fast ränta, KPIF, låg i augusti på 1,2 procent, vilket var en minskning från 1,7 procent i juli och därmed en bit under inflationsmålet. Förklaringen till de fallande prisökningarna är enligt SCB fallande el- och drivmedelspriser. Även närliggande priser som flygresor och biluthyrning sjönk under månaden. Noterbart är att livsmedelspriserna var fallande med minus 0,4 procent. På uppsidan är det boendekostnader med ökade räntekostnader samt hyror och avgifter för bostadsrätter som bidragit mest.
Måttet för kärninflationen (KPIF-XE), där förändringar i energipriser utelämnas, låg fortfarande kvar över två procent med en mätning på 2,2 procent, vilket var oförändrat sedan föregående månad. Riksbankens nästa penningpolitiska möte sker den 24 september, följt av publiceringen av det penningpolitiska beslutet den 25 september.
Samma trend sker i USA, där konsumentpriserna pendlat mellan tre och fyra procent de senaste tolv månaderna, men där mätningen för augusti visade en sänkning till 2,5 procent, vilket var lägre än 2,9 procent i juli och lägre än förväntade 2,6 procent. Det var den lägsta mätningen sedan februari 2021.
På plussidan låg boendepriset som ökade med en halv procent jämfört med föregående månad, medan mat- och restaurangpriser bidrog med mindre ökningar. Även här sjönk energipriserna, i denna mätning med 0,8 procent jämfört med föregående månad. Kärninflationen, som utesluter mat- och energipriser, låg fortfarande på en högre nivå med en ökning med 3,2 procent de senaste tolv månaderna. Amerikanska Federal Reserve sammanträder tisdag till onsdag och meddelar sitt nästa räntebeslut på onsdagen.
Några som redan fattat räntebeslut för september är Europeiska centralbanken (ECB), som enligt förväntan sänkte insättningsräntan till 3,5 procent, vilket var en sänkning med 0,25 procentenheter. Detta gör att Riksbanken och ECB återigen har samma styrränta, vilket de flesta förväntar sig vara fallet framöver. Riksbanken ligger dock före i fas i och med sitt nästa beslut, men att ECB ska fortsätta att sänka räntan ytterligare under året förefaller givet. Den största osäkerheten är om FED sänker räntan med 0,25 eller 0,5 procent under den kommande veckan.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2437
Use $item["url"] for /nyheter-2/ecb-foljde-riksbanken-i-sparen-och-fed-kan-ta-till-dubbelsankning-efter-inflationsras-1/
Use $item["id"] for 72
Use $item["title"] for September inleddes med fallande kurser med oro över tillväxten i den amerikanska ekonomin
Use $item["date"] for Vecka 36 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi avslutar en vecka som infriade förväntningarna om september som en svag börsmånad. Här kan även det amerikanska valet spela in, då den amerikanska börsen historiskt sett utvecklats svagt månaderna mellan Labor Day — som inföll i måndags och normalt kännetecknar inledningen av presidentvalkampanjernas slutfas — och presidentvalet som inträffar den femte november i år.
Det breda amerikanska börsindexet S&P 500 föll med 4,2 procent under veckan, lett av ett ras i Nvidia på nära 19 procent — veckan efter bolagets halvårsrapport. I Sverige gick storbolagsindexet OMX30 ännu sämre, med en nedgång på 4,4 procent. Här kan indexets nykomling SAAB märkas ut som efter en nedgång på 8,6 procent för veckan tappat nästan 20 procent av sitt börsvärde sedan toppen i början av juni i år.
I USA har det kommit flera data som tillsammans tecknar bilden av tillväxten i den amerikanska ekonomin, som till synes klarat sig väl genom räntehöjningsperioden, men där farhågorna för en lågkonjunktur stärks vid varje svag indikator. En viktig datapunkt är antalet skapade jobb som kom in på 142 000 för augusti månad, vilket var en uppgång från juli månads 89 000 jobb, men lägre än det förväntade 160 000.
En annan indikator för konjunkturen är företagen ISM och S&P Globals rapporter om konjunkturläget i tjänste- och tillverkningssektor. Tjänstesektorn går som bekant bra i USA och utgör över 75 procent av den amerikanska ekonomin. ISM:s mätning visade på tillväxt inom sektorn med ett resultat på 51,5 procent. Detta är i linje med S&P Globals mätning i veckan på 55,5 procent, vilket var den högsta nivån på två och ett halvt år.
Trots att den utgör en mindre del av den samlade ekonomin får ofta motsvarande mätningar för tillverkningsindustrin en större roll, då tillverkningssektorn anses vara en ledande indikator för ekonomin som helhet, eftersom industrin snabbt reagerar på förändringar i efterfrågan som inte plockas upp av andra mätningar.
Bägge mätningarna för augusti visade på fallande siffror med 47,2 i ISM:s undersökning och 47,9 i S&P Globals samlade mätning. Det var femte månaden i rad som ISM:s värde låg i kontraktion och den 21:a gången på 22 månader, så trenden i den amerikanska tillverkningsindustrin är negativ, även om det är värt att nämna att baslinjen för tillväxt i sektorn historisk ligger på 42,5.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2436
Use $item["url"] for /nyheter-2/september-inleddes-med-fallande-kurser-med-oro-over-tillvaxten-i-den-amerikanska-ekonomin/
Use $item["id"] for 73
Use $item["title"] for Stockholmsbörsen avslutade augusti på topp och tillväxtdata från Sverige samt USA
Use $item["date"] for Vecka 35 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi avrundar en augustimånad som inleddes med stora nedgångar, men efter en stadig uppgång ändå kan summeras till stigande kurser på Stockholmsbörsen med drygt fem procent och liknande uppgångar på de europeiska och amerikanska börserna. September är känt som den svagaste börsmånaden historiskt sett och vi inleder månaden med en Stockholmsbörs som står nära sin historiska högstanivå.
På den amerikanska börsen steg investmentbolaget Berkshire Hathaway för första gången över ett börsvärde på 1 000 miljarder US-dollar. Det placerar bolaget på en åttondeplats över världens högst värderade bolag, före den taiwanesiska halvledartillverkaren TSMC och efter Facebooks ägare Meta. Bolaget var i nyheterna i veckan när ytterligare en stor försäljning redovisades, denna gång i den amerikanska storbanken Bank of America, vars innehav minskats med femton procent sedan i juli. Banken är fortfarande investmentsbolagets tredje största innehav, enligt deras senaste redovisning.
Som vanligt sent ut i rapportkalendern, kom den amerikanska halvledartillverkaren Nvidia med sin halvårsrapport i onsdags. Bolaget redovisade ett intäktsrekord på 30 miljarder US-dollar för det andra kvartalet, vilket var 15 procent högre än det första kvartalet och en ökning med 122 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Efterfrågan på bolagets datatjänster är alltjämt hög i takt med att datacenter världen över moderniserar sin hårdvara för att förbättra beräkningshastigheter och möjliggöra AI-tjänster, enligt bolagets VD Jensen Huang.
På makroområdet kom det inflationsdata för eurozonen för augusti. Denna landade på 2,2 procent, vilket var en nedgång från 2,6 procent för juli och i linje med förväntningarna. Den slutgiltiga siffran kommer först i mitten av september, men dessförinnan kommer centralbanken ECB fatta sitt räntebesked den 12 september. ECB beslöt senast i juli att behålla sin viktigaste styrränta på 4,25 procent, med ambitionen att sänka i september. Det återstå att se ifall det blir en enkel eller dubbel sänkning vid kommande möte.
Det har kommit tillväxtsiffror för Sverige och USA. I Sverige redovisade SCB en fallande BNP med 0,3 procent för det andra kvartalet, jämfört med föregående kvartal. Siffrorna förbättrades något av en positiv handelsbalans — där exporten ökade och importen sjönk. Det är femte kvartalet med fallande BNP sedan lånkonjunkturen inleddes 2022. Noterbart är att tillväxtsiffran aldrig varit negativ två kvartal i rad under denna period, så tekniskt sett befinner sig inte Sverige i en recession.
I USA är situationen en annan, med en ekonomi som växte med tre procent under det andra kvartalet, vilket var en ökning från 1,4 procent för det första kvartalet. Precis som i Sverige var tillväxten svag i USA under inledningen av 2022, men efter en kort recession med fallande BNP det första halvåret har tillväxten i huvudsak legat kring två eller tre procent på årsbasis. Den amerikanska tillväxten får stöd av en ökning av privat konsumtion samt en ökning av inventarier och investeringar hos den privata sektorn.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2435
Use $item["url"] for /nyheter-2/stockholmsborsen-avslutade-augusti-pa-topp-och-tillvaxtdata-fran-sverige-samt-usa/
Use $item["id"] for 74
Use $item["title"] for Centralbanksmöte i Klippiga bergen och kronkursen klarade av räntesänkningen
Use $item["date"] for Vecka 34 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Riksbanken lämnade i tisdags det väntade beslutet att sänka styrräntan med 25 punkter till 3,5 procent. Detta är att jämföra med EU:s viktigaste styrränta på 4,25 procent och USA:s styrränta på 5,5 procent. Ändå är kronkursen mot euron oförändrad på 11,43 SEK per euro och kronkursen mot US-dollarn har faktiskt förbättrats med en dryg procent till 10,18 SEK per dollar.
Marknaden hade således prisat in räntesänkningen i kronkursen och även tagit höjd för en eventuell dubbelsänkning av Riksbanken. Så blev nu inte fallet, men Riksbanken kommunicerade att om dagens inflationsutsikter står sig under resten av året, kan det bli två eller tre ytterligare sänkningar före årsskiftet, vilket då skulle föra ner räntan till 3,00 eller 2,75 procent.
Stockholmsbörsen stängde veckan svagt uppåt och storbolagsindexet börjar återigen närma sig 1 000-nivån. Banksektorn gick initialt ner efter räntebeskedet med knappt två procent, men återhämtade sig under veckan. Annars har banksektorn återhämtat sig långsammare än andra index och ligger fortfarande ner 2,8 procent de senaste 30 dagarna. Totalt sett för året ligger ändå bankindexet upp tio procent och upp hela 25 procent de senaste tolv månaderna.
Några som klarat den senaste månadens turbulens väldigt bra är Warren Buffets investmentbolag Berkshire Hathaway, som gjorde en uppmärksammad halvering av sitt innehav i Apple under det andra kvartalet. Aktien har stigit med nästan tio procent sedan de senaste två månadernas bottennotering den femte augusti och befinner sig på högstanivå och handlas strax över 450 US-dollar per aktie. Nästa innehavsrapport kommer visa ifall bolaget lyckades använda sin stora kassa för att köpa in sig till attraktiva kurser.
Stort fokus har legat på Federal Reserve, där både protokollet för deras möte i juli offentliggjorts och dess ordförande Jerome Powell hållit tal på centralbankens årliga tredagarskonferens i Jackson Hole, Wyoming i Klippiga bergen.
I juliprotokollet framhölls att de finansiella villkoren lättat något sedan det senaste mötet i form av lägre långa räntor samt stigande aktiekurser och ligger idag på en neutral nivå. Marknadens förväntningar på kommande räntesänkningar hade ökat något och låg mer i linje med Federal Reserves estimat. Vid tillfället för mötet förväntade sig marknaden en sänkning i september följt av ytterligare en sänkning under 2024 och ytterligare lättnader 2025. Intressant var även att utskottet förväntade sig en räntehöjning av den japanska centralbanken under året, vilket infriades direkt och utlöste enorma ras på Tokyobörsen.
I sitt tal i Jackson Hole målade Jerome Powell upp en långsiktig bild av det ekonomiska läget sedan nedstängningarna av ekonomierna under 2020 och 2021. Skälet till räntehöjningarna var att utjämna utbud och efterfrågan efter den initiala chocken av prisökningarna och en stram arbetsmarknad, som dessförinnan varit överhettad. Den nuvarande bedömningen är att arbetsmarknaden återigen kyls av efter en snabb återhämtning de senaste åren. Powells slutsats av en minskad risk för inflation och en ökad risk på arbetsmarknaden är att det är dags att ändra penningpolitiken.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2434
Use $item["url"] for /nyheter-2/centralbanksmote-i-klippiga-bergen-och-kronkursen-klarade-av-rantesankningen/
Use $item["id"] for 75
Use $item["title"] for Återhämtningen fortsatte på börsen och positiva inflationsdata från USA och Sverige
Use $item["date"] for Vecka 33 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Veckan dominerades av inflationsdata från flera länder inklusive Sverige och USA. Framför allt de amerikanska siffrorna kan få stor betydelse för det kommande räntebeskedet i september. I Sverige väntar vi på tisdagens räntebesked, där den stora frågan är om det blir en sänkning med 25 eller 50 punkter.
På börserna fortsatte den uppåtgående trenden efter turbulensen efter månadsskiftet. Den amerikanska börsen har redan tagit ikapp hela nedgången på åtta procent och även Stockholmsbörsen uppvisar en tydlig V-formad återhämtning. I Sverige stängde OMX30-indexet upp 2,8 procent samt det breda OMX SPI upp 2,3 procent och i USA gick det breda S&P 500-indexet upp 3,8 procent, medan NASDAQ 100 steg med hela 5,2 procent.
De svenska inflationsdata i form av KPI-mätningar från SCB visade ingen förändring på årsbasis för juli månad jämfört med månaden innan, då prisökningarna låg kvar på 2,6 procent, vilket var lägre än det förväntade 2,8 procent. Riksbankens målvariabel KPIF steg på årsbasis från 1,3 procent i juni till 1,7 procent i juli, fortsatt lägre än målet på två procent. Måttet på kärninflationen, KPIF-XE, låg på 2,2 procent på årsbasis. Det är i första hand boendekostnader som driver på konsumentprisindex, enligt SCB:s mätning.
I USA framträder ett trendbrott där konsumentprisindex sjönk för fjärde månaden i följd, efter att de senaste tolv månaderna pendlat upp och ner i ett intervall mellan tre och fyra procent. Juli månads mätning landade på 2,9 procent, vilket är den lägsta siffran sedan mars 2021. Med inflationen till synes under kontroll så har fokus skiftat mot arbetsmarknaden i USA, där det kommit motstridiga data de senaste veckorna, vilket har orsakat osäkerhet över konjunkturen i landet.
I Sverige kom det under veckan arbetslöshetsstatistik från Arbetsförmedlingen. Denna månatliga mätning, som regelbundet uppvisar lägre tal än SCB:s intervjuer, visade att 6,8 procent av arbetskraften, motsvarande drygt 355 000 personer, var inskrivna på arbetsförmedlingen i juli, vilket är 0,5 procentenheter mer än samma månad förra året. Detta är att jämföra med motsvarande siffra i juni från SCB, som visade en arbetslöshet på 9,4 procent. Nästa mätning från SCB kommer på tisdag kommande vecka.
På Stockholmsbörsen så har nu i stort sett alla OMX30-bolag lämnat sina halvårsrapporter. Börsveckan har präglats av konkurshotet mot Oscar Properties, som enligt det senaste beskedet tillfälligt avvärjts samt avnoteringen av SAS-aktien i samband med en rekonstruktion där bland andra Air France går in som huvudägare i bolaget. Övertagandet har dock lämnat aktieägarna, inkluderat svenska staten, lottlösa.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2433
Use $item["url"] for /nyheter-2/aterhamtningen-fortsatte-pa-borsen-och-positiva-inflationsdata-fran-usa-och-sverige/
Use $item["id"] for 76
Use $item["title"] for Börsraset i Tokyo tog med sig börserna ner globalt men följdes av lättnadsrally
Use $item["date"] for Vecka 32 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Börserna vände upp efter att det kommit lugnande besked gällande konjunkturen i USA och räntehöjningarna i Japan. Det svenska storbolagsindexet stängde upp 3,6 procent, medan det breda indexet gick upp hela 4,4 procent.
I USA gick det breda S&P 500-indexet upp med 3,75 procent och NASDAQ 100 gick upp med 6,1 procent. Värt att tänka på är då att samtliga indexen öppnade kraftigt ned på måndagen efter den historiska handelsdagen på den japanska börsen.
Det var i mitten av förra veckan som Japans centralbank Bank of Japan beslutade att höja styrräntan för andra gången sedan mars i år, denna gång från 0,1 procent till 0,25 procent. Detta mot bakgrund av att inflationen i landen tagit fart under 2022 och legat i intervallet mellan 2,5 och fyra procent sedan dess. På valutamarknaden började yenkursen stiga mot dollarn redan i början av juli och i mitten av denna vecka hade kursen stigit med elva procent.
Detta i kombination med förra veckans kursras, efter svaga makrodata i USA, skapade grunden för ett av tidernas största ras på Tokyobörsen, där Nikkei 225-indexet föll med 12,4 procent på måndagen jämfört med fredagens stängning. Bank of Japan beslutade därför på onsdagen att gå ut med ett uttalande att eventuella räntehöjningar skulle ta marknadens stabilitet i beaktande. Detta lugnade marknaden som länge använt japanska banker för billig finansiering till investeringar i värdepapper och obligationer.
På makroområdet har det kommit arbetsmarknadsdata från USA. Det var det amerikanska Department of Labor, vars veckovisa statistik på antalet ansökande om arbetslöshetsersättning förra veckan steg kraftigt från 235 000 till 249 000, vilket var klart högre än de förväntade 236 000 och bidrog till börsoron.
Nu rapporterades att den preliminära mätningen för följande vecka sjönk antalet tillbaka till 233 000, vilket var lägre än de förväntade 240 000 ansökningarna. Det totala antalet utestående ersättningsansökningar låg under juli på 1 875 000 motsvarande 1,2 procent av försäkringskollektivet, vilket är den högsta nivån sedan slutet av 2021.
Avslutningsvis så har det geopolitiska läget försämrats i och med Ukrainas anfall innanför den ryska gränsen och Irans förestående attack mot Israel. På söndagskvällen kom en rapport från israelisk underrättelsetjänst att Irans attack kan komma inom de närmaste dagarna, vilket riskerar att eskalera konflikten länderna emellan.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2432
Use $item["url"] for /nyheter-2/borsraset-i-tokyo-tog-med-sig-borserna-ner-globalt-men-foljdes-av-lattnadsrally/
Use $item["id"] for 78
Use $item["title"] for Svaga konjunkturindikatorer från USA och Sverige samt rapporter från fyra av de största börsbolagen
Use $item["date"] for Vecka 31 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Börsveckan dominerades av två svaga konjunkturindikatorer från USA i slutet av veckan. Stockholmsbörsen hade sin sämsta dag på över ett år på torsdagen när storbolagsindexet OMX 30 föll med 2,6 procent. Totalt för veckan föll indexet med knappt fem procent.
I USA föll det breda indexet S&P 500 med 2,5 procent och NASDAQ 100 med 3,5 procent. Reaktionerna på den amerikanska obligationsmarknaden var kraftiga. Den amerikanska tioåriga statsobligationen har sjunkit från 4,28 procent i mitten av förra veckan till dagens 3,79 procent, en minskning med över tio procent.
På torsdagen kom data för den amerikanska tillverkningsindustrin från S&P Global. Denna avtog för första gången på tre månader och sjönk under den oförändrade nivån på 50,0 för första gången på sju månader med en mätning på 49,6. Nya ordrar sjönk för första gången på tre månader och nya affärer sjönk markant. Rapporten indikerade även svagt ökande priser ihop med en inbromsning av anställningar.
På fredagen kom en amerikanska jobbrapport som visade på 114 000 nya arbetstillfällen under juli månad, vilket var klart lägre än förväntade siffra på 175 000 och förra månadens siffra på 179 000. Samma rapport visade en ökad arbetslöshet från 4,1 procent i juni till 4,3 procent för juli, motsvarande 352 000 nya arbetslösa personer. Det var framför allt informationssektorn som tappade arbetstillfällen.
På hemmaplan kom preliminära tillväxtsiffror för juni månad och det andra kvartalet i helhet från SCB. Trots att BNP steg med 0,9 procent i juni jämfört med föregående månad visade kvartalet i helhet en minskning med 0,8 procent jämfört med föregående kvartal. På årsbasis låg BNP i juni 1,9 procent högre än för ett år sedan, medan utvecklingen för det andra kvartalet i helhet låg i linje med motsvarande kvartal föregående år.
Bland veckans börsrapporter så redovisade Apple, Amazon, Microsoft och Meta sina kvartalsrapporter.
Apple rapporterade ökade intäkter för kvartalet med fem procent och en ökning av vinst per aktie med elva procent på årsbasis. Apples aktie steg med en procent för veckan före helgens nyhet att Warren Buffets investeringsbolag Berkshire Hathaway avyttrat cirka hälften av sitt innehav i bolaget under slutet av det andra kvartalet.
Amazon rapporterade ökad försäljning med tio procent jämfört med samma kvartal föregående år. Företagets molntjänster ökade försäljningen med 19 procent på årsbasis till 26,3 miljarder USD, motsvarande cirka 17,5 procent av bolagets totala försäljning. Amazons aktie utvecklades sämst av de fyra rapporterande teknikbolagen med ett kursfall på cirka 8,6 procent.
Microsofts intäkter ökade med 15 procent på årsbasis och vinsten per aktie ökade med 10 procent på årsbasis. Även Microsoft ökade intäkterna från sina molntjänster med 19 procent till 28,5 miljarder USD. Företaget redovisade för sitt brutna redovisningsår totala intäkter för helåret på 245,1 miljarder USD, vilket var en ökning med 16 procent jämfört med föregående redovisningsår. Microsofts aktiekurs sjönk med drygt fem procent för veckan.
Meta redovisade intäkter på 38 miljarder USD för årets andra kvartal, vilket var en ökning med 22 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Vinsten per aktie steg med 73 procent på årsbasis. Företaget varnade för kraftigt stigande kostnader medförande förluster för helåret från utvecklingen av sina virtuella plattformar. Metas aktie ökade mest för veckan med knappt fyra procents uppgång trots ett avslutande fall på över sju procent.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2431
Use $item["url"] for /nyheter-2/svaga-konjunkturindikatorer-fran-usa-och-sverige-samt-rapporter-fran-fyra-av-de-storsta-borsbolagen/
Use $item["id"] for 80
Use $item["title"] for Försvarsindustrin på högvarv och fortsatt hög amerikansk inflation
Use $item["date"] for Vecka 30 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Ännu en händelserik vecka läggs till handlingarna. Veckan inleddes i följderna av att den sittande amerikanska presidenten avstod sin kandidatur för ett potentiellt omval. I stället tycks etablissemanget samlats kring den sittande vicepresidenten. Av allt att döma sitter presidenten kvar sin mandatperiod ut, men frågor lär fortsätta ställas kring hans hälsa.
De amerikanska börserna tog ett skutt uppåt vid öppningen dagen efter beskedet, men avslutade veckan svagt i väntan på räntebesked och kommande rapporter. Fyra av de största bolagen (Amazon, Apple, Meta och Microsoft) rapporterar veckan som kommer. De svenska börserna följde den amerikanska utvecklingen och stängde veckan ner en procent. Noterbart är att Investor stigit över 300 kronor och nått ny högstakurs. Aktien är upp 28 procent i år.
Den svenska försvarskoncernen SAAB var i rubrikerna när de kammade hem en stororder från ett icke angivet västeuropeiskt land. Aktien, som numera ingår i storbolagsindexet OMX30, är upp nästan 60 procent för året och har tredubblat sitt börsvärde sedan kriget mellan Ryssland och Ukraina inleddes våren 2022. Bolaget stoltserar även med cirka 70 procent av den inhemska försvarsindustrin.
Företaget rapporterade senare i veckan en orderingång på knappt 40 miljarder SEK för årets andra kvartal, vilket var en ökning med 176 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Bolagets försäljning, som har en viss eftersläpning, uppgick till knappt 30 miljarder SEK för det första halvåret, med en nettointäkt på cirka 6,5 miljarder SEK för samma period och en ökning med 23 procent jämfört med första halvåret 2023. Trots flertalet positiva siffror var ändå kassaflödet negativt med nästan fem miljarder SEK, vilket bidrog till att aktien sjönk med cirka fem procent i samband med rapporten.
På makrofronten har det kommit viktiga data kring tillväxt och inflation för USA från den inhemska myndigheten BEA. Den preliminära siffran för tillväxten i landet för det andra kvartalet landade på 2,8 procent på årsbasis, vilket var en ökning från förra kvartalets 1,4 procent och en bra bit över den förväntade siffran på två procent. Noterbart är att bidraget från varukonsumtionen steg från -2,3 procent till 2,5 procent, medan tjänstekonsumtionen sjönk från 3,3 procent till 2,2 procent, jämfört med årets första kvartal. Precis som i Sverige är satsningarna på militärindustrin en tillväxtfaktor i landet, när offentlig konsumtion steg från 1,8 procent till 3,1 procent.
Gällande den senaste mätningen av konsumtionsutgifterna (PCE) från USA, så låg denna på relativt höga 2,5 procent på årsbasis. För det snävare måttet på kärninflationen, som amerikanska FED använder som inflationsmått, så steg det med 2,6 procent på årsbasis, vilket var oförändrat från föregående månad. På onsdag kommande vecka avslutar FED sitt sammanträde och då får vi veta om styrräntan lämnas oförändrad på 5,5 procentenheter eller inte.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2430
Use $item["url"] for /nyheter-2/forsvarsindustrin-pa-hogvarv-och-fortsatt-hog-amerikansk-inflation/
Use $item["id"] for 81
Use $item["title"] for Starka bankrapporter på en fallande börs och en försvagad krona
Use $item["date"] for Vecka 29 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi kan summera en händelserik börsvecka, där rapportperioden intensifierats och Stockholmsbörsen avslutat veckan på minus två procent. Efter att samtliga fyra storbanker på Stockholmsbörsen kommit med sina halvårsrapporter, så har Handelsbanken stigit med 3,6 procent för veckan, medan Nordea fallit med tre procent. SEB har stigit med en procent, medan Swedbanks aktie är oförändrad för veckan.
Handelsbankens aktie är tillbaka på årets inledande nivå efter att ha startat året starkt, men rasat i värde fram till slutet av april, när återhämtningen inleddes. Banken redovisar en återhämtning i räntemarginalerna samt ökade provisioner för verksamheten. Kostnadsminskningar har genomförts med uppsägning av personal och lägre konsultkostnader. Kreditförlusterna uppgick till 133 miljoner SEK, vilket var en ökning med 40 procent från förra kvartalet.
Nordeas aktie är efter veckans fall negativ för kalenderåret. Banken redovisade ett räntenetto på 1,9 miljarder euro för det andra kvartalet, vilket var en minskning med tre procent från föregående kvartal, men en ökning med fyra procent jämfört med samma period förra året. Bolånemarknaden har utvecklats svagt med oförändrade volymer. Kreditförlusterna uppgick till 68 miljoner euro, vilket var mer än en fördubbling jämfört med förra kvartalet.
Bland de svenska storbolagen så hade flera industribolag en dålig vecka. Sämst gick det för Boliden som föll med 13,3 procent, medan Stockholmsbörsens största bolag Atlas Copco föll med åtta procent. SKF och ABB föll med åtta procent respektive fem procent. Veckans största vinnare var Telia som steg med 7,8 procent och teknikbolaget Sinch som steg med 7,5 procent. Elektrolux och Volvo steg under veckan med tre procent respektive två procent.
Även i USA så var det fallande kurser, där S&P 500 tappade knappt 2,5 procent. Ännu sämre gick det för Nasdaq 100 som tappade hela 4,3 procent. Noterbart är att Nvidia föll kraftigt för veckan med knappt tio procent. Dåligt gick det även för det europeiska indexet STOXX 600 med en nedgång på 2,5 procent för veckan.
På makroområdet kom det väntade beskedet att ECB behåller styrräntan oförändrad på 4,25 procentenheter, vilket är en halv procentenhet högre än den svenska styrräntan. Riksbankens nästa räntebesked kommer om en månad och en försvagad kronkurs ligger i vågskålen för ytterligare räntesänkningar, eftersom ECB inte fattar sitt nästa räntebesked förrän om knappt två månader. Kronan har tappat cirka 2,5 procent mot euron sedan ECB:s föregående räntebeslut, då en försiktig väg framåt utlovades gällande kommande räntesänkningar.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2429
Use $item["url"] for /nyheter-2/starka-bankrapporter-pa-en-fallande-bors-och-en-forsvagad-krona/
