Use $item["title"] for Kräftgång i Storbritannien medan inflationskampen går framåt på hemmaplan
Use $item["date"] for Vecka 2 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Årets första riktiga börsvecka är avklarad, även om den var något kortare på grund av trettondedagen i Sverige och begravningen av president Carter i USA i torsdags. I USA upptar de omfattande bränderna i Los Angeles-området mycket av nyhetsrapporteringen. På andra sidan Atlanten kan vi glädjas åt en ny högstanivå i måndags för Nvidia som är uppe på andraplatsen efter Apple för högst värderade aktiebolag i världen. Den kommande veckan är den sista innan årsrapportperioden på Stockholmsbörsen inleds.
På hemmaplan kom i onsdags snabb-KPI, som hittills visat sig vara i linje med den riktiga mätningen av KPI. Denna gång överraskade mätningen på nedsidan med en halvering från föregående tre månaders 1,6 procent till 0,8 procent på årsbasis. Det innebär — om siffran valideras vid den egentliga publiceringen — att KPI under 2024 sjunkit från 5,4 procent i januari till 0,8 procent i december och fullbordar nedgången av prisökningarna som inleddes i början av 2023 då KPI steg med 11,7 procent på årsbasis.
Internationellt har uppmärksamheten återigen riktats mot UK:s statslåneräntor. Den tioåriga statslåneräntan steg kraftigt från två procent till över fyra procent under hösten 2022 och har sedan dess legat i intervallet mellan 3,5 procent och strax över 4,5 procent. Men nu har ett trendbrott skett där räntan stigit med över en procentenhet sedan september till 4,85 procent — en nivå som inte har setts sedan finanskrisåret 2008. Ännu mer dramatiskt blir det om man ser den 30-åriga statslåneräntan som handlas till 5,4 procent, även det en uppgång med en procentenhet sedan september, en nivå som inte har setts sedan 1998.
UK utmärker sig som en stat som haft svårt att få bukt med inflationen, som enligt den senaste mätningen ligger på 2,6 procent. Detta har fått Bank of England att gå försiktigt framåt genom att hittills endast sänka räntan med 50 punkter, från 5,25 procent till 4,75 procent. Detta ihop med en tillväxt som legat under en procent på årsbasis de senaste två åren skapar en dålig makroekonomisk inramning. Detta visar sig inte minst på Londonbörsen som endast avkastat 8,7 procent de senaste fem åren.
På fredagskvällen svensk tid kom en jobbrapport från USA. Arbetsmarknaden är under observation eftersom den anses avgörande för Federal Reserves räntepolitik under det närmaste året. Denna mätning visade att 256 000 nya jobb skapades i USA under december, vilket var den högsta mätningen sedan i mars. Likt tidigare så var många arbeten inom offentlig sektor, men denna gång steg även antalet nya jobb i detaljhandeln. Arbetslösheten låg kvar på 4,1 procent.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2502
Use $item["url"] for /nyheter-2/kraftgang-i-storbritannien-medan-inflationskampen-gar-framat-pa-hemmaplan/
Use $item["id"] for 88
Use $item["title"] for Lugna börser över jul- och nyårsveckorna bortsett från börsras för Novo Nordisk
Use $item["date"] for Vecka 1 2025
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi kan summera tre börsveckor där den fallande trenden på Stockholmsbörsen som inleddes i slutet av september hållit i sig, trots ett kortvarigt decemberrally under två veckor i slutet av november och början av december. Nedgången uppgår till måttliga fem och en halv procent. Bättre har det gått på de amerikanska börserna, där uppgången som inleddes i somras hållit i sig, även fast utvecklingen de senaste två månaderna varit i huvudsak sidledes. Det breda europeiska börsindexet STOXX 600 har utvecklat sig snarlikt Stockholmsbörsen, dock med en något bättre inledning på börsåret 2025.
Årets sista månad dominerades av de avslutande räntebeskeden för 2024 från ECB, Riksbanken och Fed. Den 12 december offentliggjorde ECB som förväntat en sänkning av sin viktigaste styrränta med 25 punkter till tre procent. En vecka senare följde Riksbanken upp med en sänkning av styrräntan med 25 punkter till 2,5 procent. Detta var Riksbankens femte räntesänkning sedan slutet av april 2024. Likaså sänkte Federal Reserve den 18 december sin styrränta med 25 punkter till 4,5 procent. Samtliga sänkningar var enligt förväntan.
Något oroväckande steg prisökningarna i USA för den andra månaden i rad i november, vilket publicerades den 11 december, före centralbankens räntebeslut. Prisökningarna uppgick i november till 2,7 procent för den senaste tolvmånadersperioden. Störst bidrag hade boendekostnaderna, som stod för 40 procent av prisökningarna. Även mat- och energipriserna steg under november. Måttet på kärninflationen låg på 0,3 procent på månadsbasis precis som de två föregående månaderna. På årsbasis låg siffran på relativt höga 3,3 procent för den tredje månaden i rad.
På den första vardagen för året kom i USA en stark konjunkturindikator i form av ansökningar om arbetslöshetsersättning, som sjönk för tredje veckan i rad till 211 000, vilket var den lägsta siffran sedan slutet av april 2024 och klart lägre än det förväntade 222 000. Kombinationen av en fortsatt stark arbetsmarknad och en ihållande inflation kan få den amerikanska centralbanken att föra en försiktig räntepolitik under den kommande året.
Det mest anmärkningsvärda som hänt på börserna under julveckorna var raset av Novo Nordisks aktie på Köpenhamnsbörsen. Det var den 20 december — mot bakgrund av ett sämre än förväntat utfall av en klinisk studie — som aktien föll hela 20 procent under en handelsdag. Aktien har sedan dess återhämtat sig med fem procent, men befinner sig ändå på minus de senaste tolv månaderna och med en nedgång på nästan 40 procent sedan toppnoteringen i slutet av juni 2024.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2501
Use $item["url"] for /nyheter-2/lugna-borser-over-jul-och-nyarsveckorna-bortsett-fran-borsras-for-novo-nordisk/
Use $item["id"] for 87
Use $item["title"] for Nasdaq bröt igenom historisk gräns och Elon Musk mest förmögne personen i modern tid
Use $item["date"] for Vecka 50 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
En historisk vecka avslutas, där Nasdaq i onsdags för första gången gick över 20 000. Totalt är börsindexet, som startade 1971 med ett värde på 100, upp 35 procent för året. P/E-talet, som nådde en historiskt hög nivå på 200 vid millennieskiftet, ligger idag strax under 48. Noterbart är att kryptovalutan Bitcoin steg över 100 000 US-dollar per bitcoin för första gången samma dag.
En av Nasdaqs stora vinnare, Tesla, har klättrat till ny högstanivå och passerat den förra toppnoteringen från november 2021. Aktien är upp drygt 75 procent för året. Teslas VD Elon Musk är numera den rikaste personen som tidskriften Forbes uppmätt under de fyra senaste decennierna, med en förmögenhet över 400 miljarder US-dollar.
På hemmaplan har vi fått tillväxtsiffror från BNP-indikatorn och en slutgiltig inflationsmätning för november i form av konsumentprisindex, båda från Statistikmyndigheten. Tillväxten fortsätter vara svag i Sverige med en minskning på 0,4 procent jämfört med samma månad förra året. Särskilt hushållens svaga konsumtion och en låg varuexport bidrog till resultatet. Det var den femte månaden under året med negativ tillväxt. Mätningen var dock bättre än september, då den negativa siffran var 1,5 procent på årsbasis.
Konsumentprisindex steg med 1,6 procent i november, vilket var samma som den tidigare publicerade snabb-KPI. KPIF steg med 1,8 procent, vilket var en tiondels procentenhet lägre än den preliminära mätningen. Måttet på kärninflationen, KPIF-XE låg på 2,4 procent på årsbasis i november, vilket var samma som den preliminära mätningen. Det var den andra månaden i följd som KPIF-XE steg sedan bottennoteringen på två procent i september.
Elpriserna är som bekant höga i Sverige, men var ändå lägre än samma månad föregående år. Drivmedelspriserna låg 18 procent lägre än föregående år. Sjönk gjorde även räntekostnaderna som bidrog negativt till siffran. Detta motverkas av bostadsrättsavgifter som stigit med 6,6 procent på ett år, liksom hyror som stigit med 4,9 procent jämfört med samma månad föregående år. Livsmedelspriserna har stigit med 1,9 procent på årsbasis. På torsdag kommande vecka väntas Riksbankens nästa räntebeslut.
Från Asien kan rapporteras att den årliga kinesiska ekonomikonferensen hållits. De kinesiska börserna inledde veckan uppåt på rykten om kraftiga stimulanser av den inhemska ekonomin, men sjönk sedan tillbaka under veckan. Hong Kong-börsen steg en halv procentenhet, medan Shanghaibörsen sjönk knappt en halv procentenhet.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2450
Use $item["url"] for /nyheter-2/nasdaq-brot-igenom-historisk-grans-och-elon-musk-mest-formogne-personen-i-modern-tid/
Use $item["id"] for 85
Use $item["title"] for Uppåt på Stockholmsbörsen medan prisökningarna stiger på nytt
Use $item["date"] for Vecka 49 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Äntligen har decemberrallyt fått fart på Stockholmbörsen som annars haft en tråkig höst. Uppgången för veckan blev hela 3,4 procent och ökningen närmar sig sex procent sedan botten den 20 november. Som jämförelse är S&P 500-indexet i USA upp med 3,7 procent sedan botten den 15 november. I dagsläget kan vi räkna en uppgång på tio procent för kalenderåret och Stockholmsbörsen är åter i närheten av rekordnivån från slutet av 2021.
Ett hinder på vägen mot nya rekord kan möjligtvis vara den inhemska inflationen som verkar vara på uppgång. Den preliminära beräkningen av KPI låg visserligen på 1,6 procent för tredje månaden i följd, men KPIF steg oroväckande från 1,5 procent i oktober till 1,9 procent i november. Även måttet på kärninflationen KPIF-XE steg preliminärt till 2,4 procent jämfört med 2,1 procent föregående månad.
Förutsatt att dessa siffror bekräftas av den ordinarie mätningen kan det orsaka visst huvudbry för Riksbanksdirektionen när de sammanträder den 18 december inför publiceringen av årets sista räntebeslut den 19 december. Guidning får de även av ECB som publicerar sitt räntebeslut för eurozonen på torsdag, där förväntningarna ligger på en sänkning med 25 punkter av den viktigaste styrräntan.
Från USA kom i veckan den senaste jobbrapporten. Antal nyskapade jobb studsade upp från den låga noteringen på 36 000 nya jobb i oktober till 227 000 nya jobb i november. Siffran överträffade förväntningarna som låg på 200 000 nya jobb. Noterbart är att de flesta nyskapade arbeten låg i vårdsektorn och offentlig sektor, medan detaljhandeln visade på en nettominskning av 32 000 jobb.
Den amerikanska arbetslösheten låg i november enligt samma rapport på 4,2 procent, vilket var en uppgång med en tiondels procentenhet jämfört med föregående månad och en ökning med fyra tiondels procentenheter jämfört med samma månad föregående år. Långtidsarbetslösheten — motsvarande en period längre än ett halvår — låg på 1,7 miljoner, vilket var en ökning med 500 000 jämfört med ett år sedan.
Gällande den amerikanska ekonomin kan valutaparet USD/EUR nämnas som återigen handlas på nivåer strax under paritet. I dagsläget motsvarar en US-dollar 0,95 euro, vilket betyder att US-dollarn har stärkts mot euron med nästan sju procent sedan slutet av september. Det innebär också att US-dollarn handlas på rekordnivåer mot den svenska kronan, 10,93 i dagsläget, där kursen var uppe strax under 11 SEK i början av veckan.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2449
Use $item["url"] for /nyheter-2/uppat-pa-stockholmsborsen-medan-prisokningarna-stiger-pa-nytt/
Use $item["id"] for 86
Use $item["title"] for Prisökningarna kryper uppåt medan vissa framsteg gjorts på den geopolitiska arenan
Use $item["date"] for Vecka 48 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
När rapportperioden avslutas riktas fokus mot geopolitiken och inflationen som börjar uppmärksammas på nytt. Positiva nyheter har kommit från Mellanöstern där Israel och Hizbollah är överens om en vapenvila. Det finns tecken på framsteg i konflikten mellan Ryssland och Ukraina — där Ukrainas president öppnat upp för fredssamtal med Rysslands president. Marknaden har reagerat med att sänka oljepriset med 4,5 procent.
Den amerikanska börsen fortsätter gå starkt med ny högstanivå på det breda S&P 500-indexet. Det återstår att se om det traditionsenligt kommer ett decemberrally eller om det blir ett trendbrott från uppgången som egentligen började redan i oktober förra året. Trögare går det på Stockholmsbörsen som toppade redan i slutet av september i år och sedan dess tappat drygt fem procent. Dock steg Stockholmsbörsen under veckan — för första gången på tre veckor — med en uppgång på en procent.
Inflationen är åter i blickfånget när centralbanker riskerar att begå policyfel med för tidiga räntesänkningarna samt missa med sina prognoser ifall energipriserna överraskar på uppsidan och när beräkningseffekter från föregående år klingar av. Den tillträdande amerikanske presidenten kommer lägga stor vikt vid importtullar, vilka har en potential att driva upp priserna på nytt.
I onsdags kom en inflationsmätning från USA som visade på en uppgång från 2,1 procent i september till 2,3 procent i oktober, vilket var i linje med förväntningarna. Jämfört med ett år sedan sjönk varupriserna med en procent, medan tjänstepriser steg med cirka fyra procent. Matpriserna steg med en procent och energipriserna sjönk med hela sex procent. Måttet på kärninflationen steg därför mer än det bredare indexet, nämligen med 2,8 procent på årsbasis, vilket är en bit över den amerikanska centralbankens mål på två procent.
I eurozonen steg priserna preliminärt i november för andra månaden i rad och är nu uppe på 2,3 procent på årsbasis, vilket är den högsta nivån sedan juli. Tjänstepriserna bidrog mest på uppsidan med en ökning på 3,9 procent. Även matpriserna bidrog med en uppgång på 2,8 procent. Kraftigt fallande energipriser för ett år sedan försämrar beräkningseffekterna. Noterbart är att prisökningarna skiljer sig åt markant mellan medlemsländerna, från 0,5 procent i Irland till 5,0 procent i Belgien.
I Sverige får vi vänta till torsdag på snabb-KPI som hittills har varit träffsäkert i linje med ordinarie mätning. Förväntningarna ligger på att prisökningarna stiger från 1,6 procent i oktober till 1,9 procent för november, vilket skulle vara den första ökningen för året.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2448
Use $item["url"] for /nyheter-2/prisokningarna-kryper-uppat-medan-vissa-framsteg-gjorts-pa-den-geopolitiska-arenan/
Use $item["id"] for 84
Use $item["title"] for Upptrappning mellan Ryssland och Ukraina medan guldpriset fortsätter uppåt
Use $item["date"] for Vecka 47 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Denna vecka kom den emotsedda kvartalsrapporten från världens högst värderade aktiebolag Nvidia. Det mesta överskuggas dock av upptrappningen i vad som ser ut att bli en internationell konflikt i Ryssland och Ukraina.
Det började med den amerikanske presidentens beslut att tillåta avfyrning av amerikanska ballistiska robotar mot Ryssland blev känt i slutet av förra veckan — följt av en attack av Ukraina mot militära mål i Ryssland på tisdagen. Samtidigt undertecknade den ryska presidenten en uppdaterad kärnvapendoktrin som sänker tröskeln för vad som krävs för att använda kärnvapen i en konflikt.
Marknadens reaktioner har mestadels varit dämpade. Börskurserna i USA har startat återhämtningen efter förra veckans nedgång. Den amerikanska tioåriga statsobligationen tappade cirka 15 punkter i inledningen av veckan, men återtog hälften av nedgången till slutet av veckan. Den mest anmärkningsvärda förändring är guldpriset som stigit med 5,5 procent under veckan. Även kryptovalutan bitcoin nådde en ny högstanivå precis under 100 000 US-dollar.
Gällande Nvidias kvartalsrapport, som publicerades på onsdagen, så rapporterades en rekordintäkt på 35 miljarder US-dollar för kvartalet, vilket var en ökning med 17 procent jämfört med föregående kvartal och hela 94 procent högre än samma kvartal föregående år.
Noterbart är att av intäkterna stod företagets datacenter för dryga 30 miljarder, vilket är mer än en fördubbling på ett år. Nettoinkomsten låg på 20 miljarder US-dollar, upp med 18 procent från föregående kvartal och en ökning med 100 procent jämfört med ett år sedan.
Företagets grundare och VD Jensen Huang meddelade att AI-eran är i full gång, vilket lett till ett skifte mot Nvidias beräkningskrafter. Vidare kommunicerades att AI transformerar alla industrier, företag och nationer — med satsningar inte bara AI som agent för att effektivisera arbete, utan även fysiskt med robotar utrustade med artificiell intelligens.
Företaget förväntar sig en fortsatt ökning av intäkterna till 37,5 miljarder US-dollar för innevarande kvartal, dock med något sjunkande bruttomarginaler. Aktien handlades oförändrat för veckan, vilket gör att aktien håller sig före Apple som den högst värderade med en marginal på två miljarder US-dollar.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2447
Use $item["url"] for /nyheter-2/upptrappning-mellan-ryssland-och-ukraina-medan-guldpriset-fortsatter-uppat/
Use $item["id"] for 83
Use $item["title"] for Rekordnivå på USA-börserna samtidigt som inflationsbekämpningen fortgår
Use $item["date"] for Vecka 46 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi lägger en vecka bakom oss som började med en ny högstanivå för Dow Jones-indexet i New York, men där kurserna sedan föll tillbaka nästan två och en halv procent och stängde veckan ner en dryg procent. USA-börserna blickar fram emot onsdagens rapport från Nvidia, som har potential att driva på börsrallyt ytterligare. Efter USA-valet riktas fokus återigen på centralbankernas kamp mot inflationen.
Den största oron råder kring inflationen i USA som har bitit sig fast envist under året. Onsdagens inflationsmätning från USA visade ett trendbrott från de senaste sex månadernas fallande siffror med en uppgång på två tiondels procentenheter till 2,6 procent, vilket även var i linje med förväntningarna. Det var framför allt bostadskostnader och mat som bidrog till ökningen. Den årliga förändringen i priser exklusive mat och energi låg kvar på höga 3,3 procent för oktober, vilket var den sjätte månaden i rad med en mätning i intervallet 3,4 procent till 3,2 procent.
Jerome Powells tal i torsdags rönte stor uppmärksamhet. Trots en ihållande inflation långt över målet har centralbanken Fed redan hunnit sänka räntan i två omgångar — från 5,5 procent till dagens 4,75 procent.
I talet betonade Powell att Fed tror inflationen är på väg ner till målet på två procent. Han framhöll även att den amerikanska ekonomin är den överlägset starkaste i världen, med en tillväxt för året på 2,5 procent. Det är den expanderade arbetskraften ihop med ökad produktivitet som ligger bakom den starka utvecklingen, enligt Powell.
Gällande inflationen nämnde Powell några saker som oroade marknaden. Dels att Fed förväntar sig att inflationen fortsätter att fluktuera på nuvarande nivåer, dels att arbetsmarknaden nu är i balans och inte bidrar till inflationen, vilket skulle kunna ge inflationsbekämpningen ökad betydelse i deras dubbla mandat. Powell avslutade resonemanget om inflationen med att säga att Fed förväntar sig en delvis ojämn väg till inflationsmålet. Sammantaget menades att de ekonomiska signalerna inte visar på en brådska att sänka räntorna.
På hemmaplan har Riksbanken publicerat sitt penningpolitiska protokoll från sammanträdet inför det senaste räntebeslutet, då en dubbelsänkning genomfördes från 3,25 procent till 2,75 procent. I protokollet står att beslutet stod mellan att sänka styrräntan med 25 eller 50 punkter. Prisökningarna var något högre än förväntat sedan föregående möte, delvis beroende på högre livsmedelspriser. Det varnades även att den svaga kronan kan påverka prisökningarna.
Protokollet framhöll att Sverige befinner sig i en svag lågkonjunktur och att det inte finns några indikatorer på en förbättring av konjunkturen. Arbetslösheten är hög och industrins konjunktur ser ut att försvagas. Dock förväntar sig Riksbanken att konjunkturen förbättras under 2025 med en potentiell förbättring på arbetsmarknaden. Riksbanken förväntar sig fortfarande en sänkning i december följt av sänkningar under 2025, oförändrat från föregående möte.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2446
Use $item["url"] for /nyheter-2/rekordniva-pa-usa-borserna-samtidigt-som-inflationsbekampningen-fortgar/
Use $item["id"] for 82
Use $item["title"] for Framgång för det Republikanska partiet i valet och nya rekordnivåer på USA-börserna
Use $item["date"] for Vecka 45 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Det amerikanska valet blev en framgång för det Republikanska partiet med seger i presidentvalet samt egen majoritet i senaten och representanthuset. Detta orsakade glädjeyra på landets börser, där S&P-indexet gick över 6 000 för första gången. Indexet stängde veckan upp drygt tre procent och är upp hela 26 procent för kalenderåret. Det svenska breda indexet OMX SPI stängde veckan ner en knapp procent, medan det europeiska storbolagsindexet STOXX 600 gick ner under veckan med 2,3 procent.
Den senaste inflationsmätningen i form av snabb-KPI från SCB visade på torsdagsmorgonen prisökningar på 1,6 procent på helårsbasis i oktober, vilket var oförändrat jämfört med föregående månad. Prisökningarna från september till oktober var dock positiva, med en ökning på 0,2 procent. KPIF låg preliminärt på 1,5 procent i oktober, vilket var en ökning från 1,1 procent i september. Kärninflationsmåttet KPIF-XE låg på 2,1 procent i oktober, vilket var en tiondels procentenhet högre än föregående månad.
Den svenska Riksbanken meddelade senare på torsdagen som förväntat att styrräntan sänks med 50 punkter till 2,75 procent. Detta var den fjärde sänkningen för året. Det finns även möjlighet att räntan sänks på nytt vid nästa sammanträde i december. Något förvånande hänvisar Riksbanken till den svaga konjunkturen, vilken enligt pressmeddelandet behöver stärkas för att stabilisera inflationen. Den svenska centralbanken har endast tre mandat; att hålla inflationen låg och stabil över tid, hålla det finansiella systemet stabilt och hantera betalningssystemen.
Märkligt nog nämns inte kronkursen i pressmeddelandet. Kronan har tappat betydligt gentemot US-dollarn med en nuvarande kurs på 10,83 USD/SEK och ser ut att kunna passera 11-kronorsnivån på nytt om trenden håller i sig. Något bättre utvecklar sig eurokursen som hållit sig relativt stabil under året och idag ligger på 11,60 EUR/SEK. Möjligtvis tar inte Riksbanken lika stor hänsyn till den svaga kronan nu när inflationen är nere på lägre nivåer och risken att importera inflation genom högre importpriser inte är lika allvarlig.
Den amerikanska centralbanken FED lämnade även de sitt räntebesked på torsdagen. De följde upp september månads sänkning på 50 punkter med en sänkning med 25 punkter till 4,75 procent. I presskonferensen menade ordföranden Powell att ekonomin fortfarande är stark och att arbetsmarknaden kylts av, men fortsatt är stabil. Totalt sett är arbetsmarknadens förhållanden tillbaka på 2019 års nivåer, vilket inte bidrar nämnvärt till inflationen — som sedan sommaren 2022 sjunkit från dryga sju procent till nuvarande två procent, mätt i konsumentpriser. Dock ligger kärninflationen enligt samma mätningar på 2,7 procent, vilket är något högt, enligt Powell.
I presskonferensen lyftes fram att en för snabb räntesänkning kan bidra negativt till inflationsmålet, men avvägningen mot riskerna för arbetslösheten väger över vid detta tillfälle. Direktionen vill inte göra några utfästelser för kommande besked, utan väger in kommande statistik och fattar varje beslut möte för möte. De har enligt ordförande Powell medvetet lagt sig på en nivå så att de dels kan bromsa räntesänkningarna ifall inflationen ligger för högt, dels påskynda desamma ifall arbetsmarknaden visar svaghet.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2445
Use $item["url"] for /nyheter-2/framgang-for-det-republikanska-partiet-i-valet-och-nya-rekordnivaer-pa-usa-borserna/
Use $item["id"] for 79
Use $item["title"] for Ljumt mottagande av techrapporter när viktig vecka stundar
Use $item["date"] for Vecka 44 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Mycket ställs på sin spets när rapportsäsongen går mot sitt slut samtidigt som viktiga makrodata presenterats som visar vägen för centralbankernas kommande räntebeslut. Dessutom stundar ett presidentval i USA som kan ha viss effekt på marknaderna. Det breda amerikanska börsindexet S&P 500 stängde veckan ner med 1,4 procent, medan det europeiska storbolagsindexet STOXX 600 gick ner med 1,5 procent. Det svenska breda indexet följde strömmen med en nedgång på 1,4 procent, likaså storbolagsindexet OMX 30 som också gick ner 1,4 procent.
Fyra av världens största aktiebolag har levererat sina kvartalsrapporter i USA. Av dessa var det Alphabet som hade en positiv utveckling på börsen för veckan med en uppgång på 3,4 procent. Företaget rapporterade en årlig intäktsökning med 15 procent till 88 miljarder US-dollar. De totala rörelseintäkterna ökade med 34 procent och rörelsemarginalen ökade med 4,5 procentenheter till 32 procent.
Meta rapporterade en ökning av intäkterna med 19 procent på årsbasis, där reklamintäkter på 40 miljarder US-dollar under kvartalet stod för i stort sett hela uppgången. Bolaget rapporterade även en ökning i användarskaran, men rapporterade ökade kostnader för satsningar på framtidsprojekt inom AI samt VR/AR-området.
Apples intäkter ökade med sex procent på årsbasis till 95 miljarder US-dollar för kvartalet. Både försäljningen av iPhone, med intäkter på 46 miljarder US-dollar, samt företagets tjänster — så som iCloud, App Store och Apple Music — med intäkter på 25 miljarder US-dollar, bidrog positivt. Utvecklingen var svagare för företagets datorer och paddor.
Microsoft, som firar 50 år som bolag i april 2025, levererade sin årsrapport för 2024. Företaget rapporterade 245 miljarder US-dollar i intäkter för året, vilket var en ökning med sexton procent jämfört med föregående år. Rörelseintäkterna uppgick till 109 miljarder US-dollar, vilket var en ökning med 19 procent.
Det var en intensiv makrovecka med tillväxtsiffror både på hemmaplan, i euroområdet och i USA. De preliminära BNP-siffrorna för Sverige under det tredje kvartalet visade på en minskning med 0,1 procent jämfört med föregående kvartal. Detta var en markant minskning jämfört med föregående kvartal, då BNP ökade med 0,5 procent. Det var också klart lägre än den förväntad tillväxten på 0,7 procent.
Euroområdet levererade starkare siffror med en preliminär BNP-tillväxt på 0,4 procent jämfört med föregående kvartal. Något förvånande bidrog industriländer som Tyskland, Frankrike och Spanien med positiva siffror för kvartalet.
Den amerikanska ekonomin utvecklas fortsatt starkt med en årlig BNP-tillväxt på 2,8 procent för det tredje kvartalet. Det var dock något lägre än de förväntade tre procent och som levererades föregående kvartal. Det var framför allt konsumtionen som bidrog positivt med en ökning på sex procent på årsbasis.
Det har kommit inflationssiffror från eurozonen och USA. Inflationen i eurozonen ökade till två procent på årsbasis från 1,7 procent föregående kvartal. Det var en tiondels procentenhet högre än förväntat. Den amerikanska PCE låg på 2,1 procent på årsbasis för föregående kvartal, vilket var en minskning från 2,3 procent från föregående kvartal och i linje med förväntningarna.
De amerikanska jobbsiffrorna visade en klen ökning av 12 000 jobb under oktober, en minskning från 223 000 nya jobb under september och lägre än förväntningarna på 113 000 nya jobb. Pågående strejk inom Boeing och orkansäsongen lyfts fram som bidragande orsaker till den svaga siffran.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2444
Use $item["url"] for /nyheter-2/ljumt-mottagande-av-techrapporter-nar-viktig-vecka-stundar/
Use $item["id"] for 68
Use $item["title"] for TEMA: Presidentvalet i USA
Use $item["date"] for 28 oktober 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
2024 börjar lida mot sitt slut och vi kan konstatera att det har varit ett år fyllt med makroekonomiska förändringar och oroligheter ute i världen som påverkat och fortsatt påverkar den ekonomiska marknaden. Vi har även ett presidentval att blicka fram mot och det rapporteras ständigt om vad de olika utfallen kan innebära. Vi har här sammanställt de viktigaste skillnaderna mellan Trump och Harris politik och vilken påverkan respektive kandidaten möjligtvis kan ha för ekonomin.
Trump och republikanerna fortsätter på liknande spår som vid första mandatperioden med skattesänkningar för bolag, skarpare höjning av tullar för importerade varor, fortsatt avreglering inom miljö- och arbetsrättsliga områden samt deportera fler utlandsfödda.
Potentiell positiv påverkan:
• Sänkta skatter kan generera högre vinster för företagen vilket i sin tur kan öka nya investeringar och återinvesteringar.
• Avregleringar kan leda till ökade investeringar och produktion inom energi- och tillverkningsindustrin.
• Både skattesänkningar och avregleringar kan i sin tur stimulera tillväxten.
• Höjda tullar kan gynna viss inhemsk industri såsom stål- och tillverkningsindustrin vilket kan generera fler arbetstillfällen.
Potentiell negativ påverkan:
• Inkomstklyftorna kan öka då främst företag och välbärgade hushåll gynnas.
• Sänkta skatter minskar statens intäkter och kan leda till ökat budgetunderskott vilket på längre sikt kan leda till höjda räntor.
• Avregleringar kan leda till att miljö- och arbetsrättsliga regler rullas tillbaka och ökar utsläppen samt försämrar arbetsvillkor.
• Ökad deportering minskar utbudet av arbetskraft i landet vilket tenderar att pressa upp lönerna eftersom färre människor konkurrerar om lika många jobb vilket i sin tur kan leda till att inflationen pressas upp.
• Höjda tullar ökar priserna för konsumenter och företag som är importberoende och kan missgynna exportberoende branscher om andra länder svarar med egna höjda tullar mot USA.
Harris och demokraterna vill å sin sida höja skatterna för höginkomsttagare och företag, öka satsningar på infrastruktur, förnybar energi och sjukvård samt stärka fackföreningarna och öka samarbeten inom handelspolitiken.
Potentiell positiv påverkan:
• Skattehöjningarna kan leda till omfördelning av förmögenhet och minska inkomstklyftorna vilket kan förbättra levnadsstandarden för många amerikaner.
• Skatterna förväntas finansiera satsningar inom utbildning, sjukvård och infrastruktur.
• Ökade satsningar inom förnybar energi kan skapa fler arbetstillfällen inom dessa sektorer och öka USA:s konkurrenskraft i omställningen.
• Stärkta fackföreningar kan höja lönerna och främst för de med lägst inkomst.
• En mer multilateral handelspolitik med ökade samarbeten kan leda till ökad stabilitet i den globala handeln och generera lägre priser för konsumenter och företag som är importberoende.
Potentiell negativ påverkan:
• Skattehöjningar kan minska incitamenten att investera då företagens marginaler minskar och således vinsterna vilket kan bromsa tillväxten.
• Hårdare satsning inom förnybar energi kan leda till färre arbetstillfällen inom den mer traditionella energisektorn och således leda till ökade energipriser.
• Stärkta fackföreningar som kan pressa upp lönerna kan leda till ökade kostnader för företagen och i sin tur ökad arbetslöshet.
• Multilateral handel kan öka oron på arbetsmarknaden för att produktion och tillverkning flyttas till länder med billigare arbetskraft vilket i sin tur kan leda till ett tryck ner av lönerna i inhemsk produktion.
• Ökade satsningar inom utbildning, sjukvård och infrastruktur kan leda till ökat budgetunderskott vilket kan leda till höjda räntor.
Avslutningsvis är det viktigt att ha med sig att finansiella marknader tenderar att vara mer volatila under valår och fram till valet nått ett resultat. Finansiella marknader ogillar osäkerhet och otydlighet. När väl valet fått ett resultat har man historiskt sett kunnat se att detta stabiliserats något eftersom ett resultat medför ökad tydlighet om vad som komma skall och vad som kan förväntas ske framledes.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2443-T
Use $item["url"] for /nyheter-2/tema-presidentvalet-i-usa/
Use $item["id"] for 67
Use $item["title"] for Trög rapportvecka för industribolag medan bankerna fortsätter göra starka resultat
Use $item["date"] for Vecka 43 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi summerar en vecka där Stockholmsbörsen föll med en och en halv procent, medan storbolagsindexet OMX 30 gick svagt uppåt. 25 av 30 bolag på OMX30 har redovisat sin senaste kvartalsrapport.
Bäst gick veckan för nätcasinobolaget Evolution, med en uppgång på drygt nio procent. Bland veckans vinnare finns även storbankerna Handelsbanken och Swedbank, med uppgångar på 8,8 procent och 3,7 procent för veckan. Försvarskoncernen SAAB bröt den negativa trenden sedan sommaren, med en uppgång på drygt fem procent.
Handelsbanken redovisade ett förbättrat rörelseresultat på drygt nio miljarder SEK för det tredje kvartalet till följd av ökade intäkter och minskade kostnader. Det var drygt 500 miljoner SEK bättre är föregående kvartal. Kreditförlusterna var fortsatt låga och till och med negativa genom nettoåterföringar. Räntenettot, alltså det banken tjänade på skillnaden mellan inlånings- och utlåningsräntorna uppgick under kvartalet till 11,7 miljarder SEK, vilket var oförändrat från föregående kvartal.
Swedbank gjorde ett rörelseresultat på 9,4 miljarder SEK för det tredje kvartalet. Förutom ett räntenetto på 12,2 miljarder SEK steg även provisionsnettot, alltså det de tjänat på sina egna tjänster och fonder till 4,3 miljarder SEK, vilket så klart hjälpts av en positiv börsmarknad. Kreditförlusterna uppgick till 271 miljoner SEK, vilket var en ökning med cirka 550 miljoner SEK från föregående kvartal.
Veckans största nedgång stod detaljhandelsbolaget Electrolux för som föll tvåsiffrigt med ett tapp på 13,4 procent. Storbanken SEB kvartalsrapporterade och föll med 3,5 procent för veckan. På förlorarsidan återfinns även flera rapporterande verkstadsbolag som Atlas Copco, Sandvik och Assa Abloy.
Electrolux redovisade en något minskade nettoomsättning på 33,3 miljarder SEK. Försäljningen ökade med 6,2 procent, drivet bland annat av Latinamerika, Europa och Asien. Det sammanlagda rörelseresultatet var 349 miljoner SEK, vilket var en minskning från 608 miljoner SEK samma kvartal föregående år. Oroväckande är ett fortsatt negativt rörelseresultat i Nordamerika med 249 miljoner SEK, vilket dock var en förbättring med knappt 200 miljoner SEK från samma kvartal föregående år.
SEB gick emot strömmen av storbankerna, med en negativ börsutveckling under rapportveckan. Rörelseintäkterna uppgick till 20,9 miljarder SEK, vilket gav ett rörelseresultat på 11,8 miljarder SEK, i stort sett lika med föregående kvartal, men en minskning med nio procent jämfört med samma kvartal föregående år. Kreditförlusterna var relativt stora med 393 miljoner SEK och uppgår till nästan en miljard SEK för helåret. Räntenettot låg på 11 miljarder SEK för kvartalet och provisionsnettot uppgick till hela sex miljarder för kvartalet.
I USA så har två av de sju högst värderade aktiebolagen rapporterat den gångna veckan. Störst uppmärksamhet fick Tesla, vars aktie lyfte med tio procent i samband med rapporten och avrundade veckan knappt 22 procent upp, vilket vänt den annars dystra börsutvecklingen under året till en uppgång med åtta procent. Aktien befinner sig dock 50 procent bort från rekordnivån från hösten 2021, men tillräckligt för att grundaren Elon Musk återigen kan räkna sig som världens rikaste person.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2443
Use $item["url"] for /nyheter-2/trog-rapportvecka-for-industribolag-medan-bankerna-fortsatter-gora-starka-resultat/
Use $item["id"] for 66
Use $item["title"] for Rapportperioden har startat med lågt ställda förväntningar trots rekordnivåer på börserna
Use $item["date"] for Vecka 42 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Återigen dags för en ny rapportsäsong och denna gång är förväntningarna relativt lågt ställda mot bakgrund av den sviktande konjunkturen i omvärlden. Det ska bli intressant att se om några företag börjar gynnas av det förbättrade ränteläget, där framför allt de korta räntorna gått ner kraftigt det senaste kvartalet. Den svenska STIBOR-räntan har exempelvis gått ner från 3,67 procent till strax under tre procent de senaste tre månaderna. Detta bör lindra storbolagens upplåningskostnader, vilket på sikt kan ge en positiv effekt på resultaten.
Bland de svenska storbolagen så har ABB, Ericsson, Getinge, H&M, Investor, Kinnevik, Nordea och Volvo rapporterat för det tredje kvartalet. Bland dessa sticker Ericsson ut med en kursuppgång på 14,7 procent för veckan, medan Nordea steg med 7,6 procent. På den negativa sidan syns Kinnevik med en nedgång på 6,7 procent och Getinge med en nedgång på 5,7 procent.
Ericsson fortsätter därmed sin starka trend med en uppgång på knappt 40 procent för året, medan Nordea med veckans uppgång ligger oförändrad sedan årets inledning. Kinnevik och Getinge tillhör sedan tidigare förlorarna på Stockholmsbörsen i år med nedgångar på 31 procent respektive 14 procent för året.
Ericsson rapporterade ökad försäljning jämfört med föregående kvartal och meddelade förväntade patentlicensavtal för 5G på 13 miljarder SEK för 2024. Det var den nordamerikanska marknaden som hjälpte siffrorna med en ökning på 55 procent jämfört med samma period föregående år. Bruttoinkomsten var den hösta sedan Q4 2023 och steg med nio procent jämfört med föregående kvartal.
Nordea rapporterade stigande intäkter med två procent. Avkastning på eget kapital var 16,7 procent. Lånemarknaden går fortsatt trögt, men efterfrågan på nya lån börjar stiga på nytt, enligt rapporten. Kreditförlusterna uppgick till 51 miljoner EUR, vilket var en ökning från 33 miljoner EUR samma kvartal föregående år. Räntenettot låg på 1 882 miljoner EUR, motsvarande 21,5 miljarder SEK, vilket bidrog till ett positivt rörelseresultat för kvartalet på 1,6 miljarder EUR, motsvarande 18,7 miljarder SEK.
På den amerikanska börsen går vi in i rapportperioden med nya högstanivåer på såväl Dow Jones och S&P 500, medan NASDAQ 100 ligger något lägre än högsta noteringen från i juli. Ingen av de sju största börsbolagen har rapporterat ännu, först ut är Tesla kommande onsdag, följt av Amazon på torsdag. Jättarna Alphabet, Meta, Microsoft och Apple rapporterar samtliga under de sista tre dagarna i oktober.
På makroområdet kom som förväntat en tredje sänkning av de tre viktigaste styrräntorna av ECB. Inlåningsräntan sänktes med 25 punkter till 3,25 procent. Motivationen var att inflationstakten fortsätter att sjunka, senast 1,7 procent i september, vilket var en minskning med 0,5 procentenheter från augusti. I Sverige så fastställdes den slutliga mätningen av KPI till en ökning med 1,6 procent i september, vilket var precis vad den preliminära siffran föregående vecka visade.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2442
Use $item["url"] for /nyheter-2/rapportperioden-har-startat-med-lagt-stallda-forvantningar-trots-rekordnivaer-pa-borserna/
Use $item["id"] for 65
Use $item["title"] for Marknaden blickar mot Kina och premiär för nytt inflationsmått från Statistikmyndigheten
Use $item["date"] for Vecka 41 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Den gångna veckan har blickarna riktats mot Kina, där de statliga stimulansåtgärderna har fått de kinesiska börserna att ömsom stiga och ömsom falla. I Hong Kong föll indexet med 6,5 procent för veckan efter ett ras med nästan tio procent på tisdagen, medan börsen i Shanghai stängde veckan upp drygt fyra procent, vilket kan förklaras av den tidigare helgperioden i Kina, vilket gjort att börsernas öppettider varierat.
Det är mot bakgrund av de svaga tillväxtsiffrorna och den oroväckande låga inflationen i landet som riktade åtgärder för att få igång landets ekonomi lanserats. Det har dragit blickarna till landets börser, som fört en tillbakadragen tillvaro i samband med att ekonomin hållits nedstängd och fastighetssektorn dragits med stora problem. De senaste veckornas rally har fått Shanghaibörsen på plus för de senaste fem åren, medan Hong Kong-börsen fortfarande är negativ med tjugo procent under samma mätperiod.
Den senaste mätningen av konsumentpriserna i Kina visar en fortsatt låg aktivitet med en ökning på 0,4 procent på årsbasis de senaste tolv månaderna. Landet har inte haft samma inflationsproblem som stora delar av omvärlden utan snarare under 2023 och 2024 dragits med ett deflationshot där priserna som mest var negativa med 0,8 procent på årsbasis i januari i år.
I USA har protokollet publicerats för Federal Reserves senaste möte den 17:e och 18:e september, då centralbanken gjorde sin första sänkning av styrräntan på fyra år från 5,5 procent till 5,0 procent. I protokollet konstateras fallande räntor för amerikanska statspapper i samband med att förväntningarna på lättnader i penningpolitiken ökat. Dock nämns att utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaden är i linje med fortsatt ekonomisk expansion.
Marknadens förväntningar på räntesänkningar hade fördubblats från 50 punkter vid föregående mötet i juli till 100 punkter vid detta möte. I en enkätundersökning var förväntningarna kring konjunkturen fortsatt optimistisk på kort och medellång sikt, medan förväntningarna kring arbetslösheten i huvudsak var oförändrade.
I Sverige har det nya snabb-KPI presenterats för första gången av Statistikmyndigheten (SCB). Syftet är att ge en tidig indikation för prisutvecklingarna den gångna månaden, inför den riktiga mätningen som kommer i mitten på månaden. Den preliminära mätningen visade på prisökningar på 1,6 procent i september, vilket skulle vara en minskning från 1,9 procent i augusti.
Den preliminära mätningen på Riksbankens målvariabel KPIF var 1,1 procent, vilket skulle vara en minskning med en tiondels procentenhet från föregående månad. Glädjande så var även det preliminära måttet på kärninflationen KPIF-XE preliminärt nere på två procent, i så fall för första gången sedan december 2021.
I USA kom rapporten för konsumentpriserna från departementet för arbetsmarknadsstatistik (BLS). Mätningen visade en fortsättning av trenden med fallande priser som pågått i sex månader, där KPI fallit från 3,5 procent till 2,4 procent. Dock ligger kärninflationen på höga 3,3 procent, vilket till och med var en uppgång med en tiondels procentenhet från föregående månad. Det var framför allt tjänstepriserna som bidrog positivt med en ökning med 4,7 procent.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2441
Use $item["url"] for /nyheter-2/marknaden-blickar-mot-kina-och-premiar-for-nytt-inflationsmatt-fran-statistikmyndigheten/
Use $item["id"] for 63
Use $item["title"] for Oron ökar i Mellanöstern medan konjunkturindikatorerna jämnar ut sig
Use $item["date"] for Vecka 40 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Veckan har präglats av oro på marknaderna efter eskaleringen i konflikten mellan Israel och Iran. Oljepriset, som gått ner kraftigt de senaste veckorna, har åter stigit upp nära 80 USD per fat, vilket är det högsta priset sedan slutet av augusti. På börserna har det varit blandad men lugn utveckling med svagt stigande kurser i USA och svagt fallande kurser i Europa inklusive Sverige.
Det har varit en intensiv makrovecka, där de amerikanska jobbsiffrorna haft mest tyngd. Det statliga amerikanska arbetsmarknadsdepartementet rapporterade på fredagen 254 000 nyskapade jobb i september, vilket var kraftigt högre än både augusti månads 159 000 nya jobb och de förväntade 140 000 nya jobben. Arbetslösheten sjönk för tredje månaden i rad till 4,1 procent, vilket var en minskning med 281 000 personer.
På den här sidan Atlanten rapporterade Eurostat den preliminära inflationssiffran för eurozonen i september. Den visade på en minskning för den tredje månaden i rad från augusti månads 2,2 procent till 1,8 procent i september. Det var en tiondels procentenhet lägre än förväntat samt den lägsta nivån sedan april 2021 och ett förmodat välkommet besked efter två raka räntesänkningar av centralbanken.
Noterbart är att prisökningarna är som högst i tjänstesektorn samt för mat och dryck med uppgångar på årsbasis på 4,0 procent respektive 2,4 procent. Det är framför allt energipriserna som dragit ner siffran, med en prisnedgång på sex procent på årsbasis i september.
Eurostat har även rapporterat den samlade arbetslöshetsdatan för eurozonen, vilken låg på 6,4 procent i augusti, vilket var oförändrat från föregående månad och i linje med förväntningarna. Noterbart är att denna nivå är den lägsta sedan mätningarna började 1995, vilket tyder på en fortsatt stark arbetsmarknad i euroländerna och en av de starkaste konjunkturindikatorerna för Europa just nu.
I Sverige har det kommit data för den privata tjänstesektorns inköpschefsindex som sätts samman av Sveriges inköps- och logistikförbund (SILF). Den visade på en stark inbromsning med en mätning på 49,1, vilket var klart lägre än förra månadens 52,4 och första gången sedan april i år som indexet legat under 50.
Tjänstesektorns utveckling kan fungera som en ledande indikator för tillväxt och arbetslöshet i landet och en svag notering som denna kan motivera Riksbanken att fortsätta lätta på penningpolitiken. Dock ska inte en enstaka månadsnotering övertolkas, vilket framhålls av chefen för mätningarna på SILF. Det samlade PMI för hela ekonomin backade till 49,7 för september, vilket var en minskning från 52,5 i augusti. I rapporten framhölls att återhämtningen i näringslivet går trögt med stor risk för fortsatt hög arbetslöshet i landet.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2440
Use $item["url"] for /nyheter-2/oron-okar-i-mellanostern-medan-konjunkturindikatorerna-jamnar-ut-sig/
Use $item["id"] for 69
Use $item["title"] for Svenska konjunkturen pekar uppåt men svag tillväxt i omvärlden riskerar drabba exportindustrin
Use $item["date"] for Vecka 39 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Riksbanken meddelade på onsdagen att de sänker sin styrränta med 25 punkter till 3,25 procent. De flaggar för två möjliga räntesänkningar i de återstående mötena i november och december, där även en dubbelsänkning kan bli aktuell, samt två ytterligare eventuella sänkningar första halvåret 2025.
I den kvartalsvisa penningpolitiska rapporten skriver Riksbanken att Sverige befinner sig i en mild lågkonjunktur där nu inflationstrycket anses vara förenligt med målet om två procent, medan det konstateras att tillväxten och arbetsmarknaden är svag. Det är framför allt lägre energipriser som har bidragit till lägre prisökningar. KPIF, som i augusti låg på 1,2 procent, antas fortsatt ligga under målet fram till 2027, då den enligt rapportens prognos når upp till två procent.
Kombinationen av låg inflation och sjunkande räntor antas bidra till en starkare inhemsk konjunktur under nästa år i takt med att efterfrågan och företagsinvesteringar ökar. Den låga inflationen bidrar även till att reallönerna stiger. Riksbankens prognos är att räntan kommer sänkas till mellan 2,25 och 2,5 procent under det första halvåret av 2025.
Gällande omvärlden skriver Riksbanken i rapporten att arbetsmarknaden i USA börjar mattas av, men att BNP-tillväxten förblir relativt stark. I Euroområdet råder enligt rapporten motsatt förhållande, där arbetsmarknaden är stark, medan tillväxten är svag.
Den svaga europeiska konjunkturen belystes av de måndagens svaga PMI-data från Sveriges största exportland, Tyskland. Det sammansatta indexet sjönk i september för fjärde månaden i följd till 47,2, vilket var en hel procentenhet under förväntan. Det är tillverkningsindustrin som går tyngst och är nere på den lägsta nivån på tolv månader. Den viktiga fordonsindustrin, som utgör fem procent av landets BNP, samt en femtedel av både industriproduktion och export och står för sysselsättning för 800 000 personer, genomgår en tuff tid som inte har setts sedan nedstängningen av ekonomin 2020—2021.
Ännu större oro kring tillväxten råder i Kina där centralbanken som trots, eller tack vare, att den viktigaste styrräntan lämnades oförändrad, under veckan följde upp med en rad lättnader i penningpolitiken som fick Shanghaibörsen att rusa med nästan 13 procent. Tillväxten i Kina, som gått från regelbundet tvåsiffriga noteringar under inledningen av 2000-talet har, bortsett från pandemiåren, varit på en stadigt sjunkande nivå sedan 2010 och där det utsatta femprocentsmålet för 2024 riskeras att inte infrias.
Med sviktande konjunktur i både Tyskland, USA och Kina som gemensamt står för cirka en fjärdedel av Sveriges export, så riskerar vi trots en stärkt inhemsk konjunktur att gå en tuff tid till mötes.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2439
Use $item["url"] for /nyheter-2/svenska-konjunkturen-pekar-uppat-men-svag-tillvaxt-i-omvarlden-riskerar-drabba-exportindustrin-1/
Use $item["id"] for 70
Use $item["title"] for Fed slog till med dubbelsänkning och Riksbanken publicerar sitt nästa räntebeslut på onsdag
Use $item["date"] for Vecka 38 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi går in i den sista av tre intressanta centralbanksveckor, där först ECB som väntat följde Riksbanken och sänkte sin viktigaste styrränta med 25 punkter och Fed förra veckan något överraskande slog till med en dubbel sänkning med 50 punkter. På onsdag publiceras Riksbankens räntebesked, där de flesta bedömare väntar sig en sänkning med 0,25 procentenheter till 3,25 procent.
Redan i inledningen av året förekom spekulationer att den amerikanska centralbanken Fed skulle vänta till just septembermötet med att genomföra sin första räntesänkning sedan mars 2020. Det markerade då slutet på den då nio månader långa räntesänkningscykeln som inleddes sommaren 2019 och tog räntan från 2,5 procent till intervallet 0—0,25 procent.
Denna gång inleds sänkningscykeln på den högsta nivån sedan 2001, då räntan låg på 6,5 procent och den gången sänktes ner till en procent sommaren 2003, alltså en period på två och ett halvt år. Dock genomfördes majoriteten av räntesänkningen redan under 2001, i elva steg, ner till intervallet 1,5—1,75 procent.
En annan jämförbar period var finanskrisåren 2007—2008, då räntan i september 2007 låg på höga 5,25 procent och sänktes i tio steg ner till intervallet 0—0,25 procent fram till slutet av 2008.
En observation är att botten på de tre senaste räntesänkningscyklerna tagit styrräntan till en procent, följt av 0,25 procent två gånger om. Huruvida det finns utrymme att genomföra så kraftiga räntesänkningar denna gång utan att spä på en alltjämt ihållande inflation återstår att se.
I dagsläget befinner sig kärninflationen på 3,2 procent, medan Feds favoritmått PCE befinner sig på 2,5 procent. Att Fed ändå går ut med en dubbel sänkning kan tolkas som att farhågorna över en kraschlandning av ekonomin väger högre än risken för ännu en inflationsvåg. Det kan även tolkas som att centralbanken önskar stötta upp ekonomin inför presidentvalet i november.
Den amerikanska börsen, som redan innan beslutet låg på rekordnivå, tog ett skutt uppåt i samband med räntebeskedet. Det breda amerikanska indexet S&P 500 ligger nu över 20 procent upp för året, att jämföra med motsvarande index i Europa, STOXX 600, som ligger 7,5 procent upp för året eller det breda svenska indexet OMX SPI som ligger elva procent upp för året.
Under veckan som gått kom även centralbanksbesked från Bank of Japan, som för andra gången i rad lät styrräntan ligga kvar på 0,25 procent, efter höjningen i slutet av juli som sände chockvågor till världens börser. Även i Kina, där centralbanken befinner sig i en snart tio år lång räntesänkningscykel, lät centralbanken People’s Bank of China styrräntan ligga kvar oförändrad på 3,35 procent.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2438
Use $item["url"] for /nyheter-2/fed-slog-till-med-dubbelsankning-och-riksbanken-publicerar-sitt-nasta-rantebeslut-pa-onsdag/
Use $item["id"] for 71
Use $item["title"] for ECB följde Riksbanken i spåren och FED kan ta till dubbelsänkning efter inflationsras
Use $item["date"] for Vecka 37 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Störst fokus den gångna veckan och den kommande är på inflationsmätningar och centralbanksbeskeden. Som brukligt i mitten på månaden kom förra månadens konsumentprismätningar från Sverige och USA.
För Sverige rapporterade SCB en ökning i KPI med 1,9 procent för augusti, vilket var en markant nedgång från juli månads 2,6 procent och lägre än de förväntade 2,1 procent. Det är den lägsta mätningen sedan juli 2021 och första gången sedan dess som förändringen i KPI legat under inflationsmålet på två procent. Jämfört med föregående månad var prisnivåerna sjunkande med en minskning med 0,6 procent.
Riksbankens målvariabel konsumentprisindex i fast ränta, KPIF, låg i augusti på 1,2 procent, vilket var en minskning från 1,7 procent i juli och därmed en bit under inflationsmålet. Förklaringen till de fallande prisökningarna är enligt SCB fallande el- och drivmedelspriser. Även närliggande priser som flygresor och biluthyrning sjönk under månaden. Noterbart är att livsmedelspriserna var fallande med minus 0,4 procent. På uppsidan är det boendekostnader med ökade räntekostnader samt hyror och avgifter för bostadsrätter som bidragit mest.
Måttet för kärninflationen (KPIF-XE), där förändringar i energipriser utelämnas, låg fortfarande kvar över två procent med en mätning på 2,2 procent, vilket var oförändrat sedan föregående månad. Riksbankens nästa penningpolitiska möte sker den 24 september, följt av publiceringen av det penningpolitiska beslutet den 25 september.
Samma trend sker i USA, där konsumentpriserna pendlat mellan tre och fyra procent de senaste tolv månaderna, men där mätningen för augusti visade en sänkning till 2,5 procent, vilket var lägre än 2,9 procent i juli och lägre än förväntade 2,6 procent. Det var den lägsta mätningen sedan februari 2021.
På plussidan låg boendepriset som ökade med en halv procent jämfört med föregående månad, medan mat- och restaurangpriser bidrog med mindre ökningar. Även här sjönk energipriserna, i denna mätning med 0,8 procent jämfört med föregående månad. Kärninflationen, som utesluter mat- och energipriser, låg fortfarande på en högre nivå med en ökning med 3,2 procent de senaste tolv månaderna. Amerikanska Federal Reserve sammanträder tisdag till onsdag och meddelar sitt nästa räntebeslut på onsdagen.
Några som redan fattat räntebeslut för september är Europeiska centralbanken (ECB), som enligt förväntan sänkte insättningsräntan till 3,5 procent, vilket var en sänkning med 0,25 procentenheter. Detta gör att Riksbanken och ECB återigen har samma styrränta, vilket de flesta förväntar sig vara fallet framöver. Riksbanken ligger dock före i fas i och med sitt nästa beslut, men att ECB ska fortsätta att sänka räntan ytterligare under året förefaller givet. Den största osäkerheten är om FED sänker räntan med 0,25 eller 0,5 procent under den kommande veckan.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2437
Use $item["url"] for /nyheter-2/ecb-foljde-riksbanken-i-sparen-och-fed-kan-ta-till-dubbelsankning-efter-inflationsras-1/
Use $item["id"] for 72
Use $item["title"] for September inleddes med fallande kurser med oro över tillväxten i den amerikanska ekonomin
Use $item["date"] for Vecka 36 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi avslutar en vecka som infriade förväntningarna om september som en svag börsmånad. Här kan även det amerikanska valet spela in, då den amerikanska börsen historiskt sett utvecklats svagt månaderna mellan Labor Day — som inföll i måndags och normalt kännetecknar inledningen av presidentvalkampanjernas slutfas — och presidentvalet som inträffar den femte november i år.
Det breda amerikanska börsindexet S&P 500 föll med 4,2 procent under veckan, lett av ett ras i Nvidia på nära 19 procent — veckan efter bolagets halvårsrapport. I Sverige gick storbolagsindexet OMX30 ännu sämre, med en nedgång på 4,4 procent. Här kan indexets nykomling SAAB märkas ut som efter en nedgång på 8,6 procent för veckan tappat nästan 20 procent av sitt börsvärde sedan toppen i början av juni i år.
I USA har det kommit flera data som tillsammans tecknar bilden av tillväxten i den amerikanska ekonomin, som till synes klarat sig väl genom räntehöjningsperioden, men där farhågorna för en lågkonjunktur stärks vid varje svag indikator. En viktig datapunkt är antalet skapade jobb som kom in på 142 000 för augusti månad, vilket var en uppgång från juli månads 89 000 jobb, men lägre än det förväntade 160 000.
En annan indikator för konjunkturen är företagen ISM och S&P Globals rapporter om konjunkturläget i tjänste- och tillverkningssektor. Tjänstesektorn går som bekant bra i USA och utgör över 75 procent av den amerikanska ekonomin. ISM:s mätning visade på tillväxt inom sektorn med ett resultat på 51,5 procent. Detta är i linje med S&P Globals mätning i veckan på 55,5 procent, vilket var den högsta nivån på två och ett halvt år.
Trots att den utgör en mindre del av den samlade ekonomin får ofta motsvarande mätningar för tillverkningsindustrin en större roll, då tillverkningssektorn anses vara en ledande indikator för ekonomin som helhet, eftersom industrin snabbt reagerar på förändringar i efterfrågan som inte plockas upp av andra mätningar.
Bägge mätningarna för augusti visade på fallande siffror med 47,2 i ISM:s undersökning och 47,9 i S&P Globals samlade mätning. Det var femte månaden i rad som ISM:s värde låg i kontraktion och den 21:a gången på 22 månader, så trenden i den amerikanska tillverkningsindustrin är negativ, även om det är värt att nämna att baslinjen för tillväxt i sektorn historisk ligger på 42,5.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2436
Use $item["url"] for /nyheter-2/september-inleddes-med-fallande-kurser-med-oro-over-tillvaxten-i-den-amerikanska-ekonomin/
Use $item["id"] for 73
Use $item["title"] for Stockholmsbörsen avslutade augusti på topp och tillväxtdata från Sverige samt USA
Use $item["date"] for Vecka 35 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi avrundar en augustimånad som inleddes med stora nedgångar, men efter en stadig uppgång ändå kan summeras till stigande kurser på Stockholmsbörsen med drygt fem procent och liknande uppgångar på de europeiska och amerikanska börserna. September är känt som den svagaste börsmånaden historiskt sett och vi inleder månaden med en Stockholmsbörs som står nära sin historiska högstanivå.
På den amerikanska börsen steg investmentbolaget Berkshire Hathaway för första gången över ett börsvärde på 1 000 miljarder US-dollar. Det placerar bolaget på en åttondeplats över världens högst värderade bolag, före den taiwanesiska halvledartillverkaren TSMC och efter Facebooks ägare Meta. Bolaget var i nyheterna i veckan när ytterligare en stor försäljning redovisades, denna gång i den amerikanska storbanken Bank of America, vars innehav minskats med femton procent sedan i juli. Banken är fortfarande investmentsbolagets tredje största innehav, enligt deras senaste redovisning.
Som vanligt sent ut i rapportkalendern, kom den amerikanska halvledartillverkaren Nvidia med sin halvårsrapport i onsdags. Bolaget redovisade ett intäktsrekord på 30 miljarder US-dollar för det andra kvartalet, vilket var 15 procent högre än det första kvartalet och en ökning med 122 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Efterfrågan på bolagets datatjänster är alltjämt hög i takt med att datacenter världen över moderniserar sin hårdvara för att förbättra beräkningshastigheter och möjliggöra AI-tjänster, enligt bolagets VD Jensen Huang.
På makroområdet kom det inflationsdata för eurozonen för augusti. Denna landade på 2,2 procent, vilket var en nedgång från 2,6 procent för juli och i linje med förväntningarna. Den slutgiltiga siffran kommer först i mitten av september, men dessförinnan kommer centralbanken ECB fatta sitt räntebesked den 12 september. ECB beslöt senast i juli att behålla sin viktigaste styrränta på 4,25 procent, med ambitionen att sänka i september. Det återstå att se ifall det blir en enkel eller dubbel sänkning vid kommande möte.
Det har kommit tillväxtsiffror för Sverige och USA. I Sverige redovisade SCB en fallande BNP med 0,3 procent för det andra kvartalet, jämfört med föregående kvartal. Siffrorna förbättrades något av en positiv handelsbalans — där exporten ökade och importen sjönk. Det är femte kvartalet med fallande BNP sedan lånkonjunkturen inleddes 2022. Noterbart är att tillväxtsiffran aldrig varit negativ två kvartal i rad under denna period, så tekniskt sett befinner sig inte Sverige i en recession.
I USA är situationen en annan, med en ekonomi som växte med tre procent under det andra kvartalet, vilket var en ökning från 1,4 procent för det första kvartalet. Precis som i Sverige var tillväxten svag i USA under inledningen av 2022, men efter en kort recession med fallande BNP det första halvåret har tillväxten i huvudsak legat kring två eller tre procent på årsbasis. Den amerikanska tillväxten får stöd av en ökning av privat konsumtion samt en ökning av inventarier och investeringar hos den privata sektorn.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2435
Use $item["url"] for /nyheter-2/stockholmsborsen-avslutade-augusti-pa-topp-och-tillvaxtdata-fran-sverige-samt-usa/
Use $item["id"] for 74
Use $item["title"] for Centralbanksmöte i Klippiga bergen och kronkursen klarade av räntesänkningen
Use $item["date"] for Vecka 34 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Riksbanken lämnade i tisdags det väntade beslutet att sänka styrräntan med 25 punkter till 3,5 procent. Detta är att jämföra med EU:s viktigaste styrränta på 4,25 procent och USA:s styrränta på 5,5 procent. Ändå är kronkursen mot euron oförändrad på 11,43 SEK per euro och kronkursen mot US-dollarn har faktiskt förbättrats med en dryg procent till 10,18 SEK per dollar.
Marknaden hade således prisat in räntesänkningen i kronkursen och även tagit höjd för en eventuell dubbelsänkning av Riksbanken. Så blev nu inte fallet, men Riksbanken kommunicerade att om dagens inflationsutsikter står sig under resten av året, kan det bli två eller tre ytterligare sänkningar före årsskiftet, vilket då skulle föra ner räntan till 3,00 eller 2,75 procent.
Stockholmsbörsen stängde veckan svagt uppåt och storbolagsindexet börjar återigen närma sig 1 000-nivån. Banksektorn gick initialt ner efter räntebeskedet med knappt två procent, men återhämtade sig under veckan. Annars har banksektorn återhämtat sig långsammare än andra index och ligger fortfarande ner 2,8 procent de senaste 30 dagarna. Totalt sett för året ligger ändå bankindexet upp tio procent och upp hela 25 procent de senaste tolv månaderna.
Några som klarat den senaste månadens turbulens väldigt bra är Warren Buffets investmentbolag Berkshire Hathaway, som gjorde en uppmärksammad halvering av sitt innehav i Apple under det andra kvartalet. Aktien har stigit med nästan tio procent sedan de senaste två månadernas bottennotering den femte augusti och befinner sig på högstanivå och handlas strax över 450 US-dollar per aktie. Nästa innehavsrapport kommer visa ifall bolaget lyckades använda sin stora kassa för att köpa in sig till attraktiva kurser.
Stort fokus har legat på Federal Reserve, där både protokollet för deras möte i juli offentliggjorts och dess ordförande Jerome Powell hållit tal på centralbankens årliga tredagarskonferens i Jackson Hole, Wyoming i Klippiga bergen.
I juliprotokollet framhölls att de finansiella villkoren lättat något sedan det senaste mötet i form av lägre långa räntor samt stigande aktiekurser och ligger idag på en neutral nivå. Marknadens förväntningar på kommande räntesänkningar hade ökat något och låg mer i linje med Federal Reserves estimat. Vid tillfället för mötet förväntade sig marknaden en sänkning i september följt av ytterligare en sänkning under 2024 och ytterligare lättnader 2025. Intressant var även att utskottet förväntade sig en räntehöjning av den japanska centralbanken under året, vilket infriades direkt och utlöste enorma ras på Tokyobörsen.
I sitt tal i Jackson Hole målade Jerome Powell upp en långsiktig bild av det ekonomiska läget sedan nedstängningarna av ekonomierna under 2020 och 2021. Skälet till räntehöjningarna var att utjämna utbud och efterfrågan efter den initiala chocken av prisökningarna och en stram arbetsmarknad, som dessförinnan varit överhettad. Den nuvarande bedömningen är att arbetsmarknaden återigen kyls av efter en snabb återhämtning de senaste åren. Powells slutsats av en minskad risk för inflation och en ökad risk på arbetsmarknaden är att det är dags att ändra penningpolitiken.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2434
Use $item["url"] for /nyheter-2/centralbanksmote-i-klippiga-bergen-och-kronkursen-klarade-av-rantesankningen/
Use $item["id"] for 75
Use $item["title"] for Återhämtningen fortsatte på börsen och positiva inflationsdata från USA och Sverige
Use $item["date"] for Vecka 33 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Veckan dominerades av inflationsdata från flera länder inklusive Sverige och USA. Framför allt de amerikanska siffrorna kan få stor betydelse för det kommande räntebeskedet i september. I Sverige väntar vi på tisdagens räntebesked, där den stora frågan är om det blir en sänkning med 25 eller 50 punkter.
På börserna fortsatte den uppåtgående trenden efter turbulensen efter månadsskiftet. Den amerikanska börsen har redan tagit ikapp hela nedgången på åtta procent och även Stockholmsbörsen uppvisar en tydlig V-formad återhämtning. I Sverige stängde OMX30-indexet upp 2,8 procent samt det breda OMX SPI upp 2,3 procent och i USA gick det breda S&P 500-indexet upp 3,8 procent, medan NASDAQ 100 steg med hela 5,2 procent.
De svenska inflationsdata i form av KPI-mätningar från SCB visade ingen förändring på årsbasis för juli månad jämfört med månaden innan, då prisökningarna låg kvar på 2,6 procent, vilket var lägre än det förväntade 2,8 procent. Riksbankens målvariabel KPIF steg på årsbasis från 1,3 procent i juni till 1,7 procent i juli, fortsatt lägre än målet på två procent. Måttet på kärninflationen, KPIF-XE, låg på 2,2 procent på årsbasis. Det är i första hand boendekostnader som driver på konsumentprisindex, enligt SCB:s mätning.
I USA framträder ett trendbrott där konsumentprisindex sjönk för fjärde månaden i följd, efter att de senaste tolv månaderna pendlat upp och ner i ett intervall mellan tre och fyra procent. Juli månads mätning landade på 2,9 procent, vilket är den lägsta siffran sedan mars 2021. Med inflationen till synes under kontroll så har fokus skiftat mot arbetsmarknaden i USA, där det kommit motstridiga data de senaste veckorna, vilket har orsakat osäkerhet över konjunkturen i landet.
I Sverige kom det under veckan arbetslöshetsstatistik från Arbetsförmedlingen. Denna månatliga mätning, som regelbundet uppvisar lägre tal än SCB:s intervjuer, visade att 6,8 procent av arbetskraften, motsvarande drygt 355 000 personer, var inskrivna på arbetsförmedlingen i juli, vilket är 0,5 procentenheter mer än samma månad förra året. Detta är att jämföra med motsvarande siffra i juni från SCB, som visade en arbetslöshet på 9,4 procent. Nästa mätning från SCB kommer på tisdag kommande vecka.
På Stockholmsbörsen så har nu i stort sett alla OMX30-bolag lämnat sina halvårsrapporter. Börsveckan har präglats av konkurshotet mot Oscar Properties, som enligt det senaste beskedet tillfälligt avvärjts samt avnoteringen av SAS-aktien i samband med en rekonstruktion där bland andra Air France går in som huvudägare i bolaget. Övertagandet har dock lämnat aktieägarna, inkluderat svenska staten, lottlösa.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2433
Use $item["url"] for /nyheter-2/aterhamtningen-fortsatte-pa-borsen-och-positiva-inflationsdata-fran-usa-och-sverige/
Use $item["id"] for 76
Use $item["title"] for Börsraset i Tokyo tog med sig börserna ner globalt men följdes av lättnadsrally
Use $item["date"] for Vecka 32 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Börserna vände upp efter att det kommit lugnande besked gällande konjunkturen i USA och räntehöjningarna i Japan. Det svenska storbolagsindexet stängde upp 3,6 procent, medan det breda indexet gick upp hela 4,4 procent.
I USA gick det breda S&P 500-indexet upp med 3,75 procent och NASDAQ 100 gick upp med 6,1 procent. Värt att tänka på är då att samtliga indexen öppnade kraftigt ned på måndagen efter den historiska handelsdagen på den japanska börsen.
Det var i mitten av förra veckan som Japans centralbank Bank of Japan beslutade att höja styrräntan för andra gången sedan mars i år, denna gång från 0,1 procent till 0,25 procent. Detta mot bakgrund av att inflationen i landen tagit fart under 2022 och legat i intervallet mellan 2,5 och fyra procent sedan dess. På valutamarknaden började yenkursen stiga mot dollarn redan i början av juli och i mitten av denna vecka hade kursen stigit med elva procent.
Detta i kombination med förra veckans kursras, efter svaga makrodata i USA, skapade grunden för ett av tidernas största ras på Tokyobörsen, där Nikkei 225-indexet föll med 12,4 procent på måndagen jämfört med fredagens stängning. Bank of Japan beslutade därför på onsdagen att gå ut med ett uttalande att eventuella räntehöjningar skulle ta marknadens stabilitet i beaktande. Detta lugnade marknaden som länge använt japanska banker för billig finansiering till investeringar i värdepapper och obligationer.
På makroområdet har det kommit arbetsmarknadsdata från USA. Det var det amerikanska Department of Labor, vars veckovisa statistik på antalet ansökande om arbetslöshetsersättning förra veckan steg kraftigt från 235 000 till 249 000, vilket var klart högre än de förväntade 236 000 och bidrog till börsoron.
Nu rapporterades att den preliminära mätningen för följande vecka sjönk antalet tillbaka till 233 000, vilket var lägre än de förväntade 240 000 ansökningarna. Det totala antalet utestående ersättningsansökningar låg under juli på 1 875 000 motsvarande 1,2 procent av försäkringskollektivet, vilket är den högsta nivån sedan slutet av 2021.
Avslutningsvis så har det geopolitiska läget försämrats i och med Ukrainas anfall innanför den ryska gränsen och Irans förestående attack mot Israel. På söndagskvällen kom en rapport från israelisk underrättelsetjänst att Irans attack kan komma inom de närmaste dagarna, vilket riskerar att eskalera konflikten länderna emellan.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2432
Use $item["url"] for /nyheter-2/borsraset-i-tokyo-tog-med-sig-borserna-ner-globalt-men-foljdes-av-lattnadsrally/
Use $item["id"] for 78
Use $item["title"] for Svaga konjunkturindikatorer från USA och Sverige samt rapporter från fyra av de största börsbolagen
Use $item["date"] for Vecka 31 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Börsveckan dominerades av två svaga konjunkturindikatorer från USA i slutet av veckan. Stockholmsbörsen hade sin sämsta dag på över ett år på torsdagen när storbolagsindexet OMX 30 föll med 2,6 procent. Totalt för veckan föll indexet med knappt fem procent.
I USA föll det breda indexet S&P 500 med 2,5 procent och NASDAQ 100 med 3,5 procent. Reaktionerna på den amerikanska obligationsmarknaden var kraftiga. Den amerikanska tioåriga statsobligationen har sjunkit från 4,28 procent i mitten av förra veckan till dagens 3,79 procent, en minskning med över tio procent.
På torsdagen kom data för den amerikanska tillverkningsindustrin från S&P Global. Denna avtog för första gången på tre månader och sjönk under den oförändrade nivån på 50,0 för första gången på sju månader med en mätning på 49,6. Nya ordrar sjönk för första gången på tre månader och nya affärer sjönk markant. Rapporten indikerade även svagt ökande priser ihop med en inbromsning av anställningar.
På fredagen kom en amerikanska jobbrapport som visade på 114 000 nya arbetstillfällen under juli månad, vilket var klart lägre än förväntade siffra på 175 000 och förra månadens siffra på 179 000. Samma rapport visade en ökad arbetslöshet från 4,1 procent i juni till 4,3 procent för juli, motsvarande 352 000 nya arbetslösa personer. Det var framför allt informationssektorn som tappade arbetstillfällen.
På hemmaplan kom preliminära tillväxtsiffror för juni månad och det andra kvartalet i helhet från SCB. Trots att BNP steg med 0,9 procent i juni jämfört med föregående månad visade kvartalet i helhet en minskning med 0,8 procent jämfört med föregående kvartal. På årsbasis låg BNP i juni 1,9 procent högre än för ett år sedan, medan utvecklingen för det andra kvartalet i helhet låg i linje med motsvarande kvartal föregående år.
Bland veckans börsrapporter så redovisade Apple, Amazon, Microsoft och Meta sina kvartalsrapporter.
Apple rapporterade ökade intäkter för kvartalet med fem procent och en ökning av vinst per aktie med elva procent på årsbasis. Apples aktie steg med en procent för veckan före helgens nyhet att Warren Buffets investeringsbolag Berkshire Hathaway avyttrat cirka hälften av sitt innehav i bolaget under slutet av det andra kvartalet.
Amazon rapporterade ökad försäljning med tio procent jämfört med samma kvartal föregående år. Företagets molntjänster ökade försäljningen med 19 procent på årsbasis till 26,3 miljarder USD, motsvarande cirka 17,5 procent av bolagets totala försäljning. Amazons aktie utvecklades sämst av de fyra rapporterande teknikbolagen med ett kursfall på cirka 8,6 procent.
Microsofts intäkter ökade med 15 procent på årsbasis och vinsten per aktie ökade med 10 procent på årsbasis. Även Microsoft ökade intäkterna från sina molntjänster med 19 procent till 28,5 miljarder USD. Företaget redovisade för sitt brutna redovisningsår totala intäkter för helåret på 245,1 miljarder USD, vilket var en ökning med 16 procent jämfört med föregående redovisningsår. Microsofts aktiekurs sjönk med drygt fem procent för veckan.
Meta redovisade intäkter på 38 miljarder USD för årets andra kvartal, vilket var en ökning med 22 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Vinsten per aktie steg med 73 procent på årsbasis. Företaget varnade för kraftigt stigande kostnader medförande förluster för helåret från utvecklingen av sina virtuella plattformar. Metas aktie ökade mest för veckan med knappt fyra procents uppgång trots ett avslutande fall på över sju procent.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2431
Use $item["url"] for /nyheter-2/svaga-konjunkturindikatorer-fran-usa-och-sverige-samt-rapporter-fran-fyra-av-de-storsta-borsbolagen/
Use $item["id"] for 80
Use $item["title"] for Försvarsindustrin på högvarv och fortsatt hög amerikansk inflation
Use $item["date"] for Vecka 30 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Ännu en händelserik vecka läggs till handlingarna. Veckan inleddes i följderna av att den sittande amerikanska presidenten avstod sin kandidatur för ett potentiellt omval. I stället tycks etablissemanget samlats kring den sittande vicepresidenten. Av allt att döma sitter presidenten kvar sin mandatperiod ut, men frågor lär fortsätta ställas kring hans hälsa.
De amerikanska börserna tog ett skutt uppåt vid öppningen dagen efter beskedet, men avslutade veckan svagt i väntan på räntebesked och kommande rapporter. Fyra av de största bolagen (Amazon, Apple, Meta och Microsoft) rapporterar veckan som kommer. De svenska börserna följde den amerikanska utvecklingen och stängde veckan ner en procent. Noterbart är att Investor stigit över 300 kronor och nått ny högstakurs. Aktien är upp 28 procent i år.
Den svenska försvarskoncernen SAAB var i rubrikerna när de kammade hem en stororder från ett icke angivet västeuropeiskt land. Aktien, som numera ingår i storbolagsindexet OMX30, är upp nästan 60 procent för året och har tredubblat sitt börsvärde sedan kriget mellan Ryssland och Ukraina inleddes våren 2022. Bolaget stoltserar även med cirka 70 procent av den inhemska försvarsindustrin.
Företaget rapporterade senare i veckan en orderingång på knappt 40 miljarder SEK för årets andra kvartal, vilket var en ökning med 176 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Bolagets försäljning, som har en viss eftersläpning, uppgick till knappt 30 miljarder SEK för det första halvåret, med en nettointäkt på cirka 6,5 miljarder SEK för samma period och en ökning med 23 procent jämfört med första halvåret 2023. Trots flertalet positiva siffror var ändå kassaflödet negativt med nästan fem miljarder SEK, vilket bidrog till att aktien sjönk med cirka fem procent i samband med rapporten.
På makrofronten har det kommit viktiga data kring tillväxt och inflation för USA från den inhemska myndigheten BEA. Den preliminära siffran för tillväxten i landet för det andra kvartalet landade på 2,8 procent på årsbasis, vilket var en ökning från förra kvartalets 1,4 procent och en bra bit över den förväntade siffran på två procent. Noterbart är att bidraget från varukonsumtionen steg från -2,3 procent till 2,5 procent, medan tjänstekonsumtionen sjönk från 3,3 procent till 2,2 procent, jämfört med årets första kvartal. Precis som i Sverige är satsningarna på militärindustrin en tillväxtfaktor i landet, när offentlig konsumtion steg från 1,8 procent till 3,1 procent.
Gällande den senaste mätningen av konsumtionsutgifterna (PCE) från USA, så låg denna på relativt höga 2,5 procent på årsbasis. För det snävare måttet på kärninflationen, som amerikanska FED använder som inflationsmått, så steg det med 2,6 procent på årsbasis, vilket var oförändrat från föregående månad. På onsdag kommande vecka avslutar FED sitt sammanträde och då får vi veta om styrräntan lämnas oförändrad på 5,5 procentenheter eller inte.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2430
Use $item["url"] for /nyheter-2/forsvarsindustrin-pa-hogvarv-och-fortsatt-hog-amerikansk-inflation/
Use $item["id"] for 81
Use $item["title"] for Starka bankrapporter på en fallande börs och en försvagad krona
Use $item["date"] for Vecka 29 2024
Use $item["summary"] for
Use $item["description"] for
Vi kan summera en händelserik börsvecka, där rapportperioden intensifierats och Stockholmsbörsen avslutat veckan på minus två procent. Efter att samtliga fyra storbanker på Stockholmsbörsen kommit med sina halvårsrapporter, så har Handelsbanken stigit med 3,6 procent för veckan, medan Nordea fallit med tre procent. SEB har stigit med en procent, medan Swedbanks aktie är oförändrad för veckan.
Handelsbankens aktie är tillbaka på årets inledande nivå efter att ha startat året starkt, men rasat i värde fram till slutet av april, när återhämtningen inleddes. Banken redovisar en återhämtning i räntemarginalerna samt ökade provisioner för verksamheten. Kostnadsminskningar har genomförts med uppsägning av personal och lägre konsultkostnader. Kreditförlusterna uppgick till 133 miljoner SEK, vilket var en ökning med 40 procent från förra kvartalet.
Nordeas aktie är efter veckans fall negativ för kalenderåret. Banken redovisade ett räntenetto på 1,9 miljarder euro för det andra kvartalet, vilket var en minskning med tre procent från föregående kvartal, men en ökning med fyra procent jämfört med samma period förra året. Bolånemarknaden har utvecklats svagt med oförändrade volymer. Kreditförlusterna uppgick till 68 miljoner euro, vilket var mer än en fördubbling jämfört med förra kvartalet.
Bland de svenska storbolagen så hade flera industribolag en dålig vecka. Sämst gick det för Boliden som föll med 13,3 procent, medan Stockholmsbörsens största bolag Atlas Copco föll med åtta procent. SKF och ABB föll med åtta procent respektive fem procent. Veckans största vinnare var Telia som steg med 7,8 procent och teknikbolaget Sinch som steg med 7,5 procent. Elektrolux och Volvo steg under veckan med tre procent respektive två procent.
Även i USA så var det fallande kurser, där S&P 500 tappade knappt 2,5 procent. Ännu sämre gick det för Nasdaq 100 som tappade hela 4,3 procent. Noterbart är att Nvidia föll kraftigt för veckan med knappt tio procent. Dåligt gick det även för det europeiska indexet STOXX 600 med en nedgång på 2,5 procent för veckan.
På makroområdet kom det väntade beskedet att ECB behåller styrräntan oförändrad på 4,25 procentenheter, vilket är en halv procentenhet högre än den svenska styrräntan. Riksbankens nästa räntebesked kommer om en månad och en försvagad kronkurs ligger i vågskålen för ytterligare räntesänkningar, eftersom ECB inte fattar sitt nästa räntebesked förrän om knappt två månader. Kronan har tappat cirka 2,5 procent mot euron sedan ECB:s föregående räntebeslut, då en försiktig väg framåt utlovades gällande kommande räntesänkningar.
Use $item["images"] for Array
Use $item["sort"] for 2429
Use $item["url"] for /nyheter-2/starka-bankrapporter-pa-en-fallande-bors-och-en-forsvagad-krona/
