Svag tillväxt förutspås i USA medan Tyskland storsatsar på investeringar

Vecka 10 2025

Vi avrundar en börsvecka där flera faktorer samspelar för att ge en svag inramning för börserna. Detta var tydligast på USA-börserna där det breda S&P 500-indexet sjönk med 3,1 procent för veckan. Detta kan jämföras med tekniktunga NASDAQ 100 som enbart föll med 1,7 procent, vilket indikerar att det var en bred börsnedgång som inte enbart drevs av teknikaktier. Något bättre gick det för Stockholmsbörsen med en nedgång på 1,2 procent och STOXX 600 som föll med 0,7 procent.

Mycket uppmärksamhet har riktats mot Tyskland där den tillträdande förbundskanslern på onsdagen offentliggjorde ett historiskt beslut att ändra landets budgetregler för att öppna upp för stora satsningar på försvar och infrastruktur. Samma budgetregler som var en av de bidragande orsakerna till att den förra regeringskoalitionen brast, vilket ledde till förra månadens nyval.

Den nya inriktningen ledde till att räntorna på landets statsobligationer sköt i höjden; den tioåriga statsobligationsräntan steg från 2,47 procent till 2,84 procent — en ökning med 15 procent på en enskild handelsdag och den största förändringen över två handelsdagar sedan 1970-talet. Beskedet mottogs bättre av börsmarknaden, vilket ledde till att det breda DAX-indexet gick mot strömmen med en ökning på två procent för veckan. Indexet är upp knappt 33 procent sedan början av augusti och knappt 15 procent för året.

Från makroområdet beslöt ECB som väntat att sänka den viktigaste styrräntan med 25 punkter till 2,5 procent, den sjätte sänkningen sedan maj förra året, då räntan stod på fyra procent. Beslutet var positivt för kronkursen som befinner sig i en stark återhämtningsperiod. Från toppnoteringen den 17 januari på 11,75 SEK per euro, så handlas nu kronan till en kurs på 10,95 SEK per euro. Ännu starkare har kronan utvecklats mot US-dollarn, som generellt tappat i värde sedan årsskiftet. En US-dollar handlas nu för 10,09 SEK per US-dollar, jämfört med toppnoteringen på 11,22 SEK per US-dollar i början av februari.

På hemmaplan kom snabb-KPI för februari. Det breda KPI steg från 0,9 procent i januari till 1,3 procent i februari. Månadsförändringen var hela 0,6 procent. Även Riksbankens målvariabel KPIF steg från 2,2 procent i januari till 2,9 procent i februari. Måttet på kärninflationen KPIF-XE var i februari 3,0 procent, vilket var en ökning från 2,7 procent. Som vanligt innehåller inte snabb-KPI information om varifrån prisökningarna härstammar, vilket redovisas först i ordinarie publicering nästa vecka.

På andra sidan Atlanten sjunker förhoppningarna över den amerikanska ekonomins tidigare uppvisade styrka. I takt med att utsikterna för både hushållens, företagens och statliga utgifter normaliseras så sjunker även tillväxtprognoserna.

Marknaderna fick en rejäl chock när centralbanken Feds regionala kontor i Atlanta, Georgia på måndagen publicerade sin senaste tillväxtprognos. Denna visade en förväntad minskning av real BNP med 2,8 procent på helårsbasis, en siffra som på torsdagen reviderades till minus 2,4 procent. Det var framför allt en svag mätning av tillstånden hos företag inom privat sektor som bidrog till den negativa siffran.

Veckan avslutades med februari månads mätning över antalet skapade jobb inom den amerikanska ekonomin. Mätningen landade på 151 000 nya jobb, jämfört med 125 000 nya jobb föregående månad. Det var dock lägre än de förväntade 160 000 nya jobben. Den största ökningen skedde inom vårdsektorn, medan antalet jobb inom statlig verksamhet minskade med 10 000, sannolikt en effekt av effektiviseringsarbetet från den nya administrationen. Dock förväntas de stora effekterna ses först i kommande mätningar.