Förväntade utfall från centralbanksveckan och risk för handelskrig mellan USA och omvärlden

Vecka 5 2025

En händelserik vecka läggs till handlingarna. I USA har rapporter för senaste kvartalet från tre av de stora techbolagen kommit in. Ändå har Nvidia dominerat rubrikerna med ett spektakulärt börsras på 17 procent på måndagen. Det är den största nedgången i en enskild aktie genom tiderna, med ett förlorat marknadsvärde på 600 miljarder US-dollar, motsvarande hela Sveriges årliga bruttonationalprodukt.

Skälet var nyheten om en kinesisk språkmodell kallad DeepSeek som enligt utsago kan utföra samma uppgifter som de etablerade modellerna, men med mindre beräkningskraft, vilket skulle innebära ett lägre behov av Nvidias produkter. Nvidias aktie handlades upp något under tisdagen men avslutade veckan svagt och stängde ner 15,8 procent för veckan.

För de rapporterande techbolagen gick det bäst för Meta vars aktie steg med 6,4 procent för veckan. Vi kan även notera en uppgång för Apples aktie med 5,9 procent för veckan, medan Microsofts aktie sjönk med 6,5 procent. De tre övriga techbolagen, bortsett från Nvidia som rapporterar först den 26 februari, rapporterar samtliga kommande vecka.

Makroområdet har varit minst lika intressant med räntebeslut både från Sverige, eurozonen och USA. Som väntat beslöt både Riksbanken och ECB att sänka styrräntan med 25 punkter, till i Sveriges fall 2,25 procent och i eurozonens fall till 2,75 procent.

Det var den sjätte sänkningen från Riksbanken och den femte i rad. Enligt pressmeddelandet ser Riksbanken tecken på att konjunkturen är på väg att vända. De tidigare genomförda räntesänkningarna har givit en positiv effekt på hushållens och företagens ekonomi, även om de ännu inte fått full effekt. Riksbanken anser att den tidigare prognosen om att styrräntan kommer hållas på 2,25 procent i allt väsentligt står sig.

ECB gjorde sin femte räntesänkning och den fjärde i rad. Centralbanken anser i pressmeddelandet att inflationen på god väg ner mot målet på två procent, även om vissa löne- och priseffekter från den höga inflationsperioden släpar efter. Det är många lån som rullas över till högre räntor, vilket har en dämpande effekt. ECB anser att ekonomin befinner sig i motvind, men att stigande reallöner och räntesänkningar kommer att öka efterfrågan i medlemsländerna.

Till skillnad från Riksbanken och ECB beslöt amerikanska Federal Reserve att behålla sin styrränta oförändrad på 4,5 procent. Skälen är sannolikt att inflationen fortsatt är en bit över målet samt att det råder osäkerhet hur Vita husets ekonomiska politik kommer påverka priserna.

Den senaste inflationsmätningen i USA, som kom efter räntebeslutet, visade att hushållens utgifter steg med 2,6 procent på årsbasis i december. Det var den tredje månaden som mätningen ökade från bottennoteringen på 2,1 procent i september och den högsta nivån sedan april 2024. Måttet på kärninflationen låg kvar på 2,8 procent för tredje månaden i rad.

Det har även kommit siffror över den amerikanska tillväxten för det sista kvartalet 2024. Denna landade på 2,3 procent på årsbasis, en nedgång från 3,1 procent föregående kvartal och 3,2 procent samma kvartal föregående år. Privat konsumtion bidrog på plussidan med en ökning på 4,2 procent på årsbasis, medan offentlig konsumtion endast steg med 2,5 procent på årsbasis. Noterbart var att både import och export minskade jämfört med föregående kvartal.

Det återstår att se hur tillväxten påverkas av Vita husets handelspolitik. Presidenten beslutade under veckan att lägga en 25-procentig tariff på import från Kanada och Mexiko samt en tioprocentig tariff på importerade varor från Kina.