Marknaden blickar mot Kina och premiär för nytt inflationsmått från Statistikmyndigheten

Den gångna veckan har blickarna riktats mot Kina, där de statliga stimulansåtgärderna har fått de kinesiska börserna att ömsom stiga och ömsom falla. I Hong Kong föll indexet med 6,5 procent för veckan efter ett ras med nästan tio procent på tisdagen, medan börsen i Shanghai stängde veckan upp drygt fyra procent, vilket kan förklaras av den tidigare helgperioden i Kina, vilket gjort att börsernas öppettider varierat.

Det är mot bakgrund av de svaga tillväxtsiffrorna och den oroväckande låga inflationen i landet som riktade åtgärder för att få igång landets ekonomi lanserats. Det har dragit blickarna till landets börser, som fört en tillbakadragen tillvaro i samband med att ekonomin hållits nedstängd och fastighetssektorn dragits med stora problem. De senaste veckornas rally har fått Shanghaibörsen på plus för de senaste fem åren, medan Hong Kong-börsen fortfarande är negativ med tjugo procent under samma mätperiod.

Den senaste mätningen av konsumentpriserna i Kina visar en fortsatt låg aktivitet med en ökning på 0,4 procent på årsbasis de senaste tolv månaderna. Landet har inte haft samma inflationsproblem som stora delar av omvärlden utan snarare under 2023 och 2024 dragits med ett deflationshot där priserna som mest var negativa med 0,8 procent på årsbasis i januari i år.

I USA har protokollet publicerats för Federal Reserves senaste möte den 17:e och 18:e september, då centralbanken gjorde sin första sänkning av styrräntan på fyra år från 5,5 procent till 5,0 procent. I protokollet konstateras fallande räntor för amerikanska statspapper i samband med att förväntningarna på lättnader i penningpolitiken ökat. Dock nämns att utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaden är i linje med fortsatt ekonomisk expansion.

Marknadens förväntningar på räntesänkningar hade fördubblats från 50 punkter vid föregående mötet i juli till 100 punkter vid detta möte. I en enkätundersökning var förväntningarna kring konjunkturen fortsatt optimistisk på kort och medellång sikt, medan förväntningarna kring arbetslösheten i huvudsak var oförändrade.

I Sverige har det nya snabb-KPI presenterats för första gången av Statistikmyndigheten (SCB). Syftet är att ge en tidig indikation för prisutvecklingarna den gångna månaden, inför den riktiga mätningen som kommer i mitten på månaden. Den preliminära mätningen visade på prisökningar på 1,6 procent i september, vilket skulle vara en minskning från 1,9 procent i augusti.

Den preliminära mätningen på Riksbankens målvariabel KPIF var 1,1 procent, vilket skulle vara en minskning med en tiondels procentenhet från föregående månad. Glädjande så var även det preliminära måttet på kärninflationen KPIF-XE preliminärt nere på två procent, i så fall för första gången sedan december 2021.

I USA kom rapporten för konsumentpriserna från departementet för arbetsmarknadsstatistik (BLS). Mätningen visade en fortsättning av trenden med fallande priser som pågått i sex månader, där KPI fallit från 3,5 procent till 2,4 procent. Dock ligger kärninflationen på höga 3,3 procent, vilket till och med var en uppgång med en tiondels procentenhet från föregående månad. Det var framför allt tjänstepriserna som bidrog positivt med en ökning med 4,7 procent.