Rapportperioden inledd och tillväxtsiffror revideras ner globalt

Vecka 16 2026

Rapportperioden har inletts och först ut av de svenska storbolagen var Ericsson, vars aktie inlett året starkt med en tjugoprocentig uppgång, vilket fullbordat dubbleringen av lägsta kursen från hösten 2023. Företaget rapporterade försäljning på 49,3 miljarder kronor för årets första kvartal, vilket var tio procent lägre än motsvarande period förra året. Bruttoresultatet uppgick till 23,7 miljarder kronor, vilket var elva procent lägre än första kvartalet föregående år. Vinsten blev 900 miljoner kronor, lägre än 4,2 miljarder kronor under första kvartalet föregående år.

På makroområdet har det kommit inflationsdata från Sverige och euroområdet för mars. Statistikmyndighetens ordinarie publicering reviderade ner prisökningarna i mars till 0,5 procent från 0,6 procent i den preliminära mätningen. Månadsförändringen kvarstod på -0,6 procent. KPIF låg på 1,6 procent på årsbasis och -0,6 på månadsbasis medan KPIF-XE låg på 1,1 procent på årsbasis och -0,3 procent på månadsbasis, allt i linje med förra veckans preliminära mätning.

Rapporten visade att drivmedelspriserna steg med cirka 20 procent under mars, vilket var största prisökningen sedan 1990-talet. Dieselpriset steg med 28 procent och bensinpriset med cirka 15 procent. Största bidraget på nedsidan och varför månadsutvecklingen av priserna var negativ var att elpriset sjönk med 19,3 procent jämfört med föregående månad. Noterbart är att elpriserna var fem procent högre än i mars förra året. I stället var det lägre räntekostnader för villor och bostadsrätter som bidrog på nedsidan gällande prisförändringarna på årsbasis.

I euroområdet låg prisökningarna på 2,6 procent i mars, vilket var högre än 1,9 procent i februari och högsta mätningen sedan juli 2024. Det var något högre än den preliminära mätningen på 2,5 procent. Motsvarande siffra för Europeiska unionen som helhet var 2,8 procent, vilket var högre än 2,1 procent i februari. Högst var prisökningarna i Rumänien med nio procent, följt av Kroatien med 4,6 procent och Litauen med 4,4 procent. Lägst var prisökningarna i Danmark med 1,0 procent, följt av Tjeckien, Cypern och Sverige med 1,6 procent. Det går att konstatera att varken Danmark, Tjeckien eller Sverige har euron som valuta medan Rumänien och Litauen har euron som valuta. Därutöver var Sverige det enda landet med fallande månadspriser.

Från USA kan vi rapportera prisutvecklingen i producentled, som ofta föregår konsumentpriserna. För mars låg prisökningarna på 4,0 procent på årsbasis, den högsta mätningen sedan februari 2023. På månadsbasis låg prisökningarna på 0,5 procent, samma som föregående månads notering. Prisökningarna härstammade från varusektorn vars priser steg med 1,6 procent, medan priserna inom tjänstesektorn var oförändrade. Kärn-PPI ökade med 3,6 procent på årsbasis och 0,2 procent på månadsbasis. Där behöver vi enbart gå tillbaka till november förra året för att hitta motsvarande siffra.

Internationella valutafonden har släppt en rapport från den kommande World Economic Outlook. I rapporten konstateras att den globala ekonomin står inför en utmaning efter krigsutbrottet i Mellanöstern. De globala tillväxtsiffrorna förutspås ligga på 3,1 procent under 2026 och 3,2 procent under 2027. Detta är under förutsättning att Irankriget inte utvidgas eller blir långvarigt. Inflationen förväntas stiga något under 2026 för att minska under 2027.

Rapporten lyfter fram åtskilliga risker för ekonomin; bland annat Irankriget, geopolitisk uppdelning och handelshinder. Dessutom lyfts höga statsskulder fram som en svaghet. På uppsidan finns potential i produktivitetsvinster från AI och förbättrade handelsrelationer. World Economic Outlook publiceras den 30 april på Internationella valutafondens hemsida.