Framgång för det Republikanska partiet i valet och nya rekordnivåer på USA-börserna
Det amerikanska valet blev en framgång för det Republikanska partiet med seger i presidentvalet samt egen majoritet i senaten och representanthuset. Detta orsakade glädjeyra på landets börser, där S&P-indexet gick över 6 000 för första gången. Indexet stängde veckan upp drygt tre procent och är upp hela 26 procent för kalenderåret. Det svenska breda indexet OMX SPI stängde veckan ner en knapp procent, medan det europeiska storbolagsindexet STOXX 600 gick ner under veckan med 2,3 procent.
Den senaste inflationsmätningen i form av snabb-KPI från SCB visade på torsdagsmorgonen prisökningar på 1,6 procent på helårsbasis i oktober, vilket var oförändrat jämfört med föregående månad. Prisökningarna från september till oktober var dock positiva, med en ökning på 0,2 procent. KPIF låg preliminärt på 1,5 procent i oktober, vilket var en ökning från 1,1 procent i september. Kärninflationsmåttet KPIF-XE låg på 2,1 procent i oktober, vilket var en tiondels procentenhet högre än föregående månad.
Den svenska Riksbanken meddelade senare på torsdagen som förväntat att styrräntan sänks med 50 punkter till 2,75 procent. Detta var den fjärde sänkningen för året. Det finns även möjlighet att räntan sänks på nytt vid nästa sammanträde i december. Något förvånande hänvisar Riksbanken till den svaga konjunkturen, vilken enligt pressmeddelandet behöver stärkas för att stabilisera inflationen. Den svenska centralbanken har endast tre mandat; att hålla inflationen låg och stabil över tid, hålla det finansiella systemet stabilt och hantera betalningssystemen.
Märkligt nog nämns inte kronkursen i pressmeddelandet. Kronan har tappat betydligt gentemot US-dollarn med en nuvarande kurs på 10,83 USD/SEK och ser ut att kunna passera 11-kronorsnivån på nytt om trenden håller i sig. Något bättre utvecklar sig eurokursen som hållit sig relativt stabil under året och idag ligger på 11,60 EUR/SEK. Möjligtvis tar inte Riksbanken lika stor hänsyn till den svaga kronan nu när inflationen är nere på lägre nivåer och risken att importera inflation genom högre importpriser inte är lika allvarlig.
Den amerikanska centralbanken FED lämnade även de sitt räntebesked på torsdagen. De följde upp september månads sänkning på 50 punkter med en sänkning med 25 punkter till 4,75 procent. I presskonferensen menade ordföranden Powell att ekonomin fortfarande är stark och att arbetsmarknaden kylts av, men fortsatt är stabil. Totalt sett är arbetsmarknadens förhållanden tillbaka på 2019 års nivåer, vilket inte bidrar nämnvärt till inflationen — som sedan sommaren 2022 sjunkit från dryga sju procent till nuvarande två procent, mätt i konsumentpriser. Dock ligger kärninflationen enligt samma mätningar på 2,7 procent, vilket är något högt, enligt Powell.
I presskonferensen lyftes fram att en för snabb räntesänkning kan bidra negativt till inflationsmålet, men avvägningen mot riskerna för arbetslösheten väger över vid detta tillfälle. Direktionen vill inte göra några utfästelser för kommande besked, utan väger in kommande statistik och fattar varje beslut möte för möte. De har enligt ordförande Powell medvetet lagt sig på en nivå så att de dels kan bromsa räntesänkningarna ifall inflationen ligger för högt, dels påskynda desamma ifall arbetsmarknaden visar svaghet.
