Fallande konsumentpriser i Sverige medan kostnader för privata sektorn ökar

Vecka 19 2026

Börsrapporterna tunnas ut, men vi noterar halvledartillverkaren AMD:s kvartalsrapport som hjälpte lyfta aktiekursen med 33 procent för veckan, vilket fört upp företaget bland de 20 högst värderade aktiebolagen i världen, före konkurrenten Intel. Tisdagens rapport innebar intäkter på drygt tio miljarder US-dollar och ett rörelseresultat på 1,5 miljarder US-dollar. Enligt företagets VD Lisa Su var det efterfrågan på infrastruktur för AI och datacenter som låg bakom det starka resultatet. AMD:s aktie är upp mer än hundra procent sedan årsskiftet.

På makroområdet kom inflationssiffror för Sverige följt av Riksbanken styrräntebeslut. Statistikmyndigheten preliminära KPI-mätning för april visade fallande priser på årsbasis med 0,1 procent. Det var lägre än 0,5 procent i mars och det förväntade 0,3 procent. Det var första gången priserna föll på årsbasis sedan april 2020. Prisförändringarna på månadsbasis var -0,6 procent — vilket var samma värde som i mars — men större än det förväntade -0,2 procent. KPIF steg med 1,6 procent på årsbasis och sjönk med 0,6 procent på månadsbasis. KPIF-XE var oförändrat på årsbasis och sjönk med 0,6 procent på månadsbasis. I en kommentar berättar en statistiker på SCB att matpriserna fallit med 5,5 procent sedan föregående månad.

Riksbanken svarade med att behålla styrräntan på 1,75 procent för femte gången sedan september förra året. I pressmeddelandet hänvisas till en svag konjunktur och riskerna för ökad inflation till följd av kriget i Mellanöstern. Den låga inflationen ger enligt Riksbanken utrymme att invänta effekterna av kriget innan ett beslut att ändra styrräntan behöver fattas.

Norges Bank valde — till skillnad från sin svenska motsvarighet — att agera med en höjning av styrräntan med 25 punkter till 4,25 procent, vilket indikerades redan vid föregående möte. Bakgrunden är enligt pressmeddelandet inflationen som var 3,6 procent på årsbasis i mars och sannolikheten för ytterligare prisökningar till följd av kriget i Mellanöstern. Den norska kronan har stärkts av det högre ränteläget och handlas nu i paritet med svenska kronan.

I USA har arbetsmarknadsdata varit i fokus. Antalet nya jobb ökade med 115 000 i april, vilket var lägre än reviderade siffran för mars på 185 000, men högre än det förväntade 62 000. Ökningen var störst inom hälsovårdssektorn och minskningen störst i informationssektorn. Samma rapport visade att arbetslösheten låg oförändrad på 4,3 procent, vilket var i linje med förväntningarna.

Den separata JOLTS-rapporten visade att antalet lediga jobb uppgick till 6,9 miljoner i mars, vilket var en minskning med 56 000 jämfört med föregående månad och något högre än förväntat. Antalet lediga jobb ökade mest inom bank och försäkring men minskade mest inom professionella tjänster.

En annan konjunkturmätare för amerikanska ekonomin är utvecklingen inom tjänstesektorn, som står för cirka 80 procent av antalet anställningar. ISM:s enkät visade en försvagning av indexet från 54,0 i mars till 53,6 i april. Noterbart är att delindexet för anställningar låg under 50 för andra månaden i rad och att prisindexet låg kvar på 70,7 — vilket föregående månad var högsta noteringen sedan oktober 2022. Den konkurrerande mätningen från S&P Global såg det sammansatta indexet för april revideras till 51,7 från 52,0 i den preliminära mätningen.

På hemmaplan rapporterade Silf inköpschefsindex för april i samarbete med Swedbank. Det sammansatta indexet sjönk från 56,0 i mars till 53,8 i april. Indexet för industrisektorn ökade från 56,2 till 57,2. Det var högsta mätningen sedan februari 2022. Det kunde inte motverka effekten av indexet för tjänstesektorn, som sjönk från 55,9 till 52,5. Delindexet för rå- och insatsvarupriser låg på 72,1, vilket var en ökning från 68,7 och det högsta värdet sedan oktober 2022.