Korrektion på USA-börsen medan svenska ekonomin återhämtar sig

Vecka 11 2025

Störst rubriker denna vecka fick den förväntade konkursen av det delvis skattefinansierade batteriföretaget Northvolt. Totalt investerades cirka 150 miljarder kronor i företaget, varav drygt hälften finansierades med skattemedel från olika stater i den största konkursen sedan Kreugerkraschen 1932.

På börsen nådde det amerikanska indexet S&P 500 med torsdagens stängning korrektionsnivåer, det vill säga en nedgång på tio procent. Nedgången skedde på enbart 16 handelsdagar, vilket är en av de snabbare nedgångarna på senare tid. Glädjande steg indexet med drygt två procent på fredagen, vilket gjorde att veckan summeras till drygt minus två procent.

På makroområdet var den senaste KPI-mätningen från USA huvudnumret. Prisökningarna på årsbasis sjönk från 3,0 procent i januari till 2,8 procent i februari, vilket var den första minskningen sedan september. Boendekostnader stod för ungefär hälften av prisökningarna på månadsbasis. Måttet på kärninflationen steg med 3,1 procent på årsbasis, vilket var en minskning från januaris mätning på 3,3 procent och första gången sedan april 2021 som indexet gick under 3,2 procent.

I Sverige låg KPI på årsbasis i februari på 1,3 procent, en uppgång från 0,9 procent i januari. Riksbankens målvariabel KPIF låg på 2,9 procent, vilket var en uppgång från 2,2 procent i januari. Måttet på kärninflationen, KPIF-XE, låg på tre procent. Samtliga mätningar överensstämde med förra veckans snabb-KPI.

Bidragande till uppgången på årsbasis var bland annat resor och elpriser som ökade med cirka nio procent, livsmedel och restaurangbesök som ökade med 3,9 procent vardera och hyror som ökade med sex procent. På minussidan låg räntekostnader för bostadsrätter och egnahem som minskade med 20,3 procent respektive 17,4 procent samt drivmedelspriser som minskade med sju procent på årsbasis.

Statistikmyndigheten har även redovisat sin BNP-indikator för januari månad. De två föregående mätningarna låg på förvånansvärt höga siffror med en ökning av BNP på årsbasis på först 2,8 procent i november följt av 3,4 procent i december. Denna gång sjönk siffran tillbaka något, men landade ändå på två procent, vilket bortsett från de två senaste mätningarna är en nivå som vi behöver gå tillbaka två år för att finna.

Avslutningsvis kom på fredagen även Statistikmyndighetens arbetskraftsundersökning (AKU) för februari. Denna går på tvärs med den starka BNP-siffran med en ökning av arbetslösheten med 0,9 procentenheter till 9,4 procent. Sysselsättningsgraden uppgick till 68,7 procent. Intressant nog ökade antalet fast anställda, vilket innebär att det är tidsbegränsade anställningar som minskar. Även den totala mängden arbetade timmar ökade. Dessa siffror kan tolkas som att det finns ett behov av arbetskraft hos företagen, men att osäkerheten gör att färre anställningar påbörjas.

Denna statistik ska bland annat ligga till grund för Riksbanken när de fattar sitt räntebeslut på onsdag, följt av publiceringen på torsdagen. Styrräntan förväntas ligga kvar på 2,25 procent efter tre sänkningar i följd. Även den amerikanska centralbanken Federal Reserve fattar sitt nästa räntebeslut på onsdag, då styrräntan förväntas ligga kvar på 4,5 procent för andra mötet i rad, efter de möjligen förhastade räntesänkningarna i slutet av förra året.