Fed slog till med dubbelsänkning och Riksbanken publicerar sitt nästa räntebeslut på onsdag
Vi går in i den sista av tre intressanta centralbanksveckor, där först ECB som väntat följde Riksbanken och sänkte sin viktigaste styrränta med 25 punkter och Fed förra veckan något överraskande slog till med en dubbel sänkning med 50 punkter. På onsdag publiceras Riksbankens räntebesked, där de flesta bedömare väntar sig en sänkning med 0,25 procentenheter till 3,25 procent.
Redan i inledningen av året förekom spekulationer att den amerikanska centralbanken Fed skulle vänta till just septembermötet med att genomföra sin första räntesänkning sedan mars 2020. Det markerade då slutet på den då nio månader långa räntesänkningscykeln som inleddes sommaren 2019 och tog räntan från 2,5 procent till intervallet 0—0,25 procent.
Denna gång inleds sänkningscykeln på den högsta nivån sedan 2001, då räntan låg på 6,5 procent och den gången sänktes ner till en procent sommaren 2003, alltså en period på två och ett halvt år. Dock genomfördes majoriteten av räntesänkningen redan under 2001, i elva steg, ner till intervallet 1,5—1,75 procent.
En annan jämförbar period var finanskrisåren 2007—2008, då räntan i september 2007 låg på höga 5,25 procent och sänktes i tio steg ner till intervallet 0—0,25 procent fram till slutet av 2008.
En observation är att botten på de tre senaste räntesänkningscyklerna tagit styrräntan till en procent, följt av 0,25 procent två gånger om. Huruvida det finns utrymme att genomföra så kraftiga räntesänkningar denna gång utan att spä på en alltjämt ihållande inflation återstår att se.
I dagsläget befinner sig kärninflationen på 3,2 procent, medan Feds favoritmått PCE befinner sig på 2,5 procent. Att Fed ändå går ut med en dubbel sänkning kan tolkas som att farhågorna över en kraschlandning av ekonomin väger högre än risken för ännu en inflationsvåg. Det kan även tolkas som att centralbanken önskar stötta upp ekonomin inför presidentvalet i november.
Den amerikanska börsen, som redan innan beslutet låg på rekordnivå, tog ett skutt uppåt i samband med räntebeskedet. Det breda amerikanska indexet S\&P 500 ligger nu över 20 procent upp för året, att jämföra med motsvarande index i Europa, STOXX 600, som ligger 7,5 procent upp för året eller det breda svenska indexet OMX SPI som ligger elva procent upp för året.
Under veckan som gått kom även centralbanksbesked från Bank of Japan, som för andra gången i rad lät styrräntan ligga kvar på 0,25 procent, efter höjningen i slutet av juli som sände chockvågor till världens börser. Även i Kina, där centralbanken befinner sig i en snart tio år lång räntesänkningscykel, lät centralbanken People’s Bank of China styrräntan ligga kvar oförändrad på 3,35 procent.
