Stora börsras efter Liberation Day och fallande prisökningar i Sverige

Vecka 14 2025

Vi sammanfattar en händelserik vecka präglad av Liberation Day onsdagen den andra april. Vita huset har kommunicerat ett nationellt undantagstillstånd och lanserat sina tullar mot omvärlden som förväntas träda i kraft under helgen och kommande vecka. Mycket fokus ligger på nationell säkerhet. Enligt pressmeddelandet behöver landet säkra resurser nödvändiga för att bygga upp försvarskapacitet och skydda sig mot utbudsstörningar liknande de vi sett senaste åren. Även tillgången på mat tas upp som en faktor för nationens säkerhet.

Vita huset lyfter också fram den inhemska arbetsmarknaden. Tillverkningsindustrin har minskat de senaste decennierna i takt med att produktion flyttat utomlands. Detta har lett till stor arbetslöshet i delar av landet. Medan USA fortfarande står för en stor del av patent och bidrag till forskning och utveckling har etableringen av multinationella företag gjort att mycket av produktionen hamnat i Kina.

I huvudsak är tullarna baserade på USA:s handelsunderskott mot respektive länder. En tioprocentig tull ska sättas på all import. De länder som USA har störst handelsunderskott med har fått en individuellt satt tull. För Sveriges del gäller 20 procent, precis som för hela Europeiska unionen. Import från Kina belastas med 34 procents tull. Noterbart är att vissa länder undantagits från individuella tullar; bland andra Mexiko, UK och Kanada.

Marknaden tog inte emot beskedet lättvindigt; börserna föll världen över. S&P 500 föll nio procent för veckan och är därmed ner 13,5 procent för året. Samma utfall för Stockholmsbörsen där breda indexet är ner cirka 14,5 procent för året. Storbolagsindexet OMX30 föll 10 procent för veckan och är nu negativ för året, knappt nio procent. Det breda europeiska indexet Stoxx 600 föll knappt 8,5 procent för veckan och är nu ner knappt tre procent för året. Dollarkursen, som initialt handlades ner till 9,64 SEK per USD stärkes till att avsluta veckan där den började, strax under 10 SEK per USD.

På makrofronten kom snabb-KPI för mars från Statistikmyndigheten. Den preliminära siffran visade endast 0,5 procent prisökningar på årsbasis, en kraftig nedgång från 1,3 procent i februari och första nedgången för året. Vi får gå tillbaka till december 2020 för att hitta en så låg notering. Riksbankens målvariabel KPIF föll från 2,9 procent i februari till 2,3 procent i mars, vilket var lägre än det förväntade 2,6 procent. Måttet på kärninflationen, KPIF-XE låg på tre procent i mars, oförändrat från föregående månad, enligt de preliminära mätningarna.

I USA visade makrostatistiken olika riktning. Inköpsindex för tillverkningsindustrin visade återigen på en minskning, efter ett avbrott från den nedåtgående trenden från november 2022 de senaste två månaderna, med ett index på 49, vilket var lägre än det förväntade 49,5. Noterbart är att insatspriserna för tillverkningsindustrin steg kraftigt jämfört med föregående månad samt att en viss minskning i efterfrågan från Kanada på livsmedel märks.

Statistiken för antalet skapade jobb i USA (NFP) under mars landade på 228 000 nya jobb, vilket var klart högre än det förväntade 135 000 nya jobb och en ökning från 117 000 nya jobb i februari. Nya jobb tillkom framför allt inom hälsovård och social sektor, medan antalet statligt anställda minskade för andra månaden i följd.