Riksbanken sänker räntan på nytt medan USA angriper Iran

Vecka 25 2025

Centralbanksveckan överskuggas av helgens händelser i Mellanöstern. USA:s president beslöt att ingripa mot Irans kärnkraftsprogram i en framgångsrik aktion. Samtidigt trappas beskjutningen upp mellan Israel och Iran i en eskalerande situation. USA:s president uppmanar till fredsförhandlingar, medan Israels ambition verkar vara att åstadkomma ett regimskifte i Iran. Irans ledning kan svara med att stänga Hormuzsundet vid Persiska viken, vilket skulle stoppa en stor del av oljetransporterna från Mellanöstern.

På det ekonomiska området beslutade Riksbanken som väntat att sänka styrräntan med 25 punkter till två procent. Orsaken är att den ekonomiska återhämtningen går långsammare än väntat och att inflationsutsikterna sjunkit. I pressmeddelandet nämns en viss sannolikhet för en ytterligare sänkning under året. Bakgrunden är att tillväxten i landet är svag och arbetslösheten fortsatt hög.

Gällande de ekonomiska utsikterna tror Riksbanken att BNP-tillväxten i år blir 1,2 procent, vilket är lägre än marsprognosen på 1,9 procent. För de följande två åren förväntas en BNP-tillväxt på 2,4 respektive 2,3 procent. Noterbart är prognosen för styrräntan runt två procent fram till och med andra halvåret 2028.

På andra sidan Atlanten fortsätter Federal Reserve sin försiktiga hållning gällande den amerikanska styrräntan. Onsdagens beslut att hålla styrräntan på 4,5 procent var årets fjärde mötet med samma utfall.

I pressmeddelandet hänvisas till att den ekonomiska aktiviteten fortsatt expanderar medan arbetslösheten är låg och arbetsmarknaden robust. Inflationen är dock fortsatt något förhöjd. Kommittén är starkt förbunden att uppnå full sysselsättning och få ner inflationen till målet på två procent, enligt pressmeddelandet.

En centralbank som varit aktiv med räntesänkningar är den schweiziska. Torsdagens beslut att sänka räntan med 25 punkter innebär en återgång till nollräntepolitiken och i vissa fall negativa styrräntor som vi levde med fram till 2022. Bakgrunden är att prisökningarna i landet sjunkit till negativa vid senaste mätningen för maj.

Negativ inflation eller deflation är inte ovanligt för Schweiz som haft sådana perioder både 2012–16 och 2020. I centralbankens prognos förväntas inflationen ligga mellan noll och en procent under fram till och med 2027, givet att styrräntan ligger kvar på noll. Noterbart är att tillväxtprognoserna är lägre i jämförelse med de svenska siffrorna. BNP-tillväxten i Schweiz förväntas enligt SNB ligga mellan en och en och en halv procent under detta år och nästa.

En centralbank som överraskade i sitt beslut var den norska som i torsdags beslöt att sänka styrräntan från 4,5 procent till 4,25 procent. Detta var Norges Banks första räntesänkning i denna räntecykel och den första räntesänkningen sedan 2020. Precis som hos sin svenska motsvarighet revideras inflationsutsikterna nedåt jämfört med tidigare i år.

Norges Bank strävar efter att normalisera styrräntan för att återföra inflationen till målet utan att hämma ekonomin mer än nödvändigt, enligt pressmeddelandet. Utsikterna för styrräntan är att den ligger strax under fyra procent i slutet av året och kring tre procent i slutet av 2028.