Importtullar träder i kraft medan förhandlingar pågår med Ryssland och Ukraina
Vecka 32 2025
I en vecka där de största börsrapporterna skett och en mindre mängd makrodata presenterats var den internationella politiken i blickfånget. Den 8 augusti, drygt fyra månader efter Liberation Day, trädde en stor mängd amerikanska importtullar i kraft. Mest uppmärksamhet tilldrogs förhandlingen med Indien som vägrar stoppa importen av rysk olja. Samtidigt verkar Ryssland beredda att förhandla om villkoren för eldupphör i konflikten med Ukraina efter att USA:s president hotat med sanktioner mot den ryska ekonomin om konflikten fortsätter.
Börserna återhämtade sig från den svaga inledningen av augusti. Det amerikanska börsindexet S&P 500 steg 2,4 procent, medan den europeiska motsvarigheten STOXX 600 steg 2,1 procent. Det svenska storbolagsindexet OMX 30 steg 2,7 procent, med en fortsatt ihållande uppåtgående trend på knappt 7,5 procent sedan midsommar.
Efter en intensiv rapportvecka från de stora techbolagen förra veckan var en av de stora rapportvinnarna mjukvarubolaget Palantir som specialiserar sig på plattformar för övervakning och datainhämtning. Företaget rapporterade intäkter på 733 miljoner USD varav över hälften är från statliga kontrakt. Med en ökning av intäkter på 68 procent för helåret och försäljning på över 1 miljard US-dollar är det ett av de snabbast växande börsbolagen i USA. Aktien steg 21 procent för veckan och har stigit knappt 150 procent under 2025 och över 500 procent de senaste tolv månaderna.
En av årets största förlorare på börsen, det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk — som tappat nära hälften av sitt börsvärde under 2025 — rapporterade ett rörelseresultat på 72,2 miljarder danska kronor för det första halvåret, en ökning med 25 procent. Försäljningen uppgick till 155 miljarder danska kronor, en ökning med 16 procent. Företaget varnade för lägre tillväxt under andra halvan av 2025 till följd av att blandningar på företagets läkemedel ökar i popularitet. Aktien återhämtade sig med drygt tre procent för veckan efter en uppgång med nästan tolv procent under de två handelsdagarna efter rapporten.
På makroområdet var den preliminära inflationsmätningen för juli från Statistikmyndigheten huvudnumret. Mätningen visade stigande konsumentpriser för andra månaden i rad. Den årliga förändringen låg på 0,8 procent. Riksbankens målvariabel KPIF steg med två tiondels procentenheter till tre procent på årsbasis, vilket är en bra bit över målet på två procent och minskar sannolikheten för att nästa ränteförändring blir en sänkning. Måttet på kärninflationen KPIF-XE sjönk från 3,3 procent i juni till 3,1 procent i juli.
En bredare bild av den svenska ekonomin ges av Konjunkturinstitutets konjunkturuppdatering för augusti. Där konstateras att tullarna ser ut att landa på förväntad nivå, vilket leder till att den svenska exportmarknaden växer långsamt under 2025 och 2026. Den låga BNP-tillväxten förklaras av att hushållen är försiktiga med att öka konsumtionen. Konjunkturen börjar återhämta sig mot slutet av året, enligt publiceringen. Arbetslösheten förväntas sedan sjunka under 2026. BNP-tillväxten förväntas bli 0,7 procent för 2025, följt av 2,6 procent för 2026.
