Fedchefen under press när inflationen stiger på nytt

Vecka 7 2025

Denna vecka låg fokus på USA där Federal Reserves ordförande Jerome Powell förhörts i kongressen. Powell har varit under politiskt tryck från den amerikanska presidenten som argumenterat för snabbare styrräntesänkningar. I en spretig utfrågning över många politiska och ekonomiska områden svarade Powell helst på frågor om räntepolitiken. Han vidhöll sin tidigare åsikt att det inte är brådskande att sänka räntan ytterligare.

Marknadens förväntningar om räntebanan har reviderats kraftigt och nu ligger förväntningarna för räntan vid utgången av 2025 snarare runt fyra procent, jämfört med cirka 3,25 procent vid årsskiftet. Några kommentatorer har hävdat att Fed gjorde ett policymisstag när de sänkte räntan tre gånger det andra halvåret av 2024. Det har även antytts att nästa ränteändring från Fed till och med borde vara en höjning.

Mot bakgrund av denna diskussion så röner varje amerikansk datarapport stor uppmärksamhet. Viktigast denna vecka var KPI-siffran för januari som publicerades i onsdags. Det breda KPI steg med 0,5 procent på månadsbasis och 3,0 procent på årsbasis.

Det var den fjärde månadens ökning i rad sedan septembers mätning på 2,4 procent och den högsta mätningen sedan juli 2024. Störst del av prisökningarna bestod av bostadskostnader medan störst procentuell ökning bestod av energipriser. Måttet på kärninflationen låg på 3,3 procent, fortsatt inom intervallet 3,2–3,4 procent som hållits sedan maj 2024.

Dataströmmen fortsatte med ett liknande index, men mätt på producentpriser i stället för konsumentpriser. Måttet PPI uppmärksammas mest för att det är en av huvudkomponenterna i Fed:s favoritmått PCE som publiceras i slutet av februari. Januari månads mätning av PPI visade en prisökning på 0,4 procent på månadsbasis och 3,5 procent på årsbasis, vilket var oförändrat sedan förra månadens notering som var den högsta sedan februari 2023. Noterbart är att denna månads publicering var klart högre än förväntningarna som låg på 3,2 procent.

I skymundan av fokuset på USA sedan valet kan konstateras att trendbrottet som skedde vid årsskiftet gällande de europeiska börsernas prestation jämfört med de amerikanska har hållit i sig.

Medan S&P 500 visar en avkastning för 2025 på 4,2 procent har det breda europeiska indexet Stoxx 600 stigit med hela 8,2 procent och storbolagsindexet Stoxx 50 har inlett året ännu bättre med en uppgång på 11,7 procent.

För det europeiska storbolagsindexet innebär den senaste uppgången att en historisk högstanivå har nåtts på nytt efter 25 års väntan. Indexet står alltså på samma nivå som det gjorde våren 2000, då IT-krisen på världens börser bröt ut och 60 procent av indexet raderades ut under de följande tre åren.

I Stockholm ligger både det breda indexet och storbolagsindexet OMX30 på en uppgång på 8,3 procent för året. Dock är det värt att komma ihåg att S&P 500 fortfarande ligger ytterst nära sin högstanivå, så ännu har det inte skett något absolut trendbrott gällande de amerikanska börserna.