Marknaden förväntar sig räntesänkningar av Fed när arbetsmarknaden svalnar

Vecka 36 2025

Makrodata dominerar återigen marknaden, där Federal Reserves räntebeslut under slutfasen av året står i fokus. Tre ordinarie sammankomster återstår, där det närmaste äger rum 16 till 17 september. Marknadens förväntningar är hundra procent för en sänkning i september, enligt FedWatch beräkningar. Detta förväntas följas upp av ytterligare två sänkningar före årsskiftet.

Störst intresse under veckan riktades mot arbetsmarknadsrapporten från USA. En svag arbetsmarknad skulle göra den amerikanska centralbanken mer benägen att sänka styrräntan på grund av deras tudelade mandat att uppnå prisstabilitet och full sysselsättning.

Den amerikanska jobbrapporten för augusti kom in på låga 22 000 nya jobb, klart lägre än föregående månads 79 000 och det förväntade 75 000. Mest oroande är att arbetsmarknaden kylts av kraftigt sedan april, vilket visas av att nettot för nyskapade jobb de senaste fyra månaderna ligger på endast 107 000. Rapporten visade att flest jobb skapats inom hälsovårdssektorn, medan statliga jobb bidrog på nedsidan.

Arbetslösheten låg enligt samma rapport på 4,3 procent, vilket innebär 7,4 miljoner arbetslösa personer. Det var en ökning med en tiondels procentenhet för andra månaden i rad och högre än det förväntade 4,2 procent. Långtidsarbetslösheten låg på 1,1 procent, motsvarande 1,9 miljoner personer, vilket är en ökning med 385 000 sedan årets början.

Om vi stannar kvar i USA, så har det kommit PMI-mätningar från S&P Global. Dessa syftar till att mäta aktiviteten i ekonomin och grundar sig på enkätsvar från över tusen privata företag. Mätningen visade ökad aktivitet inom alla sju uppmätta sektorer. Starkast var den finansiella sektorn, följt av teknik respektive konsumentvaror. Noterbart var att området konsumentvaror steg för femte månaden i följd. Sämst utvecklades tjänstesektorn för konsumenter, vilket inte har hänt sedan augusti 2022.

Den detaljerade rapporten för tjänstesektorn landade på 54,5 för augusti, vilket var en nedgång från 55,7 i juli och klart lägre än den preliminära siffran på 55,4. Undersökningen visade att företaget fortsatt var benägna att nyanställa, men att oron för prisökningar på grund av importtullar bidrog negativt. Tullarna slår igenom på både dyrare insatsvaror och högre försäljningspriser.

På hemmaplan var den preliminära KPI-mätningen från Statistikmyndigheten huvudnumret. Denna visade en prisökningstakt på 1,1 procent på årsbasis för augusti, en ökning från 0,8 procent i juli. Det var en ökning för fjärde månaden i rad och i linje med förväntningarna. Noterbart var månadsförändringen från juli till augusti minus 0,4 procent. Riksbankens målvariabel KPIF steg från 3,0 procent i juli till 3,3 procent i augusti på årsbasis. Även här var månadsförändringen negativ med 0,2 procent. KPIF-XE, som exkluderar mat- och energipriser, sjönk från 3,2 procent i juli till 2,9 procent på årsbasis i augusti.

Det kom även en gemensam KPI-mätning för eurozonen från Eurostat. Den visade prisökningar på 2,1 procent på årsbasis, vilket var en ökning med en tiondels procentenhet och över förväntan med samma marginal. Lägst i mätningen låg Cypern på minus 0,1 procent och högst låg Estland med 6,2 procent. Måttet på kärninflationen visade för fjärde månaden i rad prisökningar på 2,3 procent på årsbasis, vilket är de lägsta siffrorna sedan januari 2022.