Prisökningarna kryper uppåt medan vissa framsteg gjorts på den geopolitiska arenan

När rapportperioden avslutas riktas fokus mot geopolitiken och inflationen som börjar uppmärksammas på nytt. Positiva nyheter har kommit från Mellanöstern där Israel och Hizbollah är överens om en vapenvila. Det finns tecken på framsteg i konflikten mellan Ryssland och Ukraina — där Ukrainas president öppnat upp för fredssamtal med Rysslands president. Marknaden har reagerat med att sänka oljepriset med 4,5 procent.

Den amerikanska börsen fortsätter gå starkt med ny högstanivå på det breda S&P 500-indexet. Det återstår att se om det traditionsenligt kommer ett decemberrally eller om det blir ett trendbrott från uppgången som egentligen började redan i oktober förra året. Trögare går det på Stockholmsbörsen som toppade redan i slutet av september i år och sedan dess tappat drygt fem procent. Dock steg Stockholmsbörsen under veckan — för första gången på tre veckor — med en uppgång på en procent.

Inflationen är åter i blickfånget när centralbanker riskerar att begå policyfel med för tidiga räntesänkningarna samt missa med sina prognoser ifall energipriserna överraskar på uppsidan och när beräkningseffekter från föregående år klingar av. Den tillträdande amerikanske presidenten kommer lägga stor vikt vid importtullar, vilka har en potential att driva upp priserna på nytt.

I onsdags kom en inflationsmätning från USA som visade på en uppgång från 2,1 procent i september till 2,3 procent i oktober, vilket var i linje med förväntningarna. Jämfört med ett år sedan sjönk varupriserna med en procent, medan tjänstepriser steg med cirka fyra procent. Matpriserna steg med en procent och energipriserna sjönk med hela sex procent. Måttet på kärninflationen steg därför mer än det bredare indexet, nämligen med 2,8 procent på årsbasis, vilket är en bit över den amerikanska centralbankens mål på två procent.

I eurozonen steg priserna preliminärt i november för andra månaden i rad och är nu uppe på 2,3 procent på årsbasis, vilket är den högsta nivån sedan juli. Tjänstepriserna bidrog mest på uppsidan med en ökning på 3,9 procent. Även matpriserna bidrog med en uppgång på 2,8 procent. Kraftigt fallande energipriser för ett år sedan försämrar beräkningseffekterna. Noterbart är att prisökningarna skiljer sig åt markant mellan medlemsländerna, från 0,5 procent i Irland till 5,0 procent i Belgien.

I Sverige får vi vänta till torsdag på snabb-KPI som hittills har varit träffsäkert i linje med ordinarie mätning. Förväntningarna ligger på att prisökningarna stiger från 1,6 procent i oktober till 1,9 procent för november, vilket skulle vara den första ökningen för året.