Kräftgång i Storbritannien medan inflationskampen går framåt på hemmaplan

Årets första riktiga börsvecka är avklarad, även om den var något kortare på grund av trettondedagen i Sverige och begravningen av president Carter i USA i torsdags. I USA upptar de omfattande bränderna i Los Angeles-området mycket av nyhetsrapporteringen. På andra sidan Atlanten kan vi glädjas åt en ny högstanivå i måndags för Nvidia som är uppe på andraplatsen efter Apple för högst värderade aktiebolag i världen. Den kommande veckan är den sista innan årsrapportperioden på Stockholmsbörsen inleds.
På hemmaplan kom i onsdags snabb-KPI, som hittills visat sig vara i linje med den riktiga mätningen av KPI. Denna gång överraskade mätningen på nedsidan med en halvering från föregående tre månaders 1,6 procent till 0,8 procent på årsbasis. Det innebär — om siffran valideras vid den egentliga publiceringen — att KPI under 2024 sjunkit från 5,4 procent i januari till 0,8 procent i december och fullbordar nedgången av prisökningarna som inleddes i början av 2023 då KPI steg med 11,7 procent på årsbasis.
Internationellt har uppmärksamheten återigen riktats mot UK:s statslåneräntor. Den tioåriga statslåneräntan steg kraftigt från två procent till över fyra procent under hösten 2022 och har sedan dess legat i intervallet mellan 3,5 procent och strax över 4,5 procent. Men nu har ett trendbrott skett där räntan stigit med över en procentenhet sedan september till 4,85 procent — en nivå som inte har setts sedan finanskrisåret 2008. Ännu mer dramatiskt blir det om man ser den 30-åriga statslåneräntan som handlas till 5,4 procent, även det en uppgång med en procentenhet sedan september, en nivå som inte har setts sedan 1998.
UK utmärker sig som en stat som haft svårt att få bukt med inflationen, som enligt den senaste mätningen ligger på 2,6 procent. Detta har fått Bank of England att gå försiktigt framåt genom att hittills endast sänka räntan med 50 punkter, från 5,25 procent till 4,75 procent. Detta ihop med en tillväxt som legat under en procent på årsbasis de senaste två åren skapar en dålig makroekonomisk inramning. Detta visar sig inte minst på Londonbörsen som endast avkastat 8,7 procent de senaste fem åren.
På fredagskvällen svensk tid kom en jobbrapport från USA. Arbetsmarknaden är under observation eftersom den anses avgörande för Federal Reserves räntepolitik under det närmaste året. Denna mätning visade att 256 000 nya jobb skapades i USA under december, vilket var den högsta mätningen sedan i mars. Likt tidigare så var många arbeten inom offentlig sektor, men denna gång steg även antalet nya jobb i detaljhandeln. Arbetslösheten låg kvar på 4,1 procent.