Ericsson rapportveckans vinnare medan US-dollarn handlas under nio kronor

Vecka 4 2026

Årets första rapportvecka är avklarad och vi konstaterar en nedgång på Stockholmsbörsen med 1,25 procent. Storbolagsindexet OMX 30 klarade sig bättre med en nedgång på 0,8 procent. Bägge indexen har ändå fått en bra start på 2026, med uppgångar på tre respektive 4,6 procent. Stockholmsbörsen fick draghjälp av Ericsson, vars aktie steg med 8,3 procent i samband med kvartalsrapporten.

Den mest uppmärksammade rapporten var just Ericsson, som rapporterade på fredagen. Företagets försäljning uppgick till 69,3 miljarder SEK, vilket var en ökning med sex procent före justeringar jämfört med samma kvartal föregående år. Bruttoresultatet uppgick till 33,2 miljarder SEK, trots motvind från en stark krona. Resultatet för perioden blev 8,6 miljarder SEK, vilket var en ökning från 4,9 miljarder föregående kvartal. En titt på siffrorna för helåret visar att resultatet för året landar på 28,7 miljarder SEK, vilket är en kraftig förbättring från 0,4 miljarder SEK föregående år.

Investmentbolaget Investor lämnade sin bokslutskommuniké för 2025. Där rapporterades ett substansvärde på 1 087 miljarder SEK vid årsskiftet. Det är en ökning med 14 procent för året. Totalavkastningen för bolagets innehav var 15 procent, vilket innebar att man slog jämförbart index för Stockholmsbörsen med två procentenheter. Noterbart är en värdeökning av investmentbolagets innehav i EQT med åtta procent. Störst avkastning kom från innehaven i SAAB följt av ABB och SEB. Största negativa bidragen kom från konsumtionsbolagen Electrolux och Husqvarna.

I väntan på veckans räntebesked från Riksbanken och Federal Reserve har det kommit viktig data för den amerikanska inflationen i form av PCE. Detta mått släpar fortfarande efter sedan höstens nedstängning av den amerikanska statsapparaten, så rapporten gäller oktober och november 2025. Måttet, som utgör summan av privat konsumtion, steg med en halv procentenhet på månadsbasis för vardera månaden. Det innebär förändringar i årstakt på 2,7 procent i oktober och 2,8 procent i november, vilket var i linje med förväntningarna för novembersiffran. För måttet på kärninflationen kärn-PCE var förändringarna 0,2 procent för vardera månaden och årsförändringarna desamma som det breda måttet.

Det har kommit inköpschefsdata i form av preliminär PMI från S&P Global för både USA och euroområdet för januari. Det sammansatta indexet för den amerikanska ekonomin steg från 52,7 föregående månad till 52,8. Det var tillverkningsindustrin som bidrog till förändringen med en ökning från 51,8 till 52,9, medan indexet för tjänstesektorn var oförändrat. Tullar och högre priser på insatsvaror fortsätter höja prisnivån i tillverkningsindustrin, medan det är måttligare prisökningar i tjänstesektorn till följd av ökad konkurrens.

Samma mätning för euroområdet visade oförändrat värde i januari för det sammansatta indexet på 51,5. Tillverkningsindustrin bidrog på uppsidan med en ökning från 48,8 till 49,4, medan tjänstesektorn bidrog på nedsidan med en minskning från 52,4 till 51,9. Här kan noteras att optimismen inför framtiden är på den högsta nivån på 20 månader. Det är dock stigande priser på både insatsvaror och färdiga produkter jämfört med föregående månad, där prisökningen var den största sedan april 2024.

Avslutningsvis kan vi konstatera att förra årets trend med en starkare krona håller i sig under årets första månad. På fredagen handlades en US-dollar under nio kronor, vilket är en förstärkning med drygt tre procent sedan årsskiftet och första gången sedan inledningen av 2022 som den handlas för mindre än nio kronor. Kronan har även stärkts mot euron som handlas till 10,59 SEK, en förstärkning med drygt två procent sedan årsskiftet. Här får vi gå tillbaka till slutet av 2022 för att hitta en lägre kurs.