Stopp för börsuppgången och svensk satsning på AI-infrastruktur

Vecka 21 2025

Efter fyra veckor av uppgångar på USA-börserna drabbades marknaden återigen av rädsla för statusen på den amerikanska ekonomin. Den utlösande faktorn var förra veckans besked från kreditvärderingsföretaget Moody’s, som följde Standard and Poors beslut från 2011 och Fitchs beslut från 2023 att sänka den amerikanska statens kreditbetyg från det högsta Aaa till det nästa högsta Aa1.

Amerikanska S&P 500 föll 2,6 procent för veckan, medan nedgången på Stockholmsbörsen var 3,1 procent. Mindre dåligt gick det för det breda europeiska indexet Stoxx 600 med en nedgång på 0,8 procent.

Störst påverkan hade beskedet på räntemarknaden, där räntan för långa amerikanska statspapper steg. Den 30-åriga amerikanska statsobligationen handlas över fem procent, en nivå som inte setts under längre perioder sedan 2007. Motsvarande statspapper handlades till en marknadsränta strax över en procent så sent som för fem år sedan. De korta marknadsräntorna har inte påverkats i någon större utsträckning. Den amerikanska tvååriga statsobligationen handlas strax under fyra procent.

På lördagen kom ett pressmeddelande från Wallenbergsstiftelsernas förvaltningsbolag att man tillsammans med börsbolagen AstraZeneca, Ericsson, Saab och SEB i samarbete med det amerikanska teknikbolaget Nvidia planerar ett infrastrukturprojekt i Sverige för att bygga kapacitet inom AI. Byggandet och driften av infrastrukturen kommer att bedrivas av ett gemensamt bolag där Nvidia kommer fungera som teknikleverantör.

Enligt ordföranden Marcus Wallenberg kommer investeringarna skynda på utvecklingen och användningen av AI inom svensk industri. Nvidias VD Jensen Huang jämför AI:s funktion med elektricitetens betydelse för den industriella revolutionen och internets betydelse för den digitala revolutionen.

På makroområdet har det kommit PMI-mätningar för USA och eurozonen för maj från S&P Global. Indexet som mäter aktiviteten inom tillverkningssektorn och tjänstesektorn fungerar som en temperaturmätare på ekonomin.

I den amerikanska mätningen steg det sammansatta indexet från 50,6 till 52,1. Det är en låg nivå historiskt och anledningen är oron över handelshindrens effekter. Starkast var tjänstesektorn, fast tillverkningssektorn gjorde en rejäl återhämtning från föregående månads mätning. Ökningarna beror på inhemsk efterfrågan, eftersom exporten av både varor och tjänster sjönk under månaden.

I mätningen för euroländerna sjönk det sammansatta indexet från 50,4 till 49,5. Det var första gången på fem månader som indexet låg under 50. Tjänstesektorn bidrog negativt när den minskade för första gången sedan november förra året, medan tillverkningssektorn ökade för tredje månaden i följd. De två största ekonomierna Tyskland och Frankrike bidrog negativt till mätningen, medan övriga medlemsländer bidrog med starkare siffror.