Oron ökar i Mellanöstern medan konjunkturindikatorerna jämnar ut sig

Veckan har präglats av oro på marknaderna efter eskaleringen i konflikten mellan Israel och Iran. Oljepriset, som gått ner kraftigt de senaste veckorna, har åter stigit upp nära 80 USD per fat, vilket är det högsta priset sedan slutet av augusti. På börserna har det varit blandad men lugn utveckling med svagt stigande kurser i USA och svagt fallande kurser i Europa inklusive Sverige.

Det har varit en intensiv makrovecka, där de amerikanska jobbsiffrorna haft mest tyngd. Det statliga amerikanska arbetsmarknadsdepartementet rapporterade på fredagen 254 000 nyskapade jobb i september, vilket var kraftigt högre än både augusti månads 159 000 nya jobb och de förväntade 140 000 nya jobben. Arbetslösheten sjönk för tredje månaden i rad till 4,1 procent, vilket var en minskning med 281 000 personer.

På den här sidan Atlanten rapporterade Eurostat den preliminära inflationssiffran för eurozonen i september. Den visade på en minskning för den tredje månaden i rad från augusti månads 2,2 procent till 1,8 procent i september. Det var en tiondels procentenhet lägre än förväntat samt den lägsta nivån sedan april 2021 och ett förmodat välkommet besked efter två raka räntesänkningar av centralbanken.

Noterbart är att prisökningarna är som högst i tjänstesektorn samt för mat och dryck med uppgångar på årsbasis på 4,0 procent respektive 2,4 procent. Det är framför allt energipriserna som dragit ner siffran, med en prisnedgång på sex procent på årsbasis i september.

Eurostat har även rapporterat den samlade arbetslöshetsdatan för eurozonen, vilken låg på 6,4 procent i augusti, vilket var oförändrat från föregående månad och i linje med förväntningarna. Noterbart är att denna nivå är den lägsta sedan mätningarna började 1995, vilket tyder på en fortsatt stark arbetsmarknad i euroländerna och en av de starkaste konjunkturindikatorerna för Europa just nu.

I Sverige har det kommit data för den privata tjänstesektorns inköpschefsindex som sätts samman av Sveriges inköps- och logistikförbund (SILF). Den visade på en stark inbromsning med en mätning på 49,1, vilket var klart lägre än förra månadens 52,4 och första gången sedan april i år som indexet legat under 50.

Tjänstesektorns utveckling kan fungera som en ledande indikator för tillväxt och arbetslöshet i landet och en svag notering som denna kan motivera Riksbanken att fortsätta lätta på penningpolitiken. Dock ska inte en enstaka månadsnotering övertolkas, vilket framhålls av chefen för mätningarna på SILF. Det samlade PMI för hela ekonomin backade till 49,7 för september, vilket var en minskning från 52,5 i augusti. I rapporten framhölls att återhämtningen i näringslivet går trögt med stor risk för fortsatt hög arbetslöshet i landet.