Amerikanska statsapparaten öppnar och arbetslösheten ökar i Sverige
Vecka 46 2025
Veckans största nyhet var att nedstängningen av den amerikanska statsapparaten upphörde på onsdagen efter ett reviderat förslag röstats igenom av kongressens bägge kamrar och skrivits under av presidenten. Det markerade slutet på den längsta nedstängningen i landets historia och skrevs till 43 dagar. Enligt Vita huset uppgår den totala kostnaden för nedstängningen till 1,5 biljoner US-dollar.
Siffror för arbetslösheten har publicerats av både Arbetsförmedlingen och Statistikmyndigheten. Arbetsförmedlingens siffror visade att cirka 551 500 personer var inskrivna som arbetslösa i oktober. Detta var en minskning med drygt femtusen personer eller en procent på årsbasis. Antalet nya jobb var knappt 78 500 i oktober, vilket var en minskning med cirka 6 500 jobb motsvarande 7,6 procent på årsbasis. Antalet inskrivna som fått ett jobb var knappt 33 500 personer, en ökning med drygt fyratusen personer motsvarande 14,3 procent på årsbasis.
I Statistikmyndighetens månatliga AKU ökade antalet arbetslösa med 71 000 personer till 509 000 personer — vilket ger ett arbetslöshetstal, antal arbetslösa av antalet i arbetskraften, på 8,9 procent. Det var en ökning med 0,6 procentenheter på månadsbasis och 1,1 procentenheter på årsbasis. Sysselsättningstalet, antal sysselsatta av befolkningen, låg på 68,9 procent, vilket var samma nivå som samma månad förra året. Arbetskraftstalet, andelen personer i arbetskraften av befolkningen, låg på 74,9 procent, vilket var en ökning med en procent på årsbasis.
Den slutgiltiga publiceringen av konsumentprisindex från Statistikmyndigheten för oktober bekräftade förra veckans preliminära siffror. Mätningen visade att livsmedelspriserna steg för första gången på tre månader. Även elpriserna, som var 21,7 procent högre än för ett år sedan, samt hyror bidrog på uppsidan. På nedsidan bidrog räntekostnader och drivmedelspriser, med nedgångar på årsbasis med 27,4 procent respektive 6,2 procent.
Slutligen publicerades protokollet från det senaste penningpolitiska mötet av Riksbanken. Direktionen, som vid detta tillfälle var en person kort, röstade enhälligt för förslaget att behålla styrräntan oförändrad på 1,75 procentenheter.
I protokollet framgår att både marknaden och analytiker förväntade sig en oförändrad styrränta både vid detta sammanträde och de kommande. Gällande den makroekonomiska omgivningen framgår det att diskussioner har förts kring svagheten i konjunkturen och om återhämtningen är på väg. Det har även diskuterats om bedömningen att den förhöjda inflationen är övergående fortfarande står sig. Sammanfattat är Riksbankens svar på bägge dessa frågor ja.
Ett scenario som lyftes fram av riksbankschef Erik Thedéen är att en fortsatt hög arbetslöshet i kombination med försiktiga konsumenter leder till en lägre inflation, vilket skulle kunna motivera en lättare penningpolitik. Ett annat scenario som Thedéen lyfte fram är att utbudsstörningar, likt de vi sett de senaste åren, på nytt skulle orsaka höjningar i prisnivån, vilket skulle motivera en högre styrränta. Med det sagt så ser inte Thedéen några anledningar att i dagsläget ändra styrräntan.
