Vapenvila mellan Israel och Iran med nytt årshögsta på USA-börsen
Vecka 26 2025
Marknaden andades ut efter att Irans vedergällning för förra veckans amerikanska anfall blev måttfull. Kort därefter kunde USA:s president utropa en vapenvila mellan Israel och Iran efter tolv dagars strider. Beskeden mottogs väl av marknaden med mestadels stigande börskurser.
Framgångsrika förhandlingar gällande handelspolitiken mellan USA och Kina lyfte börserna ytterligare i slutet av veckan. Amerikanska S&P 500 är åter över 6 000 och stängde fredagen med ny årshögstanivå, upp fem procent för kalenderåret.
Den ekonomiska huvudnyheten var inflationsmätningar för maj från USA. PCE landade på 2,3 procent, vilket var en ökning från föregående månads 2,2 procent och i linje med förväntningarna. Även kärn-PCE steg med en tiondels procentenhet från 2,6 procent till 2,7 procent, vilket även var högre än förväntat med samma marginal.
Feds ordförande Jerome Powell lämnade på onsdagen sitt halvårsvisa yttrande till kongressen. Powell påpekade att arbetsmarknaden befinner sig nära full sysselsättning med 4,2 procents arbetslöshet och att inflationen ligger något över tvåprocentsmålet. Ordföranden anser att effekterna av handelshindren är svårmätbara eftersom utfallet inte är känt. Enligt yttrandet är det dock sannolikt att tullarna leder till prisökningar och svagare ekonomisk aktivitet under året.
För egen del kunde vi ta del av Riksbankens senaste mötesprotokoll som publicerades på onsdagen. Beslutet var som bekant att sänka styrräntan med 25 punkter till två procent. I protokollet noteras en viss sannolikhet för ytterligare en sänkning under året från marknaden.
Gällande handelspolitiken så spår Riksbanken att den bidrar till lägre tillväxt i USA och euroområdet samt att inflationen håller sig över målet i USA. Den svenska konjunkturen bedöms fortsatt vara svag och lättas först i slutet av året.
Beslutet var enhälligt fattat av samtliga ledamöter. Riksbankenchefen Erik Thedéen motiverade sänkningen med att tillväxten tycks bli något svagare medan riskerna för varaktigt högre inflation än målet har minskat något. Gällande ytterligare sänkningar menar Thedéen att det finns en viss sannolikhet att detta skulle vara motiverat.
På det politiska området kan konstateras att NATO kommit överens om att stärka ländernas stridskrafter. På toppmötet i Haag beslutades att samtliga medlemsländer senast år 2035 ska tillägna 3,5 procent av BNP till försvarsutgifter samt ytterligare 1,5 procent till kritisk infrastruktur och civil beredskap.
