Styrräntan oförändrad och USA:s statsskuld når ny rekordnivå

Vecka 34 2026

Riksbanken beslöt som förväntat att behålla styrräntan oförändrad på 1,75 procent. I pressmeddelandet anges att sannolikheten för räntehöjning under året är oförändrad, det vill säga runt 50 procent.

Det som talar för räntehöjning är att inflationen varit högre än Riksbankens prognoser samt att konflikten mellan USA och Iran fortsätter, med de utbudsstörningar det innebär. Det som talar mot räntehöjning är att arbetsmarknaden utvecklats svagare än förväntat samt att oljepriset fallit tillbaka från de förhöjda nivåerna i våras.

Den största nyheten under veckan var att USA:s statsskuld passerat 40 biljoner US-dollar. Detta motsvarar ungefär 1,1 miljoner kronor per medborgare eller cirka 125 procent av bruttonationalprodukten, alltså den årliga produktionen inom ekonomin. Det innebär att drygt tre procent av bruttonationalprodukten går åt för att betala räntan på statsskulden.

Mycket uppmärksamhet riktades sedan till protokollet från Federal Reserves räntebeslut i slutet av juli. Centralbanken beslöt som förväntat att behålla styrräntan på 3,75 procent. Det var nio ledamöter som röstade för detta, medan tre ledamöter röstade för höjning med 25 punkter.

I protokollet konstateras att räntorna på amerikanska statspapper ökat något till följd av stigande marknadsräntor. Förväntningarna inför mötet var drygt 30 procents sannolikhet för räntehöjning, men marknaden förväntar sig höjning i september, följt av ytterligare höjning i inledningen av 2027.

Gällande amerikanska ekonomin nämns att den privata konsumtionen stramats åt, men utbyggnaden av infrastruktur för AI inom näringslivet givit stöd åt konjunkturen. Det förväntas att inflationen sjunker under andra halvåret — för att sedan sjunka under 2027 och nå målet på två procent under 2028.

Vi har fått slutgiltiga inflationsmätningen för euroområdet i juli från Europeiska centralbanken. Den hamnade på 2,9 procent, vilket var i linje med förväntan och en uppgång från 2,8 procent i juni. Motsvarande siffra för Europeiska unionen var 3,0 procent.

Inflationen var högst i Rumänien med 8,2 procent, följt av Litauen med 5,4 procent och Bulgarien med 4,4 procent. Lägst var inflationen i Sverige med 0,3 procent, följt av Tjeckien på 1,3 procent och Danmark med 1,6 procent. Noterbart är ingen av de tre senare nationerna euroländer.

Det har kommit preliminära PMI-mätningar i augusti för USA och euroområdet från S&P Global. För USA steg sammansatta indexet från 54,5 i juli till 56,0 i augusti. Det var tjänstesektorn som bidrog på uppsidan med en ökning från 54,6 till 56,8, medan tillverkningsindustrin bidrog på nedsidan med en minskning från 53,9 till 53,2.

För euroområdet steg sammansatta indexet från 52,0 i juli till 52,1 i augusti. Det var tillverkningsindustrin som bidrog på uppsidan med en ökning från 51,9 till 52,7, medan tjänstesektorn var oförändrad på 51,7.