Riksbanken höjer styrräntan medan svenska inflationen sjunker

Vecka 45 2026

Vi börjar med svenska ekonomin där Riksbanken beslutade höja styrräntan från 1,75 procent till två procent. Det var första höjningen sedan september 2023. I pressmeddelandet hänvisas till att inflationen förväntas stiga framöver till följd av starkare konjunkturläge och kostnadsökningar på grund av utbudsstörningar. Det hänvisas till de finanspolitiska åtgärderna som enligt Riksbanken halverat KPIF från tre procent till 1,5 procent i senaste mätningen. Protokollet publiceras på tisdag.

Bank of England gjorde en förväntad höjning av styrräntan från 3,75 procent till fyra procent. Det var första räntehöjningen sedan augusti 2023 och en av ledamöterna röstade för en dubbelhöjning. Centralbanken förväntar sig att prisökningarna stiger till fem procent i mitten av nästa år. I Norge behöll Norges Bank som förväntat styrräntan på 4,5 procent efter dubbla höjningar under året.

Dagen efter Riksbankens besked kom nya siffror över konsumentprisindex från Statistikmyndigheten. Den preliminära mätningen för oktober visade prisökningar som sjönk från 1,1 till 0,9 procent på årsbasis och oförändrat på månadsbasis. Prisökningarna i KPIF sjönk från 1,5 procent till 1,1 procent på årsbasis och oförändrat på månadsbasis. KPIF-XE sjönk från 0,5 procent till 0,1 procent på årsbasis och sjönk med 0,2 procent på månadsbasis.

Det har kommit preliminär inflationsmätning från EUROSTAT. Denna visade prisökningar med fyra procent på årsbasis i oktober för euroområdet. Det är en uppgång från 3,8 procent i september och i linje med förväntan. Det var högsta mätningen sedan september 2023. Energipriserna bidrog med prisökningar på 20,8 procent på årsbasis, upp från 18,9 procent i september. Prisökningarna på månadsbasis var 0,4 procent, en nedgång från 0,6 procent i september.

Från USA har det vid sidan av mellanårsvalet kommit jobbdata i form av JOLTS och NFP. Antalet lediga jobb i september ökade med 333 000 till 7,52 miljoner. Det var högre än förväntade 7,10 miljoner. Noterbart ökade antalet personer som frivilligt lämnade sina jobb med 375 000 på årsbasis. Sysselsättningen ökade med 165 000 jobb i oktober. Det var en uppgång från 60 000 i september och högre än förväntade 65 000. Arbetslösheten låg på 4,1 procent.

Vi avslutar med inköpschefsindexdata från ISM samt en motsvarande svensk mätning. I USA låg indexet för tillverkningsindustrin på 55,5 i oktober, en uppgång från 54,5 i september. Delindex för produktion och nya ordrar steg jämfört med september, medan prisindex sjönk från 77,9 till 75,2. Indexet för tjänstesektorn låg på 54,5 procent. Det var tjugoåttonde månaden i rad i expansion, men en nedgång från 54,9 i september. Delindexen för aktivitet och nya ordrar sjönk jämfört med september, medan delindexet för sysselsättning ökade.

Den svenska mätningen från Silf, i samarbete med Swedbank, visade högtryck inom industrin. PMI för tillverkningsindustrin steg från 58,5 i september till 60,5 i oktober. Det är högsta mätningen sedan januari 2022. Leverantörernas rå- och insatsvarupriser stiger från 78,3 till 82,6. Det är högsta nivån på fyra år, enligt rapporten. PMI för tjänstesektorn sjönk från 57,3 i september till 55,7 i oktober. Endast delindexet för sysselsättning bidrog positivt. Enligt Swedbanks analys bidrar högre kostnadstryck och företagens försiktiga affärsplaner till en försiktighet inför kommande månader.