Riksbanken behåller styrräntan oförändrad och amerikanska ekonomin visar styrka
Vecka 39 2026
Riksbanken beslutade att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. I pressmeddelandet framgår att prognosen för räntehöjningarna höjts från föregående möte och att räntehöjningarna väntas inledas i år om prognoserna om inflationen och konjunkturen står sig. Den nuvarande prognosen för styrräntan är runt två procent vid årsskiftet för att toppa runt 2,40 procent under andra halvan av 2028, för att sedan ligga kvar på denna nivå fram till andra halvåret 2029.
Inflationsutfallet för augusti var i linje med Riksbankens prognos, men en förklaring till detta är tillfälliga finanspolitiska åtgärder. Riksbanken menar att inflationen skulle vara nära två procent utan dessa. Det är en bred ekonomisk uppgång och det finns indikatorer för en starkare arbetsmarknad. Detta i kombination med utbudsstörningar från kriget i Mellanöstern och ett högt globalt kostnadstryck talar för kommande höjningar.
Riksbanken nämner den svaga kronan i pressmeddelandet. Kronan har tappat en procent mot US-dollarn under veckan och handlas nu för 9,92 SEK, den högsta kursen sedan april förra året. Mindre förändringar mot euron, där kursen är i stort sett oförändrad för veckan, där en euro kostar 11,30 SEK. Vi får gå tillbaka till februari förra året för att hitta en högre kurs.
Norges Bank lät som förväntat höja styrräntan med 25 punkter till 4,5 procent. Den är därmed tillbaka till nivån före de två räntesänkningarna som genomfördes 2025 och den nivå som styrräntan toppade på i räntehöjningscykeln som inleddes 2021. Skälet till höjningen är enligt pressmeddelandet att få ner inflationen till målet inom en rimlig tid. Som argument anges att konsumentprisindex varit högre än prognosen, medan måttet på kärninflationen varit lägre än väntat. En starkare norsk krona kommer också bidra till att minska prisinflationen från importvaror.
Ett annat argument är att företagens kostnader ökat senaste åren, vilket enligt pressmeddelandet kommer hålla inflationen uppe framöver. Prognosen är att styrräntan kommer hållas hög under en tid framöver och ytterligare höjningar kommer ske ifall det är motiverat av inflationsutsikterna.
Vi har fått preliminära inköpschefsindex från S&P Global för USA och euroområdet för september. De amerikanska siffrorna fortsätter att peka uppåt med de största ökningarna på fem år. Det sammansatta indexet steg från 56,0 i augusti till 58,4 i september. Om vi bortser från den snabba tillväxten efter nedstängningen av ekonomin under början av årtiondet får vi gå tillbaka till 2015 för att hitta motsvarande siffror. De största hindren för privata sektorn är flaskhalsar inom försörjningskedjan och att det blir allt svårare att hitta lämplig arbetskraft.
Indexet för tillverkningsindustrin ökade från 53,9 i augusti till 57,0 i september. Det är största ökningen i indexet sedan maj 2022. Alla fem delindex ökade; produktionstillväxten ökade efter tre månaders nedgång och jobbtillväxten var den högsta sedan februari 2021.
Indexet för tjänstesektorn ökade från 56,5 i augusti till 58,7 i september. Antalet anställningar ökade i högsta takten sedan juni 2022. Inom tjänstesektorn går det att utläsa en pessimism kring framtiden baserat på ökningar i levnadskostnader, högre ränteläge och politisk osäkerhet.
Det är positiva siffror även för euroområdet med en ökning av sammansatta indexet från 53,1 i augusti till 52,0 i september. Delindexet för tjänstesektorn ökade från 51,6 till 53,0. Delindexet för tillverkningsindustrin var oförändrat på 52,7. Dock är tillväxten på arbetskraften svag och prisökningarna på både insatsvaror och färdiga produkter är de högsta sedan maj i år. Noterbart är att Tyskland står för sina starkaste siffror på över fyra år till följd av satsningar på AI och försvaret.
