Norska börsen går starkt medan konjunkturen pekar nedåt i USA

Vecka 13 2026

Vi börjar med att blicka västerut, men inte längre än till vårt grannland. Oslobörsen har gått mot strömmen i år med en uppgång på 17,5 procent, lett av bolag i energisektorn som gynnats av prisökningar i spåret av Irankriget. Den största vinnaren för året i storbolagsindexet är Equinor, tidigare känt som Statoil, med en uppgång på 70 procent. De följs av olje- och gasutvinnaren Vår Energi, vars aktie stigit med 48 procent i år. På tredje plats är tankrederiet Frontline med en uppgång på 48 procent.

Det är med tanke på den stimulans som energipriserna ger till den norska ekonomin intressant att se hur centralbanken resonerar. Norge har inte haft räntesänkningar som i Sverige, utan styrräntan har enbart sänkts två gånger sedan sommaren, från 4,5 procent till fyra procent. Vid torsdagens räntebeslut tilläts styrräntan återigen ligga kvar på fyra procent, i linje med förväntningarna. Detta är mot bakgrund av en ihållande inflation, 2,7 procent i februari eller 3,0 procent i fast ränta och uteslutande energipriser.

I pressmeddelandet nämndes att det sannolikt kommer ske en räntehöjning under ett kommande räntemöte. Detta beror enligt centralbankschefen på att inflationen legat över målet i flera år och att utsikterna tyder på att prisökningarna kommer bli högre än tidigare förutsett. Anledningen att styrräntan inte höjs redan nu är enligt pressmeddelandet att det är svårt att utröna det underliggande inflationstrycket och osäkerheten kring utvecklingen av olje- och gaspriserna.

Den norska kronan har fått en ordentlig skjuts under året. Från att ha handlats till 0,91 svenska kronor vid årsskiftet handlas den nu till 0,97 svenska kronor, en ökning med 6,5 procent. Mätt i norska kronor kostar en US-dollar 9,75 och en euro 11,21.

På hemmaplan kan vi ta del av Riksbankens protokoll från förra veckas möte, där styrräntan lämnades oförändrad på 1,75 procent. I protokollet berörs det minskade utbudet av olja, vilket lett till internationella åtgärder att sälja strategiska oljereserver och lätta sanktionerna mot rysk olja. Relativt små förändringar i terminspriser på olja med längre löptider visar att marknaden förväntar sig en tidsmässigt begränsad konflikt, enligt protokollet. Högre marknadsräntor visar förväntningar på höjning av styrräntan framöver. Däremot har effekterna på inflationsförväntningarna hittills varit små både i Europa och USA.

I sin kommentar till beslutet menar riksbankschefen Erik Thedéen att det är troligt att inflationen stiger och tillväxten sjunker om inte kriget i Mellanöstern avslutas. Dessutom försämras Sveriges bytesbalans och därmed tillväxt genom att priset för import ökar mer än priset för export. Sammanfattningsvis menar Thedéen att det är för tidigt att avgöra hur inflationen och konjunkturen i Sverige påverkas av konflikten. Däremot är kommittén förberedd att agera ifall riskerna ökar för att inflationsmålet inte uppfylls.

I väntan på att Irankriget ska börja visa sig i aktuella data kan vi titta på inköpschefsindex, vanligtvis en ledande indikator för den ekonomiska utvecklingen. Det sammansatta indexet för den amerikanska ekonomin sjönk från 51,9 i februari till 51,4 i mars. Det var lägsta mätningen sedan april förra året. Det berodde på en minskning av PMI för tjänstesektorn från 51,7 till 51,1. Däremot steg PMI för tillverkningsindustrin från 51,6 till 52,4.

I samma mätning för euroområdet sjönk det sammansatta indexet från 51,9 i februari till 50,5 i mars. Det var lägsta mätningen sedan maj förra året. PMI för tjänstesektorn sjönk från 51,9 till 50,1, medan PMI för tillverkningsindustrin ökade från 50,8 till 51,4.