Nedstängning av statsapparaten i USA och kronan tappar marknadsandelar

Vecka 40 2025

Mest uppmärksamhet under veckan ådrog sig nedstängningen av USA:s federala statsapparat, som trädde i kraft den första oktober då ett nytt räkenskapsår inleddes. Skälet är att kongressen misslyckats att komma överens om en tillfällig förlängning av budgeten. Situationen påverkar 1,5 miljoner statsanställda som antingen satts på permission eller fått sin ersättning indragen.

Det är elfte gången detta inträffar i Förenta staternas historia och den tredje gången under Donald Trumps presidentskap. Senast det inträffade var i slutet av 2018 när nedstängningen pågick i 35 dagar. En konsekvens är att data från statliga myndigheter försenas, till exempel fredagens emotsedda arbetsmarknadsrapport.

Under veckan publicerade Riksbanken protokollet från senaste penningpolitiska mötet. I protokollen konstateras att USA sänkt sin styrränta till 4,25 procent samt att två ytterligare sänkningar är att vänta under årets sista kvartal. ECB har sänkt räntan till två procent och förväntas ligga kvar på den nivån under en tid framöver.

Gällande Riksbankens tidigare beslut så hölls styrräntan oförändrad vid augustimötet till följd av de höga prisökningarna under sommaren. Bland annat högre energipriser drog upp KPIF till 3,2 procent i augusti. KPIF förväntas enligt protokollet sjunka till en procent under mitten av nästa år. Det konstateras att marknaden lutade åt att styrräntan skulle lämnas oförändrad vid det aktuella mötet, något som inte skedde, då den sänktes från till 1,75 procent.

Protokollet visar att det var vice riksbankschef Anna Seim som la den avvikande rösten. Som argument för detta framför hon att inflationen kan överraska uppåt framöver till följd av sårbar utbudssida och expansiv finanspolitik. Dessutom anser Seim att en expansiv finanspolitik kan vara mer träffsäker än ytterligare penningpolitiska stimulanser. Bland annat den kommande sänkningen av matmomsen kan frigöra resurser för ökad konsumtion av andra varor, enligt Seim.

Den preliminära inflationsmätningen för eurozonen visade prisökningar med 2,2 procent på årsbasis under september. Detta var en ökning med två tiondels procentenheter jämfört med föregående månad och i linje med förväntningarna. Ökningen berodde på lägre minskning av energipriser än föregående månad och en ökning av tjänstepriser med 3,2 procent på årsbasis.

Måttet på kärninflationen steg med 2,3 procent på årsbasis, vilket var samma nivå som föregående fyra månader. Högst i eurozonen låg inflationen i Kroatien med 4,1 procent och lägst i Cypern med en minskning med 0,7 procent. I Tyskland låg inflationen på 2,4 procent, medan den låg på 1,2 procent i Frankrike.

Det har kommit statistik över valutahandeln i världen i form av finansinstitutet BIS kartläggning som kommer vart tredje år. För svensk del kan vi konstatera att den svenska kronan placerar sig som nummer tretton av de mest handlade valutorna i världen. Noterbart är att handeln i den svenska kronan sjönk med 7,2 procent från den förra mätningen, vilket också visar sig i två tappade placeringar när Indiens rupie och Sydkoreas won gått om svenska kronan.