Marknadsräntorna fortsätter att stiga medan inflationen ökar i Europa

Vecka 40 2026

Vi börjar med protokollet från föregående veckas räntebesked från Riksbanken. Där nämns oljepriset, som under delar av september handlades över 100 US-dollar per fat. Vidare tas upp att förväntningarna på räntehöjningar stigit i USA och Europa och att marknadsräntorna på statsobligationer ökat i USA, men även i Frankrike vars offentliga finanser ifrågasatts.

Gällande svenska ekonomin konstateras att BNP-tillväxten ser ut att bli högre än förväntat och arbetsmarknaden stärks. Kronan förväntas vara svagare än tidigare prognoser, men förväntas stärkas framöver. Inflationen har varit i linje med prognoserna, men kan öka till följd av stark tillväxt och svag krona.

Beslutet att behålla styrräntan oförändrad på 1,75 var enhälligt från de fem ledamöterna. Det råder enighet att en höjning är att förvänta under slutet av året. Som argument framhålls att inflationen pressats av tillfälliga finanspolitiska åtgärder. Därmed är sannolikheten stor för en höjning nästa möte i november.

Från USA har vi fått arbetsmarknadsdata. Antalet anställningar ökade med 29 000 i september, en nedgång från 133 000 i augusti och lägre än förväntade 90 000. Anställningarna ökade inom sjukvårdssektorn, byggsektorn och tillverkningsindustrin, men sjönk inom finanssektorn. Noterbart att bägge föregående månaders siffror reviderades ner med cirka 30 000, vilket förde julisiffran till negativ.

Arbetslösheten i USA fortsätter ligga strax över fyra procent. Den landade på 4,2 procent för september, en uppgång från 4,1 procent och högre än förväntade 4,1 procent. Långtidsarbetslösheten var oförändrad strax över en procent.

Det har kommit inflationsdata från USA i form av PCE för augusti. Denna ökade 0,3 procent på månadsbasis, en uppgång från 0,1 procent i juli och lägre än förväntade 0,4 procent. Ökningen på årsbasis var 3,4 procent, oförändrat från föregående månad och lägre än förväntade 3,7 procent.

Kärn-PCE som utesluter mat- och energipriser ökade 0,2 procent på månadsbasis och 3,0 procent på årsbasis. Utgifterna på varor ökade 3,6 procent och tjänster 3,4 procent, bägge på årsbasis. Utgifterna på energibaserade varor och tjänster fortsätter stiga i snabb takt, 16,8 procent på årsbasis och 2,3 procent på månadsbasis.

Eurostat rapporterade preliminära prisökningar inom euroområdet på 3,8 procent på årsbasis för september. Det var en uppgång från 3,2 procent och högre än förväntade 3,6 procent. Energipriserna står för största uppgången med 18,8 procent på årsbasis och 3,9 procent på månadsbasis.

Uppdelat på respektive nation var prisuppgångarna på månadsbasis högst i Italien med två procent, följt av Grekland med 1,8 procent. Malta, Nederländerna och Bulgarien hade fallande priser. På årsbasis var prisökningarna högst i Litauen med 6,1 procent, följt av Bulgarien på 5,6 procent. De var lägst på Malta med 2,4 procent, följt av Finland på 2,6 procent.

På hemmaplan har vi fått data på inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i september från Silf i samarbete med Swedbank. Denna visade uppgång från 56,3 till 58,1. Det är femtonde månaden i rad som indexet ligger över historiska genomsnittet 54,3.

Största bidraget kom från orderingångar, men även produktion och orderstockar ökade. Delindexet för sysselsättningen sjönk från 57,5 till 56,3, men ligger kvar på nivåer vi inte sett sedan 2022. Delindexet för rå- och insatsvarupriser steg från 75,7 till 77,6, bland annat drivet av en svagare krona.