Hot om nya handelshinder medan guldpriset slår nya rekord
Vecka 41 2025
Vi går in i en rapportperiod där mycket kretsar kring pånyttfödda hot om handelshinder mellan USA och Kina, vilket fick börserna att avsluta veckan i moll, där de senaste trettio dagarnas uppgång utraderades på S&P 500. Det är således ett känsligt läge där sämre omvärldsfaktorer tillsammans med en fortsatt nedstängning av den amerikanska statsapparaten ställs mot höga förväntningar på de kommande kvartalsrapporterna.
Bättre gick det på Tokyobörsen som steg med nästan fem procent under måndagen efter att en ny partiledare för det största partiet LDP valts, vilket även innebär en sannolik position som premiärminister. Det breda Nikkei 225-indexet har stigit med drygt 22 procent under 2025 och dubblerats under de senaste fem åren.
Samtidigt har guldpriset slagit nytt rekord där nivån 4 000 US-dollar per uns guld brutits igenom, motsvarande ett kilopris på drygt 1,2 miljoner kronor. Även silverpriset är på sin högstanivå, med ett pris över 50 US-dollar per uns, motsvarande ett kilopris på drygt 15 000 kronor.
Utspelet från USA:s president som fick marknaderna att skaka var ytterligare tull på import av kinesiska varor på 100 procent, vilket kan föra upp tullen till 130 procent från första november i år. Detta är nästan lika högt som i våras, då det infördes importtullar på 145 procent, innan de sänktes till nuvarande nivå i maj. Det meddelades även att kontroller på export av kritisk mjukvara kommer att införas från samma datum.
I avsaknad av makrodata från USA har protokollet från det senaste centralbanksmötet publicerats. I mötet som ägde rum i mitten av september beslöt Federal Reserve sänka styrräntan med 25 punkter från 4,5 till 4,25 procent. I protokollet hänvisades till de svaga arbetsmarknadsrapporterna från juli och augusti. Federal Reserve justerade upp sina förväntningar på tillväxt och arbetslöshet jämfört med tidigare. Förväntningarna på inflationen är att den sjunker under 2026 för att nå målet på två procent under 2027 och stanna där under 2028.
Den avvikande rösten kom från den nytillträdda ledamoten Stephen Miran som röstade för en sänkning med en halv procentenhet, baserat på en svagare arbetsmarknad och en inflationstakt som är lägre än data indikerar. Det ligger även bättre i linje med Vita husets ekonomiska politik, enligt Miran.
På hemmaplan har det kommit en inflationsmätning i form av konsumentprisindex från Statistikmyndigheten. Den preliminära mätningen för september visade oförändrade priser från augusti till september, vilket innebär en årsförändring på 0,9 procent och en nedgång från 1,1 procent i augusti. Även Riksbankens målvariabel KPIF sjönk på årsbasis från 3,2 procent i augusti till 3,1 procent i september. Måttet på kärninflationen KPIF-XE sjönk på årsbasis från 2,9 procent i augusti till 2,7 procent i september. Den ordinarie publiceringen sker kommande vecka.
