Höjning av amerikanska styrräntan i väntan på Riksbankens besked

Vecka 38 2026

Vi summerar en vecka som vid sidan av utfallet från svenska valet dominerats av ett antal centralbankers räntebeslut. För svensk del får vi vänta till onsdag då Riksbankens räntebeslut tillkännages.

Först ut var amerikanska Federal Reserve som likt förväntat beslutade höja styrräntan med 25 punkter till fyra procent. Det var första räntehöjningen sedan juli 2023, då styrräntan höjdes till 5,5 procent. Det var då slutet på räntehöjningscykeln som inleddes mars 2022. Noterbart är att den cykeln utgick från en mycket lägre nivå, 0,25 procent.

Beslutet att höja amerikanska styrräntan var ett enhälligt beslut. I pressmeddelandet går att läsa att ekonomiska aktiviteten expanderar i god takt och inhemska konsumtionen stått emot omvärldsfaktorer väl. Kommittén menar att arbetslösheten inte förändrats mycket och syftet med räntehöjningen är att föra ner inflationen — som idag är 3,3 enligt kärn-PCE — till målet på två procent.

Näst på tur Bank of England som beslutade behålla styrräntan oförändrad på 3,75 procent. Kommittén var oense — tre av nio ledamöter röstade för en höjning med 25 punkter, precis som förra mötet i juli. I pressmeddelandet går att läsa att inflationen uppgår till 3,1 procent enligt KPI och förväntas stiga ytterligare kommande kvartal på grund av högre energipriser till följd av konflikten i Mellanöstern.

Bank of England skriver att än så länge har inte högre energikostnader spridit sig till priser och löner, men risken för detta ökar ju längre kostnaderna består. Något som håller tillbaka prisbilden är en svag arbetsmarknad och de höga räntor som hushållen möter.

Sist ut Bank of Japan som genomförde en sjätte räntehöjning sedan mars 2024, då styrräntan höjdes från -0,1 procent till 0,1 procent. Denna gång var höjningen med 25 punkter till 1,25 procent. Beslutet fattades med sju av nio röster. Senast räntan var på denna nivå var 1995 — mitt i den räntesänkningscykeln som förde räntan från sex procent 1991 till noll procent 1999.

Den högre styrräntan kan stötta upp japanska yenen som haft svårt att hävda sig mot andra valutor. Yenindexet är ner 30 procent de senaste fem åren och sex procent de senaste tolv månaderna. Dock är indexet oförändrat för 2026, delvis på grund av de interventioner på valutamarknaden som USA har varit med och genomfört under året.

På hemmaplan har vi fått arbetsmarknadsdata i form av Arbetskraftsundersökningarna för augusti från Statistikmyndigheten. De visade att antalet sysselsatta ökade med 103 000 personer jämfört med föregående månad. Sysselsättningsgraden var 70,9 procent, en ökning med 1,2 procentenheter.

Antalet arbetslösa uppgick till 505 000 i augusti, en ökning med 37 500 sedan föregående månad och 19 300 sedan augusti föregående år. Det innebär en arbetslöshet på 8,5 procent, en ökning från 7,8 procent i juli och 8,4 procent i augusti föregående år. Antalet långtidsarbetslösa var 168 000, en uppgång med 23 800 sedan föregående månad, men en minskning med 36 000 jämfört med augusti föregående år.