Fredsförhandlingar i Mellanöstern i väntan på räntebeslut

Vecka 25 2026

Veckans mest uppmärksammade händelse var fredsförhandlingarna mellan USA och Iran med Pakistan som medlare. Avtalet gjordes offentligt i slutet av förra veckan och undertecknades i Paris i onsdags av USA:s president och sedan från Teheran av Irans president. Det innehåller 14 punkter som bland annat innebär ett eldupphör samtidigt som Hormuzsundet återigen öppnas för färjetrafik. Dessa villkor ska gälla under 60 dagar. Dessutom ska USA lyfta blockaden av iranska hamnar.

På makroområdet hade vi intressanta räntebeslut från Sverige, Norge och USA. Som väntat lät Riksbanken styrräntan ligga oförändrad på 1,75 procent. Det var sjätte räntebeslutet i följd med samma ränta sedan sänkningen den 23 september förra året. Noterbart är att sannolikheten för en räntehöjning senare under året ökat jämfört med bedömningen i mars.

I pressmeddelandet hänvisas till den låga inflationen och den svaga konjunkturen. Däremot har inflationstrycket ökat till följd av utbudsstörningarna kopplat till kriget i Mellanöstern. Det är dock, enligt Riksbanken, möjligt att prisuppgångarna uteblir om oljepriset sjunker. Andra sårbarheter som lyfts fram i den globala ekonomin är höga aktievärderingar och höga offentliga skulder.

I Norge beslutade Norges Bank att hålla styrräntan oförändrad på 4,25 procent efter räntehöjningen i maj. I pressmeddelandet nämns företagens kostnadstillväxt som orsak till att inflationen förväntas hålla sig hög. Norges Bank förväntar sig en räntehöjning vid ett av de kommande mötena. Prognosen ligger på en styrränta på drygt 4,5 procent vid årsskiftet.

I USA var det dags för nya Fedchefen Kevin Warsh första räntebeslut. Som förväntat beslöts styrräntan hållas oförändrad på 3,75 procent för fjärde sammanträdet i följd. Beslutet var enhälligt. I pressmeddelandet nämns att den ekonomiska aktiviteten ökar i en jämn takt och att arbetslösheten hållits intakt. Däremot är inflationen över målet på två procent, bland annat på grund av höga energipriser.

Avslutningsvis kan vi se till svenska arbetsmarknaden genom Statistikmyndighetens arbetskraftsundersökning. Statistiken för maj visade att antalet sysselsatta uppgick till 5 299 000. Det var en ökning med 68 000 jämfört med samma period föregående år. Det innebär en sysselsättningsgrad på 69,4 procent. Antalet anställda uppgick till 4 820 000, varav 676 000 tidsbegränsat anställda. Antalet arbetslösa uppgick till 549 000, varav 178 000 långtidsarbetslösa. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 9,4 procent.