Dow Jones slog historiskt rekord medan konsumentprisindex träffade Riksbankens mål

Vecka 6 2026

Under veckan som gick korsade Dow Jones Industrial Average för första gången 50 000. Indexet består av de 30 mest framträdande bolagen i USA och indexets historik går tillbaka ända till 1896. Senaste stora milstolpen i indexets historia var 1999, då det korsade 10 000 för första gången.

Bland börsrapporterna kan nämnas Boliden som rapporterade ett rörelseresultat på 5,8 miljarder kronor, där bolaget enligt pressmeddelandet gynnats av högre priser för ädelmetaller. Nettoresultatet landade på drygt 4,3 miljarder kronor, vilket var en ökning med 45 procent på årsbasis. Aktien förblev oförändrad jämfört med slutet av förra veckan.

Försvarskoncernen Saab rapporterade en stark orderingång på över hundra miljarder kronor för det fjärde kvartalet och en försäljning på drygt 27,5 miljarder kronor för samma kvartal. Rörelseresultatet uppgick till cirka 3,25 miljarder kronor, vilket var en ökning med 67 procent på årsbasis. Trots detta föll aktien med drygt fem procent för veckan.

På andra sidan Atlanten rapporterade Googles moderföretag Alphabet intäkter på 113,8 miljarder US-dollar, vilket var en ökning med 18 procent på årsbasis. Vinsten för kvartalet blev 34,5 miljarder US-dollar, vilket var en ökning med trettio procent på årsbasis. Aktien föll med 4,5 procent för veckan, men är fortfarande plus under 2026.

På makroområdet var huvudnumret Statistikmyndighetens snabb-KPI för januari. KPI steg med en tiondels procent från december till januari och förändringen på årstakt steg från 0,3 procent i december till 0,4 procent i januari. Riksbankens målvariabel KPIF sjönk däremot på årsbasis, från 2,1 procent i december till 2,0 procent i januari, vilket innebär att den prickade målet på två procent. Månadsförändringen i KPIF var 0,2 procent. KPIF-XE, som utesluter mat- och energipriser, sjönk från 2,3 procent i december till 1,7 procent i januari. Månadsförändringen var ner en halv procent. Den slutgiltiga mätningen kommer 20 februari.

Vi har fått ta del av Riksbankens protokoll från senaste penningpolitiska mötet 28 januari, där styrräntan lämnades oförändrad på 1,75 procent. I protokollet noteras att råvarupriser, främst på metaller och energi, har stigit. Riksbanken förväntar sig att ECB håller styrräntorna oförändrade under året, medan Federal Reserve sänker räntan två gånger.

Förväntningarna på Riksbanken från marknadens aktörer är att en eventuell höjning av styrräntan blir aktuell först mot slutet av 2026. Samtidigt lyfts det i protokollet fram att det finns en möjlighet att inflationstrycket sjunker i närtid, delvis på grund av den starka kronan, vilket skulle kunna öppna upp för en sänkning av styrräntan. Detta ska ställas mot den stärkta konjunkturen i landet, vilket riksbankschefen Erik Thedéen lyfte fram. Han menar att en sänkning först blir aktuell om även konjunkturen överraskar på nedsidan.

I USA har det kommit arbetsmarknadsstatistik som är av intresse för kommande räntebeslut. Den så kallade JOLTS-rapporten visade att antalet lediga jobb låg på 6,5 miljoner i december. Detta var lägsta noteringen sedan september 2020, klart under förväntade 7,2 miljoner och en minskning med nästan en miljon på årsbasis. Det var tredje månaden i rad som antalet lediga jobb föll. Ytterligare arbetsmarknadsdata kommer nästa vecka i form av Non-Farm Payrolls.