Blandade arbetsmarknadsrapporter från USA medan priserna ökar i Europa

Vecka 14 2026

Vi har trätt in i ett nytt kvartal varför det kan vara intressant att se hur börserna utvecklade sig under den senaste tremånadersperioden.

På hemmaplan gick storbolagsindexet OMX 30 upp 1,6 procent, medan breda indexet OMX SPI backade 2,2 procent. Det breda europaindexet STOXX 600 backade 1,6 procent. I USA gick breda indexet S&P 500 ner 5,3 procent, medan teknikindexet NASDAQ 100 gick ner 6,0 procent. I Asien steg japanska indexet Nikkei 225 med 1,4 procent och koreanska indexet KOSPI med 19,9 procent. Det kinesiska Shanghaiindexet sjönk med 1,9 procent.

Gällande makrodatan är det mest relevanta hur Irankriget och de stigande energipriserna visar sig i statistiken. De preliminära inflationsmätningarna från eurooområdet för mars kan ge en fingervisning.

Mätningarna visade månatliga prisökningar med 1,2 procent, vilket var högsta mätningen sedan oktober 2022. På årsbasis var prisökningen 2,5 procent, vilket var högsta mätningen sedan januari 2025. Störst bidrag kom från energipriserna som steg med 6,8 procent på månadsbasis och 4,9 procent på årsbasis. Måttet på kärninflationen visade en årlig prisökning med 2,3 procent, vilket var lägre än föregående månads 2,4 procent och lägre än förväntade 2,4 procent.

I USA var arbetsmarknadsdata i fokus. Först ut var JOLTS-rapporten som bland annat visar antalet lediga jobb. Dessa uppgick i februari till 6,88 miljoner jobb, vilket var en minskning med 358 000 jobb och lägre än förväntade 6,92 miljoner. Noterbart är att antalet nyanställda uppgick till 4,8 miljoner, vilket var en minskning med nästan 500 000 på månadsbasis, knappt 400 000 på årsbasis och lägsta siffran sedan april 2020.

Mer aktuell var rapporten för antalet nya jobb i ekonomin för mars. Dessa uppgick till 178 000 jobb, vilket var en ökning från föregående månads förlust av 133 000 jobb och den högsta mätningen sedan december 2024. Ökningen var större än det förväntade 60 000. Antalet jobb ökade i bland andra hälsovårdssektorn och byggnadsindustrin, medan de sjönk inom statliga myndigheter. Samma rapport visade att arbetslösheten låg på 4,3 procent i mars, en minskning från 4,4 procent i februari och lägre än förväntade 4,4 procent.

Det har kommit inköpschefsdata från både USA och Sverige. I USA visade ISM:s rapport att indexet för tillverkningsindustrin ökade från 52,4 i februari till 52,7 i mars. Det var den högsta mätningen sedan augusti 2022 och högre än förväntade 52,5. Bidragande till ökningen var en ökning i indexet för produktion, medan indexen för nya ordrar och anställningar sjönk jämfört med föregående månad. Noterbart är att prisindexet ökade från 70,5 i februari till 78,3 i mars, den högsta mätningen sedan juni 2022.

Motsvarande rapport visade att indexet för tjänstesektorn sjönk från 56,1 i februari till 54,0 i mars. Här ökade prisindexet från 63,0 i februari till 70,7 i mars, vilket var högsta mätningen sedan oktober 2022.

Branschorganisationen Silf tar i samarbete med Swedbank fram inköpschefsdata för Sverige. I den senaste rapporten steg PMI för tillverkningsindustrin från 56,0 i februari till 56,3 i mars. Det var en ökning från 53,8 jämfört med samma månad föregående år. Detta trots att orderingången var den lägsta på 20 månader. Rå- och insatsvarupriserna steg till 67,2, vilket var en ökning med 9,6 indexenheter jämför med föregående månad och högsta mätningen sedan oktober 2022. PMI för tjänstesektorn och det sammansatta indexet publiceras denna vecka.