Svenska konjunkturen pekar uppåt men svag tillväxt i omvärlden riskerar drabba exportindustrin

Riksbanken meddelade på onsdagen att de sänker sin styrränta med 25 punkter till 3,25 procent. De flaggar för två möjliga räntesänkningar i de återstående mötena i november och december, där även en dubbelsänkning kan bli aktuell, samt två ytterligare eventuella sänkningar första halvåret 2025.

I den kvartalsvisa penningpolitiska rapporten skriver Riksbanken att Sverige befinner sig i en mild lågkonjunktur där nu inflationstrycket anses vara förenligt med målet om två procent, medan det konstateras att tillväxten och arbetsmarknaden är svag. Det är framför allt lägre energipriser som har bidragit till lägre prisökningar. KPIF, som i augusti låg på 1,2 procent, antas fortsatt ligga under målet fram till 2027, då den enligt rapportens prognos når upp till två procent.

Kombinationen av låg inflation och sjunkande räntor antas bidra till en starkare inhemsk konjunktur under nästa år i takt med att efterfrågan och företagsinvesteringar ökar. Den låga inflationen bidrar även till att reallönerna stiger. Riksbankens prognos är att räntan kommer sänkas till mellan 2,25 och 2,5 procent under det första halvåret av 2025.

Gällande omvärlden skriver Riksbanken i rapporten att arbetsmarknaden i USA börjar mattas av, men att BNP-tillväxten förblir relativt stark. I Euroområdet råder enligt rapporten motsatt förhållande, där arbetsmarknaden är stark, medan tillväxten är svag.

Den svaga europeiska konjunkturen belystes av de måndagens svaga PMI-data från Sveriges största exportland, Tyskland. Det sammansatta indexet sjönk i september för fjärde månaden i följd till 47,2, vilket var en hel procentenhet under förväntan. Det är tillverkningsindustrin som går tyngst och är nere på den lägsta nivån på tolv månader. Den viktiga fordonsindustrin, som utgör fem procent av landets BNP, samt en femtedel av både industriproduktion och export och står för sysselsättning för 800 000 personer, genomgår en tuff tid som inte har setts sedan nedstängningen av ekonomin 2020—2021.

Ännu större oro kring tillväxten råder i Kina där centralbanken som trots, eller tack vare, att den viktigaste styrräntan lämnades oförändrad, under veckan följde upp med en rad lättnader i penningpolitiken som fick Shanghaibörsen att rusa med nästan 13 procent. Tillväxten i Kina, som gått från regelbundet tvåsiffriga noteringar under inledningen av 2000-talet har, bortsett från pandemiåren, varit på en stadigt sjunkande nivå sedan 2010 och där det utsatta femprocentsmålet för 2024 riskeras att inte infrias.

Med sviktande konjunktur i både Tyskland, USA och Kina som gemensamt står för cirka en fjärdedel av Sveriges export, så riskerar vi trots en stärkt inhemsk konjunktur att gå en tuff tid till mötes.